Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se
Briefing papers
Arbetsmarknad

Stefan Löfvens viktigaste löftesbrott

Regeringen har under sommaren hävdat att 90-dagarsgarantin kommer att uppnås vid årsskiftet. I denna rapport visar Isak Kupersmidt, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan, att det inte stämmer. Tvärtom misslyckas regeringen med varje del av den ursprungliga garantin, som har definierats om för att målet ska nås. Ungdomsarbetslösheten har minskat, men det beror på den globala högkonjunkturen, och inte på aktiv arbetsmarknadspolitik. Sedan slutet av 2010 har ungdomsarbetslösheten i Sverige helt följt den i resten av EU.

90-dagarsgarantin är vårt viktigaste vallöfte.
En framtidsreform som ska ge våra ungdomar framtidshopp.
– Stefan Löfven[1]

Sammanfattning

  • Både arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och statsminister Stefan Löfven har under sommaren 2017 hävdat att 90-dagarsgarantin – vallöftet som innebar »arbete, praktik eller en utbildning inom 90 dagar« till alla arbetslösa ungdomar – kommer att uppnås till årsskiftet 2017/2018. Den här rapporten visar att det inte stämmer. Regeringen misslyckas tvärtom med varje del av garantin.
  • Regeringen har definierat om 90-dagarsgarantin för att lättare uppnå målet. Nu inkluderas alla Arbetsförmedlingens åtgärder. I sin första regeringsförklaring lovade Stefan Löfven ”ett jobb, en praktikplats, ett traineejobb eller en utbildning”. I dag har det ändrats till ”en insats som leder till jobb eller utbildning”[2], vilket är ett finare sätt att säga arbetsmarknadspolitiska program.
  • Andelen unga arbetslösa som placeras i arbetsmarknadspolitiska program inom 90 dagar har ökat från 18 till 28 procent samtidigt som andelen som går till jobb minskat. Det är mer sannolikt att en ung som blir arbetslös i dag kommer att befinna sig i ett arbetsmarknadspolitiskt program än att ha ett jobb 90 dagar senare.
  • Att ungdomsarbetslösheten minskat beror inte på att fler får jobb, utan att färre unga skriver in sig på Arbetsförmedlingen. Det är alltså inte den aktiva arbetsmarknadspolitiken, utan den goda ekonomin, som ligger bakom den minskade ungdomsarbetslösheten.
  • Den låga ungdomsarbetslösheten beror på den globala högkonjunkturen. EU, USA och OECD har alla haft fallande ungdomsarbetslöshet under lång tid, och ligger nu, precis som Sverige, på sina lägsta nivåer sedan innan finanskrisen. Sedan slutet av 2010 har ungdomsarbetslösheten i Sverige helt följt den i resten av EU.

Bakgrund

Isak Kupersmidt doktorerar i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Inför valet 2014 lovade Socialdemokraterna en 90-dagarsgaranti som innebar att alla arbetslösa ungdomar skulle få »arbete, praktik eller en utbildning inom 90 dagar«. Socialdemokraterna placerade med sitt vallöfte ungdomsarbetslösheten i centrum för valrörelsen och lovade stora resultat. När Stefan Löfven lade fram förslaget på en pressträff den 27 augusti, bara några veckor innan valet, sade han: »90-dagarsgarantin är vårt viktigaste vallöfte. En framtidsreform som ska ge våra ungdomar framtidshopp.«

I en promemoria som delades ut i samband med presskonferensen slog Socialdemokraterna fast att 50 000 unga skulle beröras av garantin. Det skulle uppnås genom 32 000 traineejobb, 13 000 utbildningskontrakt och 5 000 jobb genom social upphandling, som innebar att kommun, stat och landsting skulle ställa krav på att privata företag som deltar i offentlig upphandling också anställde arbetslösa ungdomar.

När Stefan Löfven läste upp sin regeringsförklaring den 3 oktober 2014 fanns 90-dagarsgarantin med:

Det är tid att ta tillvara den kraft, kompetens och kreativitet som landets unga bär på. Inom 90 dagar ska arbetslösa ungdomar erbjudas ett jobb, en praktikplats, ett traineejobb eller en utbildning.[3]

Traineejobben infördes i och med att regeringen fick igenom sin första budget våren 2015.

Hur har det gått med 90-dagarsgarantin?

Under en pressträff under sommaren 2017 menade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att 90-dagarsgarantin kommer vara uppfylld till årsskiftet. Förklaringen till hur det har gått till finns på regeringens hemsida. Under rubriken 90-dagarsgarantin kan man läsa:

Regeringen vill sätta en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till jobb eller en utbildning. Denna bortre gräns bör inte vara längre än 90 dagar.[4]

Jämför man med formuleringen i regeringsförklaringen har praktikplatserna och traineejobben försvunnit. I stället har formuleringen »insatser som leder till jobb« lagts till. Det är ett finare sätt att säga att man nu även inkluderar arbetsmarknadspolitiska program i Arbetsförmedlingens regi i sin jobbgaranti.

Utbildningskontrakt: 1 av 6 upprättade

Utbildningskontrakt är ett skriftligt avtal mellan Arbetsförmedlingen, en ung som saknar gymnasieutbildning och personens hemkommun. Kontraktet är egentligen en individuell studieplan som innebär att personen ska läsa på Komvux eller folkhögskola för att komplettera sin utbildning. Även praktik kan ingå. Eftersom kommuner redan har möjlighet att erbjuda Komvux till unga och ingen speciell ersättning utgår till deltagaren från staten bör kontrakten snarare ses som en samarbetsform mellan kommunen och Arbetsförmedlingen.

För att kompensera kommunerna för ökade kostnader för utbildningskontrakten skjuter regeringen varje år till 475 miljoner kronor. Kontrakten riktar sig till unga mellan 20 och 24 år som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, saknar fullständig gymnasieutbildning, inte deltar i etableringsuppdraget och bor i en kommun där det finns en överenskommelse om samverkan med Arbetsförmedlingen.

Av de utlovade 13 000 kontrakten som skulle »ta tillvara den kraft, kompetens och kreativitet som landets unga bär på«, som statsministern uttryckte det, hade det i augusti 2017 blivit 2 255 stycken. Det är ungefär en sjättedel – eller 17 procent – av de 13 000 kontrakt som Löfven utlovade innan valet.

Traineejobb: 1 av 100 skapade

Figur 1. Antalet personer i traineejobb, jämfört med målet på 32 000 stycken. Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik.

Traineejobb är en anställning där en ung person mellan 20 och 25 år kan arbeta upp till halvtid inom ett yrke samtidigt som han eller hon läser minst 25 procent på gymnasial nivå och utbildar sig inom yrket. Traineejobben är begränsade till branscher där Arbetsförmedlingen bedömer att det råder arbetskraftsbrist samt jobb inom vård, skola och omsorg. Inom välfärden subventioneras lönekostnaden med 85 procent med ett tak på 510 kronor per dag. I andra branscher är subventionen 50 procent med ett tak på 300 kronor per dag.

När traineejobben infördes riktades reformen enbart till unga mellan 20 och 25 år som varit arbetslösa i minst tre månader, men från och med första juli 2016 kan traineejobb även erbjudas till långtidsarbetslösa och nyanlända äldre än 25 år. Regeringen sänkte också utbildningskraven så att gymnasieutbildning inte längre krävdes, och sänkte gränsen för att få ett traineejobb i välfärden från sex till tre månaders arbetslöshet.

Trots omfattande utvidgningar av programmet hade som mest 473 personer haft ett traineejobb samtidigt i augusti 2017. Det är strax över en procent av de utlovade 32 000 jobben. Det låga resultatet är inte så förvånande då den typ av subventionerade jobb som traineejobben består av har en lång historia av att misslyckas och mycket pekar på att det är väldigt ineffektiv arbetsmarknadspolitik.[5]

Social upphandling: Resultat okänt

Inför valet 2014 återkom Socialdemokraterna ofta till att de 600 miljarder som det offentliga varje år upphandlar för, borde kunna göra mer nytta. Som en del i 90-dagarsgarantin lanserade de därför sysselsättningskrav i offentlig upphandling och meddelade att »regeringen kommer att ge myndigheter och affärsverk i uppdrag att under 2015 börja ställa krav på sysselsättning av unga arbetslösa i samband med statliga inköp av tjänste- och byggupphandlingar«.[6] Socialdemokraterna bedömde att det skulle skapa 5 000 nya jobb. Liknade sysselsättningskrav tillämpades redan av några Socialdemokratiska kommuner.

I juni 2015 tog regeringen beslut om ett pilotprojekt där Trafikverket fick i uppdrag att ställa krav på sysselsättning i upphandlingar. I regeringsförklaringen samma år lyfte Löfven även ämnet:

Upphandlingar ska användas strategiskt. Krav ska kunna ställas på att långtidsarbetslösa får jobb eller praktik. Trafikverket har som första myndighet fått detta uppdrag.

I Trafikverkets utvärdering som kom i slutet på 2015 konstaterade de att de inte »funnit några forskningsbaserade utvärderingar av effekterna av att ställa sysselsättningskrav i upphandlingar«, och att det är för tidigt för att utvärdera Trafikverkets upphandlingar.[7]

Regeringen välkomnade Trafikverkets rapport, men har inte skickat ut några nya direktiv om sysselsättningskrav i offentlig upphandling till myndigheterna.[8] Än så länge finns inte heller några siffror eller utvärderingar som tyder på att pilotprojektet gett fler jobb.

Hur kan regeringen nå målet när insatserna misslyckats?

Trots misslyckandet med 90-dagarsgarantins meddelade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson den 13 juli att garantin kommer att vara uppfylld till årsskiftet. Hon lyfte också fram att Sverige har den lägsta ungdomsarbetslösheten på 14 år vilket hon såg som ett tecken på regeringens framgångsrika politik.

Vi kommer att nå att varje ungdom är i arbete, utbildning eller har fått en insats inom 90 dagar före årets slut.… Det har gått mycket bättre än vad belackarna sa.[9]

Innan valet och i sin regeringsförklaring beskrev Löfven garantin som ett löfte om att unga arbetssökande ska erbjudas jobb, praktikplats eller utbildning inom 90 dagar.[10] När regeringen nu beskriver garantin har de lagt till aktiviteter som anordnas av Arbetsförmedlingen.

Både försöken att få in unga på praktikplatser genom traineejobb eller hjälpa dem som saknar gymnasieexamen genom utbildningskontrakt har misslyckats. I stället har Arbetsförmedlingens andra insatser vuxit. Den vanligast insatsen för unga är med marginal Jobbgaranti för ungdomar som är ett upp till 15 månader långt program med bland annat coachning, kompetenskartläggning, hjälp att starta eget företag och arbetsträning.

Figur 2. Antal och andel unga arbetslösa (18–24 år) som placeras i ett arbetsmarknadspolitiskt program inom 90 dagar från inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik.

Arbetsförmedlingen redovisar varje månad vad som hänt med de ungdomar (18–24 år) som skrev in sig 90 dagar tidigare. Statistiken visar tydligt att andelen som inom 90 dagar placerats i ett program har ökat kraftigt, från 18 till 28 procent mellan andra kvartalet 2014 och motsvarande 2017. Det är många fler som snabbt sätts i olika former av arbetsmarknadsåtgärder. Samtidigt är det en mindre andel som går till jobb inom den tiden. Jämför vi andra kvartalet 2014–2017 har andelen som går till jobb inom 90 dagar sjunkit från 25 till 22 procent. Det är mer sannolikt att en ung som blir arbetslös kommer att befinna sig i ett arbetsmarknadspolitiskt program än att ha ett jobb efter 90 dagar.

Figur 3. Andel unga som går till jobb respektive program inom 90 dagar. Källa: Arbetsförmedlingen.

När det gäller antalet som går till utbildning inom 90 dagar så har det ökat, från 558 personer andra kvartalet 2014 till 910 andra kvartalet 2017. Det är en positiv utveckling, men berör knappt fem procent av de arbetslösa.

När regeringen säger att de lyckats med att uppfylla sin garanti handlar det om att allt fler unga skickas till Arbetsförmedlingens erkänt ineffektiva program inom 90 dagar, inte att de erbjuds arbete, praktik eller utbildning.[11] Genom att definiera om garantin och snabbare erbjuda unga arbetsmarknadspolitiska insatser så ger de sken av att leva upp till sitt vallöfte. I stället för jobb, praktik och utbildning har det blivit arbetsmarknadsåtgärder.

Samtidigt har ungdomsarbetslösheten sjunkit. Att det inte beror på regeringen går inte bara att se på att deras insatser misslyckats, utan även på hur ungdomsarbetslösheten förändrats sedan regeringen tillträdde 2014.

Varför har ungdomsarbetslösheten minskat?

Sverige har i dag den lägsta arbetslösheten bland ungdomar på 14 år. Det beror inte på regeringens insatser. Som beskrevs i stycket ovan så är det färre unga som hittar ett jobb inom 90 dagar medan fler sätts i programinsatser. Den låga arbetslösheten beror inte på att unga enklare hittar ett jobb. Sedan andra kvartalet 2014 har antalet unga som går till arbete minskat med en tredjedel. I stället är det, som figur 4 visar, betydligt färre som skriver in sig hos Arbetsförmedlingen. Jämfört med 2014 var det 2017 hälften så många unga som registrerade sig som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen under andra kvartalet. Samtidigt har antalet som får arbete minskat, men inte lika mycket. Resultatet är fallande arbetslöshet.

Figur 4. Unga arbetslösa (18–24 år) som skrivit in sig som arbetslösa eller lämnat arbetsförmedlingen för arbete. Att det är fler som skriver in sig än som går till jobb samtidigt som arbetslösheten minskar beror på att inskrivna kan lämna till andra aktiviteter, så som föräldraledighet, sjukdom eller studier. Källa: Arbetsförmedlingen.

De låga nivåerna på ungdomsarbetslösheten beror på att färre unga blir arbetslösa, inte på att Arbetsförmedlingen plötsligt blivit mycket bättre på att matcha arbetslösa till jobb. Tvärtom så har andelen av de unga som varit arbetslösa längre än sex månader ökat från 38 procent 2014 till 40 procent 2016. Hade regeringen insatser haft effekt så skulle det ha synts genom att fler får jobb inom 90 dagar.

Figur 5. Arbetslöshet i åldrarna 15-24 i Sverige jämfört med USA, EU och OECD. Källa: OECD (2017).

Att färre unga blir arbetslösa beror på en global högkonjunktur. Sverige är inte det enda landet där ungdomsarbetslösheten sjunkit under en lång period. I både EU, USA och OECD råder just nu den lägsta ungdomsarbetslösheten sedan innan finanskrisen.[12] Figur 5 visar också att det inte finns något trendbrott jämfört med resten av EU från när regeringen Löfven tillträdde. I stället har ungdomsarbetslösheten i Sverige sedan slutet av 2010 följt utvecklingen i EU.

Slutsatser

Det är nu ett år kvar till valet. Allt pekar på att regeringen kommer att misslyckats med sina löften på många områden. Det finns ingenting som tyder på att Sverige når EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Den här genomgången visar att även 90-dagarsgarantin är ett grundligt misslyckande. Slutsatserna är i korthet:

  • Socialdemokraterna lovade 32 000 traineejobb. Det har blivit knappt 500.
  • Socialdemokraterna lovade 13 000 utbildningskontrakt. Det har blivit 2 255.
  • Socialdemokraterna lovade 5 000 jobb genom social upphandling. Det finns inga siffror på hur många som uppnåtts, men man har inte gett de direktiv man lovat.
  • Regeringen har omdefinierat 90-dagarsgarantin till att också innefatta Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program. Det är inte i linje med det vallöfte Socialdemokraterna presenterade, utan ett sätt att dölja sitt misslyckande.
  • Den låga ungdomsarbetslösheten beror på högkonjunkturen, inte på regeringens politik. Det kan man se på att fler inte får jobb, utan arbetslösheten sjunker på grund av ett lägre inflöde i arbetslöshet.

Trots detta framhåller regeringen och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 90-dagarsgarantin som en framgång. Regeringen borde erkänna sitt misslyckande.

Noter

  1. Socialdemokraterna (2014).
  2. Regeringen (2014a).
  3. Regeringen (2014b).
  4. Regeringen (2014a).
  5. Avorin (2017).
  6. Socialdemokraterna (2014)
  7. Grönblad (2015).
  8. Regeringen (2015).
  9. Larsson (2017).
  10. Socialdemokraterna (2014).
  11. Att programmen inte leder till fler jobb står bland annat i Arbetsförmedlingen (2013).
  12. OECD (2017).

Referenser

Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsrapport 2013, 2013.

Avorin, Dennis, Undanträngningsarbeten – En rapport om Sveriges anställningssubventioner, Timbro 2017.

Grönblad, Lisa, Krav på sysselsättning i upphandlingar – redovisning av ett regeringsuppdrag, Trafikverket 2015.

Larsson, Lars , »Ungdomsgaranti uppfylls före årets slut«, Göteborgs-Posten, 13 juli 2017.

OECD, Youth unemployment rate (indicator), 2017, <http://dx.doi.org/10.1787/c3634df7-en>, hämtad 23 juli 2017.

Regeringen (2014a), »90-dagarsgarantin«, regeringen.se, 11 december 2014.

Regeringen (2014b), Regeringsförklaringen, 3 oktober 2014.

Regeringen (2015), »Shekarabi och Johansson välkomnar Trafikverkets rapport om sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar«, regeringen.se, 16 november 2015.

Socialdemokraterna , Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga, 26 augusti 2014.

Wikström, Gabriel , »S måste införa 90-dagarsgaranti«, Svenska Dagbladet, 20 februari 2013.