Marknad skapar lycka
I västvärlden finns en spridd berättelse om att människor blir allt olyckligare. Anledningen till människornas olycka går under olika namn: globalisering och privatisering, konkurrens och avindustrialisering, modernisering och effektivisering. Generellt sett är poängen att marknadsekonomin och kapitalismen har tagit sig in på områden som tidigare var förskonade från konkurrens och valfrihet, vilket har gjort människor olyckliga. Berättelserna om att samhället är på väg åt fel håll är värda att ta på allvar; de handlar inte bara om allmänt spridda floskler som att ”det var bättre förr”. I många fall vilar de på välargumenterade filosofiska grunder.
Detta briefing paper undersöker det empiriska stödet för påståenden om att människor blivit olyckligare i modern tid och att det är marknadsekonomins och kapitalismens fel. Fyra frågeställningar om mänskligt välbefinnande används för att testa det empiriska stödet för centrala delar i berättelsen om den allt olyckligare mänskligheten.
- Har människor blivit olyckligare?
- Blir vi lyckligare när vi blir rikare?
- Kan för mycket frihet gå ut över lyckan?
- Går livet fortare nu än förr?
Frågorna besvaras med breda forskningssammanställningar.
Filosofiska resonemang kan givetvis vara relevanta även om de inte har empiriskt stöd, men deras empiriska stöd ger en stark indikation om hur betydelsefulla de är och om politiken bör ta dem i beaktande. Frågan om huruvida lycka är något som politiken över huvud taget bör försöka maximera behandlas inte.