Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se
Rapporter
Integration

Den mångkulturella marknaden 2006 – En studie av invandrarnas köpkraft

För drygt tre år sedan presenterade Timbro med rapportförfattare från Veritas Communication den första studien i Sverige om den mångkulturella marknadens köpkraft. Att Sverige är ett mångkulturellt land känner de flesta av oss till i dag. Men fortfarande har affärsmöjligheterna bland den mångkulturella marknadens konsumenter inte till fullo tagits till vara.

Ladda ner (PDF) 720,6 KB

Sidor: 33

ISBN: 91-7566-633-2

Köpkraften för hushåll med utrikesfödda och deras barn uppgick till ca 208 miljarder kronor år 2004. Det är en ökning med nästan 9 procent sedan 2001, när vi justerat för inflation. Köpkraften för svenskfödda hushåll har under samma period ökat med drygt 6 procent.

Enligt statistik från SCB kommer invandrare att stå för 90 procent av befolkningstillväxten fram till år 2020 (SCB, 2003). Ökningen kommer framför allt av att allt fler människor från utomeuropeiska länder väljer att invandra till Sverige. Det är också bland dessa grupper som köpkraften ökar mest. Invandrare ifrån Mellanöstern och Nordafrika har, som grupp, ökat sin köpkraft med över 30 procent på bara tre år, medan den nordiska gruppen har halkat efter i utvecklingen (–2,7 procent under samma period). Vi kan också se att invandrare ifrån avlägsna länder gått från bidragsberoende till arbete med dramatiskt ökade förvärvsinkomster. Marginaleffekterna av att arbeta tycks dock stora för dessa grupper eftersom den disponibla inkomsten ökat väsentligt mindre än för de nordisk- och svenskfödda grupperna.

Det är viktigt för företag att ta hänsyn till hur den mångkulturella marknaden utvecklas. Studier visar att hur vi konsumerar och uppfattar kommunikation påverkas av vår kulturella och etniska bakgrund. Samtidigt kan våra produktbehov eller önskemål skilja sig beroende på var vi har vårt ursprung. Statistik från SCB visar på skillnader mellan personer födda i Sverige och personer födda i andra länder när det gäller hur vi väljer att spendera våra pengar. Trots lägre utgifter spenderar exempelvis utrikesfödda mer pengar än svenskfödda på alkoholfria drycker, kläder och skor samt sjukvård. Samtidigt finns det stora skillnader mellan alla utrikesfödda och utomnordiska invandrare. Utomnordiska invandrare spenderar 14 procent mindre än svenska hushåll på tobak och 30 procent mindre på hälso- och sjukvård. Men de utomnordiska spenderar däremot 11 procent mer på kläder och skor.

Den mångkulturella marknaden för livsmedel uppgår till drygt 14 miljarder kronor per år, vilket omfattar 12,7 procent av den totala livsmedelskonsumtionen i Sverige. Marknaden för kläder och skor uppgår till 7,25 miljarder, vilket omfattar drygt 14 procent av den totala konsumtionen. Sannolikt skiljer sig både vilka livsmedelsprodukter olika invandrargrupper efterfrågar jämfört med svenskfödda personer och vilka varumärken, färger och modeller på kläder och skor som olika grupper föredrar.

Många stora företag både i Sverige och internationellt arbetar i dag aktivt för att attrahera den mångkulturella marknaden. Det påverkar deras personalpolitik, marknadskommunikation och produktutveckling. En analys, som bl a IKEA gör, är att ju mer mångkulturell en organisation är, desto bättre är den på att attrahera och bemöta den mångkulturella kundkretsen.

Bland IKEA:s personal har i dag 17 procent utländsk bakgrund. Om fler företag ser den ekonomiska potentialen bland mångkulturella konsumenter och arbetar för att tillgodose deras behov får fler invandrare arbete. Det gynnar integration. Integration gynnar oss alla.