Byråkratexplosionen – Hur kommuner och landsting använder ökade resurser
I denna rapport studeras vilka personalgrupper som har prioriterats när sysselsättningen i kommuner och landsting har expanderat under 2000-talet. Studien är genomförd av nationalekonomen Johan Kreicbergs och bygger på unika bearbetningar av data från SCB.
Bakgrunden till granskningen är att staten nästa år tillför 17 miljarder kronor extra, utöver ordinarie statsbidrag, till kommuner och landsting i syfte att värna verksamheten inom ”välfärdens kärna”. Eftersom debatten utgår från att personaltäthet inom välfärdstjänsterna är ett mått på hur politiken värdesätter dessa tjänster, har Kreicbergs för Timbros räkning gått igenom tillgängliga data för åren 2001-2007 för att jämföra olika yrkesgruppers utveckling på svensk arbetsmarknad. Granskningen visar följande:
- Skatteintäkterna och de generella statsbidragen växte med 30 procent i löpande priser – dvs resurserna till den offentliga sektorn växte snabbare än Sveriges tillväxt.
- Sysselsättningstillväxten av de viktigaste yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg var sammantaget 9 procent, men i denna siffra ingår också välfärds- och utbildningspersonal inom privata företag som finansieras med offentliga medel.
- Sysselsättningstillväxten inom kategorin ”administratörer i offentlig förvaltning” var emellertid tre gånger så stor – totalt 29 procents ökning (28,4 procent om man räknar bort de kommunala bolagen) i kommun- och landstingssektorn 2001-2007.
- I samtliga län i Sverige har byråkraternas antal vuxit i snabbare takt än välfärdsarbetarnas men det finns stora regionala skillnader. Det finns t o m län där personalstyrkan inom vård, omsorg och skola har minskat medan antalet administratörer i kommunernas och landstingets förvaltningar har ökat.
- Om det finns ett naturligt samband mellan utvecklingen av befolkningens sammansättning (fler yngre och fler äldre) och ökning av personal inom vård, omsorg och skola, finns det däremot inget samband mellan befolkningsutvecklingen och ökningen av antalet kommun- och landstingsbyråkrater. I län där antalet äldre och yngre har minskat under den studerande perioden, har ändå antalet kommun- och landstingsbyråkrater ökat lika mycket som i län där befolkningens utveckling har gett ett ökat behov av välfärdstjänster.
Kommuner och landsting tycks alltså kompensera minskade behov av lärare och vårdpersonal genom att anställa fler administratörer för att på så sätt bibehålla sin samlade sysselsättningsnivå.