Inledning

Den 13 september går Sverige till val, och det i ett ekonomiskt mer utsatt läge än på många år. Lågkonjunkturen ser visserligen ut att bedarra och utsikterna för tillväxt och reallöner har ljusnat. Men statsfinanserna är ansträngda. Högre försvarsutgifter, stödet till Ukraina, utbyggnaden av rättsväsendet och andra stora åtaganden kommer att kräva omfattande resurser under kommande år. Såväl regeringens som andra bedömmares prognoser lämnar i praktiken mycket lite utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. [3][5]

Oppositionspartierna – framför allt Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet – har dock varit tydliga med att de vill genomföra ytterligare reformer och öka det offentliga åtagandet i Sverige. Vad de samlade åtagandena kostar, hur de ska finansieras och hur de ska förenas med andra åtaganden har man dock varit förtegna om. Det gör det svårt för väljarna att bedöma politikens verkliga konsekvenser.

Syftet med den här rapporten är att, utifrån den information som finns tillgänglig i dag, uppskatta den förändring i skattebörda som partiernas ekonomiska politik skulle medföra under nästa mandatperiod, jämfört med det på valdagen. Eftersom reformutrymmet är mycket begränsat kommer nya utgiftsåtaganden behöva finansieras högre skatter eller lägre utgifter på andra områden – förändringar som är högst relevanta för svenska folket Beräkningarna utgår från det finanspolitiska ramverket, regeringens prognoser och partiernas senaste budgetmotioner. 

Rapportens slutsats är bister. Inte bara har regeringen redan nu valt en mer tillåtande väg tillbaka till balans än flera oberoende bedömare förordar, och har i praktiken utmanat det finanspolitiska ramverket. Oppositionens budgetalternativ godtar inte bara detta, utan innehåller också ett antal reformer som inte finansierats fullt ut och skulle kräva omfattande skattehöjningar och/eller neddragningar under kommande mandatperiod om de genomfördes.

Sammantaget uppskattas att den ekonomiska politik som Tidöpartierna presenterat innebär omkring 10 100 kronor större kostnadsbörda för en familj med två vuxna och två barn under kommande år om man jämför med 2026, genom att tillfälliga skattesänkningar löper ut. Med Socialdemokraternas politik är motsvarande summa omkring 33 900 kronor per år, medan 41 400 kronor med Vänsterpartiets och 61 500 kronor med Miljöpartiets.

Det finanspolitiska ramverket

Kort bakgrund

Svensk ekonomisk politik måste bedömas mot bakgrund av det finanspolitiska ramverket, som ska säkerställa långsiktigt hållbara offentliga finanser, tvinga fram prioriteringar och skapa handlingsutrymme inför kriser. Ramverket omfattar fyra centrala budgetpolitiska mål: ett mål för den offentliga förvaltningens finansiella sparande, ett skuldankare, ett utgiftstak samt ett kommunalt balanskrav. Delarna regleras i lag, riksdagsbeslut och etablerad praxis. [2] 

Mest centralt för den här rapporten är det förstnämnda, som från 2027 går från att vara ett överskottsmål till ett balansmål. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande ska då i genomsnitt vara i balans över en konjunkturcykel. Det faktiska sparandet behöver alltså inte vara noll varje enskilt år, men jämna ut sig över tid. [2] 

Saldomålet gäller den offentliga förvaltningen som helhet: staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Det finns alltså inget separat balansmål för staten, men något förenklat kan man säga att respektive sektor över tid behöver vara i linje med målet.

Skuldankaret är i sin tur ett riktmärke för den offentliga skuldsättningen. Mastrichtskulden (den konsoliderade offenltiga skuldsättningen) ska ligga omkring 35 procent av BNP på sikt. Om skulden avviker med mer än fem procentenheter ska regeringen förklara avvikelsen och redovisa hur den ska hanteras. Intervallet är alltså en gräns för förklaringsskyldighet, inte ett absolut tillåtet skuldintervall. [2]

Konjunktur och periodisering

Det finanspolitiska ramverket är flexibelt i den mening att varje reform inte måste finansieras samma år som den genomförs. Däremot begränsar det möjligheten att låta permanenta utgiftsökningar eller skattesänkningar leda till varaktiga underskott. Utgifter och intäkter kan balanseras över tid, i takt med konjunkturen, med underskott i lågkonjunktur och överskott i högkonjunktur, men på längre sikt måste en permanent försvagning mötas av högre inkomster eller lägre utgifter.

Tillämpningen ett enskilt år är därför beroende av bedömningar av konjunkturläget. Det strukturella sparandet uppskattar hur de offentliga finanserna skulle se ut i ett normalt konjunkturläge. Måttet är osäkert, och bedömarna drar därför olika slutsatser om hur stor avvikelsen är och hur snabbt den bör korrigeras. 

I 2026 års ekonomiska vårproposition bedömer den att det strukturella sparandet, efter att nya försvarsutgifter och Ukrainastöd räknats bort (se nedan), uppgår till −0,6 procent av potentiell BNP 2026 och −0,3 procent 2027. Det justerade sparandet når enligt regeringen balans 2028. [3] Det är dock mer optimistiskt än andra bedömare. Konjunkturinstitutet bedömer exempelvis att det justerade strukturella sparandet ligger under målnivån till och med 2029 och når balans först 2030. [4] 

Regeringens ekonomiska politik har också kritiserats för att vara alltför vidlyftig. Finanspolitiska rådet anser exempelvis att återgången normalt borde vara avslutad redan 2027 och framhåller att regeringens bana bygger på att tidsbegränsade åtgärder upphör. [5] Riksrevisionen har dessutom kritiserat regeringen för att redovisa en återgång till ett justerat mått, inte till det formella saldomålet. [6] 

Rapporten utgår trots denna kritik från regeringens mer tillåtande tidsprofil. Det gör beräkningarna förhållandevis försiktiga: en stramare tillämpning skulle framför allt kräva att finansieringen genomförs tidigare.

Försvarsutgifter och Ukrainastöd

Uttrycket att utgifter läggs ”utanför ram” har återkommit i den politiska debatten under innevarande mandatperiod. Vad som åsyftas är att vissa utgifter kopplade till försvaret och Sveriges stöd till Ukraina räknas bort när finanspolitiken bedöms mot den strukturellt sparandet och därmed inte inkluderas i balansmålet. [3] Sparandet med dessa utgifter exkluderade benämns av regeringen som det justerade strukturella sparandet. Termen är dock tekniskt missvisande, då utgifterna ligger kvar i statsbudgeten och påverkar budgetsaldot, upplåningen och skulden. 

Det finanspolitika ramverket inkluderar förvisso en viss möjlighet att undanta tillfälliga utgifter från den konjunkturella analysen på detta sätt, under förutsättning att det rör sig om en extraordinär situation, skuldankaret respekteras och det finns en plan för återgång till normalläget. Huruvida dessa krav är uppfyllda i dessa fall kan dock diskuteras. 

Enligt den blocköverskridande överenskommelsen får nya försvarsutgifter och Ukrainastöd motivera avvikelser från saldomålet 2026–2034. Tillskotten till det militära och civila försvaret får öka skuldsättningen med högst 300 miljarder kronor, medan stödet till Ukraina ligger utanför detta tak. En bana för den långsiktiga finansieringen ska presenteras senast 2030, och sparandet ska åter vara i balans senast 2035. [7] Ordningen skjuter därmed upp finansieringen men undanröjer den inte. 

Stödet till Ukraina är en tillfällig utgift av det slag som ramverket förutser. En högre utgiftsnivå för försvaret under överskådlig tid däremot, innebär ett permanent större offentligt åtagande som måste finansieras. Man kan därför ifrågasätta om den ingångna överenskommelsen ligger inom ramarna för dagens ramverk. I detta sammanhang räcker det dock men att konstatera att samtliga riksdagspartier står bakom överenskommelsen och de utgifter som regeringen föreslagit och att det därför bildar utgångspunkt för samtliga partiers politik. 

Om uppskattningarna

Vad mäts?

Beräkningarna i nästa avsnitt sätter siffror på partiernas ökade eller minskade utgiftsåtaganden på sikt jämfört med regeringen. Resultatet är ett mått på vilket belastning som statsfinanserna skule sättas under och som måste hanteras genom skattehöjningar, nedskärningar eller upplåning. Det är alltså inte en prognos över statens totala utgifter, skattetrycket eller den faktiska skatten för ett visst hushåll, vilket beror på hur finansieringen ser ut. Beloppen ska läsas som en jämförelse av ambitionsnivåer under kommande mandatperiod och inte som en årlig prognos.

Utgångspunkten är regeringens budgetproposition för 2026, 2026 års ekonomiska vårproposition och senare förslag under första halvåret 2026. Dessa ställs emot oppositionspartiernas fullt kvantifierade budgetmotioner med anledning av budgetpropositionen. [3][8][10]

Beräkningarna underskattar sannolikt behovet av förstärkningar

Trots de avsevärda ambitionsökningar som föreslås av tre av oppositionspartierna, finns tre starka skäl till att den slutliga finansieringsbördan kan bli större än vad som redovisas och att siffrorna därför utgör underskattningar. 

För det första utgår rapporten, som beskrivits ovan, från regeringens relativt generösa bana tillbaka till balans, trots kritik från Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen. En stramare tillämpning av ramverket skulle inte ändra reformernas kostnad, men kräva att finansieringen genomförs tidigare och att den underliggande marginalen blir mindre. [4][5][6]

 

För det andra är budgetmotionerna inte fullständiga program för en hel mandatperiod. Partier kan utelämna tidigare förslag, skjuta dem framåt eller lägga fram åtaganden utan full finansiering. Kostnadsberäkningarna har dessutom varierande underlag: vissa bygger på myndighetskalkyler, andra på grova schabloner eller antaganden utan beteendeeffekter. De bör därför ses som försiktiga uppskattningar, inte som övre gränser.

 

För det tredje börjar EU:s nästa långtidsbudget gälla 2028. Kommissionens initiala förslag uppgår till 1,26 procent av EU:s BNI, jämfört med omkring 1,12 procent i den nuvarande budgetramen. Det är en betydande ökning – omkring 13 procent – och skulle sannolikt höja den svenska EU-avgiften som i dag är i storleksordningen 50 miljarder kronor per år. Det slutliga utfallet avgörs i förhandlingarna, men kan mycket väl innebära ytterligare en obligatorisk utgift. [9][21]

Tidöpartiernas utgångspunkt

Budgetpropositionen för 2026 och 2026 års ekonomiska vårproposition visar inriktningen för Tidöpartiernas finanspolitik och inkluderar beslutade och aviserade åtgärder fram till och med halvårsskiftet 2026. [3] Huvuddragen presenteras i tabell 1. 

Tabell 1. Statens budget samt finansiellt och strukturellt sparande enligt VP26

	Enhet	2026	2027	2028	2029
Inkomster i statens budget	mdkr	1 357	1 415	1 505	1 559
Utgifter m.m. i statens budget	mdkr	1 542	1 597	1 578	1 593
Statens budgetsaldo	mdkr	−184	−182	−74	−34
Finansiellt sparande, offentlig förvaltning	% av BNP	−2,6	−2,0	−0,7	−0,2
Strukturellt sparande	% av potentiell BNP	−1,9	−1,6	−0,6	−0,2
Justerat strukturellt sparande (exkl. nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina)	% av potentiell BNP	−0,6	−0,3	0,0	0,2
BNP-gap	% av potentiell BNP	−0,8	−0,1	0,0	0,0

Anm.: Inkomster, utgifter och budgetsaldo avser staten och redovisas kassamässigt. Sparandemåtten avser hela den offentliga förvaltningen. Källa: [3]

Regeringen räknar med att det finansiella sparandet förbättras från −2,6 procent av BNP 2026 till −0,2 procent 2029. Det strukturella sparandet utvecklas samtidigt från −1,9 till −0,2 procent av potentiell BNP. Varken det faktiska eller det ordinarie strukturella sparandet når alltså full balans under prognosperioden. [3] Efter att nya försvarsutgifter och Ukrainastöd räknats bort når det justerade strukturella sparandet däremot balans 2028. Maastrichtskulden väntas stiga från 35,1 procent av BNP 2025 till 37,4 procent 2027 och därefter minska till 36,5 procent 2029. [3]

Tidöpartiernas finansieringsbehov

Förstärkningen av de offetnliga finanserna som Tidöpartierna prognosticerar är resultatet av den automatiska budgetförstärkningen (reformutrymmet) helt används för att förbättra sparandet och att tillfälliga skattesänkningar upphör, vilket förutsätter att inga nya åtaganden presenteras samt att sänkningarna faktiskt avskaffas. Utöver dessa skattehöjningar, som avskaffandet innebär, har Tidöpartierna inte utfärdat några löften om förändrade åtaganden under nästa mandatperiod.

Den innebär dock inte oförändrad skattebörda jämfört med 2026 sett ut den enskilde medborgarens perspektiv. Den tillfälligt sänkta matmomsen och de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga upphör enligt plan under 2027, och motsvarar tillsammans omkring 26,8 miljarder kronor högre skatteuttag från 2028. Höjningen är redan inbyggd i regeringens prognos och skapar därför inget ytterligare finansieringshål, men för hushåll och arbetsgivare är den en reell ökning av bördan på motsvarande belopp.[20][22]

Oppositionens förslag

Oppositionspartiernas fullt kvantifierade alternativ redovisas i deras budgetmotioner och i finansutskottets betänkande om rambeslutet. Avvikelserna nedan gäller regeringens budgetproposition för 2026. [10]

Tabell 2. Oppositionens avvikelser från regeringens budgetproposition

Parti	År	Ändrade utgifter, mdkr	Ändrade inkomster, mdkr	Effekt på budgetsaldot, mdkr
C	2026	−5,0	−2,2	+2,8
C	2027	−0,5	−3,6	−3,1
C	2028	−1,9	−8,9	−7,0
S	2026	+27,2	+32,4	+5,2
S	2027	+29,5	+32,4	+2,9
S	2028	+31,6	+26,4	−5,2
V	2026	+65,0	+61,8	−3,2
V	2027	+67,3	+66,5	−0,8
V	2028	+71,9	+64,4	−7,4
MP	2026	+136,3	+69,0	−67,3
MP	2027	+82,2	+60,8	−21,5
MP	2028	+89,9	+57,2	−32,8

Anm.: Ett plustecken i den sista kolumnen innebär att budgetsaldot förstärks; ett minustecken att det försvagas. Källa: [10].

Centerpartiet

Centerpartiets budgetmotion innebär 5,0 miljarder kronor lägre utgifter 2026 än regeringens förslag, men rymmer stora omprioriteringar. Bland utgiftsökningarna märks klimat, miljö och energi (5,2 miljarder kronor), högre generella statsbidrag till kommunerna, till stor del som kompensation för andra förslag (4,4 miljarder), utbildning och forskning (2,2 miljarder), väg- och järnvägsunderhåll (1,4 miljarder), bistånd (1,1 miljarder), näringspolitik (1,1 miljarder) samt kultur, folkbildning och civilsamhälle (0,8 miljarder). Detta finansieras mer än fullt ut genom lägre utgifter för arbetsmarknadspolitik och en stramare a-kassa (15,9 miljarder), minskade familjeförmåner (2,5 miljarder), lägre migrationsutgifter (1,6 miljarder) och besparingar i den statliga förvaltningen (1,3 miljarder). [11]

Partiet föreslår samtidigt 2,2 miljarder kronor lägre inkomster 2026 genom större skattesänkningar på arbete och företagande, bland annat nedsatta arbetsgivaravgifter (6,9 miljarder netto) och ett förstärkt jobbskatteavdrag (1,9 miljarder). Inkomstbortfallet begränsas genom avvisad skattereduktion för medlemskap i a-kassan (1,7 miljarder), slopat ränteavdrag för lån till fossildrivna bilar (1,5 miljarder) och höjd cigarettskatt (1,1 miljarder). Sammantaget förstärks budgetsaldot 2026 men försvagas 2027 och 2028. [11]

Socialdemokraterna

Socialdemokraternas budgetmotion innebär 27,2 miljarder kronor högre utgifter 2026. Tyngdpunkten i motionen ligger på återställt tandvårdsstöd för unga, dubbelt tandvårdsbidrag för personer mellan 24 och 29 år, återställt högkostnadsskydd för läkemedel och personalsatsningar i vård och äldreomsorg (5,7 miljarder kronor), höjt barnbidrag och permanent förstärkt bostadsbidrag (5,1 miljarder), mer resurser till skola och högre utbildning (5,1 miljarder), fler platser i arbetsmarknadsutbildning (2,8 miljarder), högre generella statsbidrag och insatser för unga (2,7 miljarder) samt gratis kollektivtrafik för unga och ökat väg- och järnvägsunderhåll (1,7 miljarder). [12]

Partiet föreslår samtidigt 32,4 miljarder kronor högre inkomster 2026. De viktigaste finansieringsposterna är avvisat ytterligare jobbskatteavdrag och en egen skattereduktion på förvärvsinkomster (4,7 miljarder kronor), avvisad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga (6,1 miljarder) samt en tillfällig skatt på bankernas övervinster och en tredje beskattningsnivå för stora ISK-innehav (17,1 miljarder). Budgetmotionen hävdar sig förstärka budgetsaldot 2026 och 2027 men försvaga det 2028. [12]

Kostnader som lämnats utanför budgettabellerna

S har dock i två avseenden valt att utelämna kostnader för reformer som aviserats i budgetmotionen från beräkningarna, nämligen det avskaffade karensavdraget och återställande av det så kallade enprocentsmålet i biståndet. För att få en rättvis bild av ambitionsnivån behöver således uppskattas på annat sätt.

Vad gäller kostnaden för ett avskaffat karensavdrag kompliceras den av att den är delad mellan olika aktörer. I praktiken är reformer ett ökat offentligt sjukförsäkringsåtagnade som bekostas direkt av arbetsgivaren. För ett företag fungerar reformen i praktiken som en obligatorisk höjning av kostnaden för arbete; för kommuner, regioner och staten måste den ytterst finansieras med skatter eller lägre utgifter. Förändringen kan därför likställas en utgift finansierad med direkt motsvarande höjda skatter på arbete.[12]

Ett helt slopat karensavdrag har beräknats öka arbetsgivarnas sjuklönekostnader med 17,9–24,1 miljarder kronor per år när möjliga beteendeeffekter räknas in.  På längre sikt kan kostnaden också slå igenom i löner, priser och sysselsättning. Samtidigt har S endast avsatt 0,5 miljarder till ett högkostnadsskydd för mindre arbetsgivare. Rapporten jämställer därför den lägre skattningen, 18 miljarder kronor, med en motsvarande ökning av skatte- och avgiftsbördan på arbete, även om den formellt inte är en statlig anslagsutgift. [12][15]

Socialdemokraterna anger också att biståndet ska återgå till en procent av BNI, motsvarande minst 72 miljarder kronor per år enligt den aktuella BNI-prognosen för 2026. Regeringens biståndsram för året 2026 är istället 53 miljarder kronor 2026. Givet att S budgeterar en miljard mer än regeringen 2026, lämnar därmed omkring 18 miljarder av kostnaden för ett fullt genomfört mål utanför budgeten. [12][16]

När de ökade åtagandet för karensavdraget och ett fullt genomfört enprocentsmål inkluderas i Socialdemokraternas bredare ambitionsnivå nås en sammanlagd ökning på omkring 63 miljarder kronor över regeringens. 

Vänsterpartiet

Vänsterpartiets budgetmotion innebär 65,0 miljarder kronor högre utgifter 2026. De största satsningarna gäller höjt och prisindexerat barnbidrag samt en ny modell för bostadsbidrag (11,7 miljarder kronor), skydd av natur, klimatinvesteringar och klimatpremier (10,1 miljarder), högre generella statsbidrag till kommunerna (7,7 miljarder), höjd a-kassa och fler arbetsmarknadspolitiska program (5,6 miljarder), höjda ersättningsnivåer i socialförsäkringarna och ett delvis finansierat slopat karensavdrag (5,3 miljarder), förstärkt vård och återställt högkostnadsskydd och tandvårdsstöd (4,6 miljarder), bostadsinvesteringar (4,3 miljarder) samt järnväg och ett nationellt kollektivtrafikkort (3,8 miljarder). [13]

Partiet föreslår samtidigt 61,8 miljarder kronor högre inkomster. De viktigaste finansieringsposterna är avtrappat jobbskatteavdrag vid höga inkomster, en beredskapsskatt och avskaffat rutavdrag (39,8 miljarder kronor), avvisad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga (7,8 miljarder) samt högre kapital-, ISK- och bankbeskattning (18,6 miljarder). [13]

Vänsterpartiet föreslår, liksom Socialdemokraterna, ett slopat karensavdrag men avsätter endast 0,6 miljarder kronor för reformen. Om samma försiktiga helårskostnad används och det redan budgeterade beloppet räknas av tillkommer omkring 17,4 miljarder kronor. Den bredare ambitionsnivån blir därmed omkring 83 miljarder kronor över regeringens. Även här är merkostnaden huvudsakligen en obligatorisk arbetsgivarkostnad och inte en vanlig anslagsutgift. [13][15]

Miljöpartiet

Miljöpartiets budgetmotion innebär 136,3 miljarder kronor högre utgifter 2026. Tyngdpunkten ligger på järnväg, kollektivtrafikinvesteringar och ett nationellt kollektivtrafikkort (39,5 miljarder kronor), klimatinvesteringar, naturvård, Industriklivet och klimatpremier (25,9 miljarder), en återgång till en procent av BNI i bistånd (19,1 miljarder), energieffektivisering och grön energiomställning (12,6 miljarder), stöd till hyres- och studentbostäder samt klimatanpassning (9,5 miljarder), höjt barnbidrag och bostadsbidrag (8,9 miljarder) samt mer pengar till vård, primärvård och återställt högkostnadsskydd för läkemedel (7,0 miljarder). [14]

Partiet föreslår samtidigt 69,0 miljarder kronor högre inkomster. De största finansieringsposterna är avvisat ytterligare jobbskatteavdrag och ett nytt steg i den statliga inkomstskatten (38,8 miljarder kronor), avvisad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga (6,7 miljarder), mer progressiv ISK-beskattning och skatt på bankers övervinster (18,5 miljarder) samt återinförd flygskatt och högre koldioxidbeskattning (10,0 miljarder). [14]

Vad blir kostnadsbördan för skattebetalarna?

För att kunna göra ett informerat val behöver väljarna kunna skapa sig en rimlig bild kring vilka nya åtaganden, neddragningar och kostnader som är att vänta med olika politiska inriktning. Det finns därför anledning att, i den mån det går, beskriva påverkan av politiken på förhand och jämföra den med dagens läge. 

Att försöka uppskatta hur nya, permanenta åtaganden ska finansieras är dock förknippade med betydande svårighter. Dels är detaljerna i hur respektive oppositionsreform mycket begränsade och det går inte att med någon rimlig precision sammanställa hur de skulle slå mot olika grupper i samhället. 

För att sedan göra skillnaderna i ambitionsnivå begripliga har jämförelsebeloppen istället schablonmässigt över Sveriges befolkning, sysselsatta och hushåll. Sverige hade 10,61 miljoner invånare och omkring 5,00 miljoner hushåll vid utgången av 2025 samt 5,26 miljoner sysselsatta i genomsnitt under året. [17][18][19]

Dels kan man dra olika slutsatser kring hur de tillfälliga skattesänkningarna ska hanteras. Å ena sidan är de redan presenterade i detalj och beslutade, och därmed mer transparenta för väljarna än andra förslag. Å andra sidan är de i praktiken latenta skattehöjningar som samtliga partier ställt sig bakom med något års framförhållning, och som om de fullföljs enligt plan kommer att slå som vilken annan höjning som helst. Ytterligare ett skäl till att räkna tillfälliga sänkningar som upphör som höjningar är att flera oppositionspartier avvisat den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga, och att jämförelsen mot regeringen haltar om den inte inkluderas. 

Tabellen nedan visar därför två led. Rapportens scenario anger respektive partis utgiftsåtagande utöver regeringens prognos. Därefter läggs 26,8 miljarder kronor till för den skattehöjning som uppstår jämfört med 2026 när den tillfälligt sänkta matmomsen och de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga upphör. Denna skatteåtergång är redan tillgodoräknad av samtliga partier. [20][22] 

 

Tabell 3. Uppskattad årlig finansieringsbörda under kommande mandatperiod

Parti	Avvikelse, utgiftsnivå 2026	Inkl. skatte- återgång	Per invånare/ år	Per sysselsatt/ år	Per hushåll/ mån	Per familj/år	Per familj/ mån
Tidöpartierna	0,0 mdkr	+26,8 mdkr	2 500 kr	5 100 kr	450 kr	10 100 kr	840 kr
S	+63,0 mdkr	+89,8 mdkr	8 500 kr	17 100 kr	1 500 kr	33 900 kr	2 820 kr
V	+83,0 mdkr	+109,8 mdkr	10 400 kr	20 900 kr	1 830 kr	41 400 kr	3 450 kr
MP	+136,3 mdkr	+163,1 mdkr	15 400 kr	31 000 kr	2 720 kr	61 500 kr	5 130 kr
C	−5,0 mdkr	+21,8 mdkr	2 100 kr	4 200 kr	360 kr	8 200 kr	690 kr

 

Jämfört med 2026 års skattenivå motsvarar Tidöpartiernas ambitionsnivå uppskattningsvis en snitthöjning på 840 kronor i månaden för en familj med två vuxna och två barn. Socialdemokraternas bredare ambitionsökning motsvarar istället omkring 2 820 kronor, Vänsterpartiets 3 450 kronor och Miljöpartiets 5 130 kronor. Centerpartiets lägre utgiftsnivå dämpar den gemensamma skatteåtergången, men lämnar ändå en uppskattad ökning på omkring 690 kronor i månaden. 

 

[1] Valmyndigheten (2026), ”Viktiga datum för valen 2026”. https://val.se/servicelankar/servicelankar/pressrum/nyheter–pressmeddelanden/pressmeddelande-nya/2026-03-13-viktiga-datum-for-valen-2026. Publicerad 13 mars 2026.

[2] Regeringen (2025), Det finanspolitiska ramverket, skr. 2025/26:76. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2025/12/skr.-20252676. Publicerad 9 december 2025.

[3] Regeringen (2026), 2026 års ekonomiska vårproposition, prop. 2025/26:100. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/04/prop.-202526100. Publicerad 13 april 2026.

[4] Konjunkturinstitutet (2026), Konjunkturläget mars 2026. https://www.konj.se/publikationer/konjunkturlaget/2026-03-25-aterhamtningen-fortsatter-trots-kriget-i-mellanostern/. Publicerad 25 mars 2026.

[5] Finanspolitiska rådet (2026), Svensk finanspolitik 2026. https://www.fpr.se/aktuellt/nyheter/2026-02-16-nu-finns-rapporten-svensk-finanspolitik-2026-att-ladda-ner.html. Publicerad 16 februari 2026.

[6] Riksrevisionen (2025), Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025, RiR 2025:36. https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2025/regeringens-tillampning-av-det-finanspolitiska-ramverket-2025.html. Publicerad 18 december 2025.

[7] Regeringen (2025), ”Blocköverskridande överenskommelse nådd om historisk upprustning”. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/06/blockoverskridande-overenskommelse-nadd-om-historisk-upprustning/. Publicerad 19 juni 2025.

[8] Regeringen (2025), Budgetpropositionen för 2026, prop. 2025/26:1. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2025/09/2025261/. Publicerad 22 september 2025.

[9] Europeiska kommissionen (2025), ”EU budget 2028–2034 for a stronger Europe”. https://commission.europa.eu/news-and-media/news/eu-budget-2028-2034-stronger-europe-2025-07-16_en. Publicerad 16 juli 2025.

[10] Finansutskottet (2025), Statens budget 2026 – Rambeslutet, bet. 2025/26:FiU1. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/statens-budget-2026-rambeslutet_hd01fiu1/. Publicerad 26 november 2025.

[11] Centerpartiet (2025), En budget för framtiden – fler jobb och lägre utsläpp, mot. 2025/26:3811. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-budget-for-framtiden-fler-jobb-och-lagre_hd023811/. Inlämnad 7 oktober 2025.

[12] Socialdemokraterna (2025), Ny riktning för Sverige, mot. 2025/26:3551. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ny-riktning-for-sverige_hd023551/. Inlämnad 7 oktober 2025.

[13] Vänsterpartiet (2025), En ny regering – För ett starkare och tryggare Sverige, mot. 2025/26:2792. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-ny-regering-for-ett-starkare-och-tryggare_hd022792/. Inlämnad 6 oktober 2025.

[14] Miljöpartiet (2025), Sverige förtjänar bättre – Miljöpartiets budgetmotion för 2026, mot. 2025/26:3770. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/sverige-fortjanar-battre-miljopartiets_hd023770/. Inlämnad 7 oktober 2025.

[15] Regeringskansliet (2023), Karenstak och högriskskydd – en översyn av karensavdraget och förslag på utökade undantag, Ds 2023:33. https://www.regeringen.se/contentassets/a2bfaddac536429a98dfc12b8d23aa26/ds-2023-33.pdf. Publicerad 15 december 2023.

[16] Regeringen (2024), ”Regeringen justerar biståndsramen från 2026”. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/09/regeringen-justerar-bistandsramen-fran-2026/. Publicerad 17 september 2024.

[17] Statistiska centralbyrån (2026), ”Befolkningen växer trots fortsatt lågt barnafödande 2025”. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsstatistik/pong/statistiknyhet/befolkningsstatistik-ar-2025-omgang-1/. Publicerad 24 februari 2026.

[18] Statistiska centralbyrån (2026), ”Antalet hushåll passerade fem miljoner under 2025”. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsstatistik/pong/statistiknyhet/befolkningsstatistik-ar-2025-omgang-2/. Publicerad 24 mars 2026.

[19] Statistiska centralbyrån (2026), ”Arbetslösheten på en fortsatt högre nivå under 2025”. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/utbud-av-arbetskraft/arbetskraftsundersokningarna-aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-2025/. Publicerad 24 februari 2026.

[20] Regeringen (2025), Reformtabell – ur Finansplanen, Budgetpropositionen för 2026. https://www.regeringen.se/contentassets/a68fc258e000486495f8bd4c78ca7279/reformtabell-bp26.pdf. Publicerad 22 september 2025.

[21] Europeiska rådet (2020), Special meeting of the European Council (17–21 July 2020) – Conclusions, EUCO 10/20. https://www.consilium.europa.eu/media/45109/210720-euco-final-conclusions-en.pdf. Publicerad 21 juli 2020.

[22] Regeringen (2025), ”Matprispaket för billigare matkassar”. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/09/matprispaket-for-billigare-matkassar/. Publicerad 4 september 2025.