Det politiska bidragsberoendet – Finansieringen av Sveriges politiska partier
Före 1965 utgick inget statligt stöd till partierna, men 1966, första året som partistöd utdelades, motsvarade partistödet hälften av partiernas centrala kostnader. Det innebar att partierna hunnit skaffa sig dramatiskt ökade kostnader på bara ett år.
Före partistödets införande var medlemsavgifter en av de viktigaste intäktskällorna för politiska partier. För verksamhetsåret 2010 uppgav partierna att medlemsavgifterna stod för mellan 3,3 och 0 procent av de samlade intäkterna. Moderaterna hade högst andel, medan Centerpartiet år 2010 inte hade några intäkter alls från medlemsavgifter.
Under 2010 var det bara Socialdemokraterna som uppgav någon nettointäkt från lotteriverksamheten, men den uppgick till en femtedel av partiets totala intäkter. Att bara ett av sju partier säger sig ha några intäkter från vad som är ett rättsligt privilegium för politiska partier tyder på att övriga partier antingen hittat bättre inkomstkällor, inte är intresserade av att söka alternativa inkomster eller saknar förutsättningar att idka lotteriverksamhet.
1948 stod gåvor för mellan hälften och 90 procent av de svenska partiernas inkomster. I dag utgör de bara en tjugondel av partiernas inkomster. Gåvor från privatpersoner står år 2010 för mellan 4,3 och 0 procent av partiernas samlade intäkter.
I jämförelse med Tyskland, Storbritannien och Frankrike har Sverige ett partisystem som i långt högre utsträckning är finansierat genom statligt stöd. I exempelvis Tyskland är partiernas intäkter från statligt stöd och medlemsavgifter ungefär lika stora. Det tycks gå att både samla in gåvor och att ha en ansenlig del av sina intäkter fr.n medlemsavgifter utan att demokratin tar uppenbar skada.
Rapporten skisserar fem idéer om hur man skulle kunna åtgärda några av de problem partierna och partistödet står inför.
1. Reglera partiväsendet. De politiska partierna borde ha ett regelverk och en tillsynsmyndighet.
2. Stoppa utgiftsökningen. Partiernas kostnadsspiral kan brytas genom att införa en gräns för hur mycket pengar som får spenderas under en valrörelse.
3. Stöd demokratin, inte partierna. Rikta stödet mot den demokratiska processen och medborgarnas möjlighet till påverkan, i stället för partiernas bankkonton.
4. Kräv delfinansiering. Om statligt stöd m.ste matchas mot insamlade medel skapas incitament för partierna att anstränga sig mer.
5. Avdragsrätt. Gör gåvor till partiorganisationer avdragsgilla.