Föräldraledigheten och personalbristen i välfärden

Sammanfattning

Den svenska föräldraledigheten är omfattande, vilket gör att många är borta från sina arbeten i långa perioder. Särskilt märkbart blir detta i kvinnodominerade branscher där det också ofta råder personalbrist. Detta briefing paper undersöker kopplingen mellan föräldraledigheten och personaltillgången i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor. Beräkningarna visar att 44 000 personer, 4 till 8 procent, av de sysselsatta i nio viktiga välfärdsyrken är föräldralediga. Dagens föräldraledighet leder därmed till att antalet föräldralediga överstiger sjukskrivningstalen. Analyser av olika förslag på förkortad föräldraledighet visar att färre föräldradagar skulle göra att tusentals eller tiotals fler personer jobbade i välfärden.

• Syftet med detta briefing paper är att beräkna hur längden på föräldraledigheten påverkar personaltillgången i välfärden. Kvinnor tar ut fler föräldradagar än män, vilket leder till att en stor andel av personalstyrkan på kvinnodominerade arbetsplatser är frånvarande. I de kvinnodominerade yrkena i offentlig sektor märks effekten av den långa föräldraledigheten som mest.
• Analyser av fem olika längder på föräldraledigheten är gjorda: 480 dagar (dagens maximala uttag), 460 dagar (föreslaget i SOU 2017:101 Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen), 365 dagar (föreslaget av liberala och moderata företrädare), 320 dagar (norsk nivå, förkortning med en tredjedel) samt 240 dagar (isländsk nivå, föreslaget av Timbros arbetsmarknadsansvariga Siri Steijer).
• Effekten av ovanstående förslag har beräknats för nio välfärdsyrken: sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, lärare, förskollärare, barnskötare, personliga assistenter, psykologer och socialsekreterare.
• Resultaten visar att en förkortad föräldraledighet innebär ett betydande personaltillskott till välfärden. Timbros förslag att förkorta föräldraledigheten till 240 dagar skulle frigöra 21 000 anställda i de yrken som undersökts. Bland annat skulle barnomsorgen kunna förstärkas med nästan 4 400 förskollärare och barnskötare. En förkortning till 320 dagar skulle frigöra 13 000 medarbetare, däribland nästan 2 000 sjuksköterskor, vilket skulle lösa hela den uppskattade sjuksköterskebristen. En förkortning till 365 dagar innebär ett tillskott på 9 000 personer, medan en förkortning till 460 dagar ger ytterst marginella effekter.
• Förkortningar av ledigheten behöver inte leda till skenande kostnader för barnomsorg. Riksdagens utredningstjänst har beräknat att en förkortning av föräldraledighet till 12 månader visserligen skulle innebära ökade kostnader för barnomsorg med 4,5 miljarder, men i gengäld ge en besparing på 11,8 miljarder. Rapportens beräkningar visat att barnomsorgen också skulle få ett stort tillskott av förskollärare och barnskötare om föräldraförsäkringen kortades.

Bakgrund

Föräldraledigheten är dyr, lång och nyttjas mest av kvinnor

Den svenska föräldraledigheten är 480 dagar. Jämfört med våra nordiska grannländer är det svenska systemet generöst. Den isländska föräldraledigheten är 240–270 dagar, den norska 320–390 dagar och den danska drygt 340 dagar.^[1]

Som Timbrorapporten Barnledighet – en kvinnofälla för medelklassen av Dennis Avorin visar leder den långa föräldraledigheten till att framför allt kvinnors etablering på arbetsmarknaden försvåras. Många av de påståenden som görs om att föräldrars och barns hälsa gynnas av en lång föräldraledighet är långt ifrån så självklara som de ofta framställs. Nativiteten i Sverige är heller inte högre än i jämförbara länder med kortare föräldraledighet, som Island och USA.

Föräldradagarnas inverkan på den offentliga ekonomin är dessutom betydande. 2018 stod föräldrapenningen för 31,2 miljarder av statens budget. Utbetalningarna av föräldrapenning har också växt stadigt sedan millennieskiftet. Från 1999 till 2014 har utbetalningarnas andel av BNP ökat med 35 procent, från 0,51 till 0,69 procent.

En förkortad föräldraledighet skulle innebära en ökad efterfrågan på barnomsorg, och därmed ökade offentliga utgifter för denna välfärdstjänst. De ökade kostnaderna är dock inte i närheten av de besparingar som samhället tjänar på kortad föräldraledighet. Riksdagens utredningstjänst har beräknat att en förkortning av föräldraledighet till 12 månader visserligen skulle innebära ökade kostnader för barnomsorg med 4,5 miljarder, men i gengäld ge en besparing på 11,8 miljarder.^[2]

Längden på föräldraledigheten avgörs dock inte bara av antalet dagar med föräldrapenning. Många föräldrar väljer att ta ut obetald föräldraledighet i samband med uttaget av föräldrapenning. Enligt SOU 2017:101 tar föräldrar ut obetalda föräldradagar som motsvarar i snitt 60–70 procent av de betalda föräldradagarna.

Allt fler svenska föräldrar bestämmer sig för att dela mer lika på föräldradagarna, men uttaget är fortfarande ojämnt fördelat. 2017 tog kvinnor i snitt ut 72 procent av dagarna. Kvinnor tar framför allt ut föräldraledighet när barnet är litet. Efter att barnet fyllt två är uttaget nästan helt jämställt. Könsfördelningen påverkas bland annat av lön, utbildningsnivå och yrke. Framför allt tenderar kvinnor i medelklassen att vara föräldralediga länge.^[3]

Värre personalbrist i välfärden väntar

Svensk välfärd står inför stora demografiska utmaningar. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, rapport Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden (2018) kommer antalet personer över 80 år att öka med 40 procent fram till 2026. De många 1940-talisterna når då en ålder där de behöver välfärdstjänster. Antalet personer i arbetsför ålder ökar däremot inte lika mycket – allt färre ska försörja allt fler. Redan i dag är personalsituationen ansträngd i flera viktiga välfärdsyrken. Enligt tidningen Dagens Samhälle saknades 2 000 sjuksköterskor år 2014, och situationen lär inte ha blivit bättre sedan dess. SKL konstaterar att det råder brist på sjuksköterskor, förskollärare och lärare. I rapporten beräknas att antalet anställda i välfärden behöver öka med 200 000 personer, från 1,2 till 1,4 miljoner, fram till 2026. Däribland behövs 15 300 fler sjuksköterskor, 40 200 undersköterskor, 19 700 vårdbiträden, 12 900 grundskollärare, 7 500 gymnasielärare, 10 500 förskollärare, 9 000 barnskötare, 4 100 personliga assistenter (kommunala) samt 5 000 psykologer och socialsekreterare. Andra faktorer än demografin har också betydelse för personalbehovet.

Historiskt har kostnaderna i välfärden ökat med 0,5 till 1 procent årligen utöver vad demografin kräver, främst på grund av höjd ambitionsnivå. Genom bättre utnyttjande av ny teknik och ökad andel heltidsarbete beräknar SKL att rekryteringsbehovet kan minska med 130 000 personer. Likaså kan minskade sjukskrivningstal få stor effekt. I dag är 2,2–5,9 procent av arbetskraften i yrkesgrupperna detta briefing paper analyserar, exklusive personliga assistenter samt psykologer och socialsekreterare, sjukskrivna, vilket motsvarar 23 150 personer. Trots möjliga åtgärder pekar ändå mycket på att personalbristen i välfärden kommer att förvärras framöver.

Högre löner och bättre villkor kan kanske lösa en del problem, men knappast alla. Exempelvis visar Statistiska centralbyråns, SCB, rapport Sjuksköterskor utanför yrket (2017) att hela 92 procent av svenska sjuksköterskor arbetar inom yrket. Antalet sjuksköterskor som söker sig till Norge har minskat markant de senaste åren, i takt med att de svenska lönerna har stigit.^[4] Orsaken till sjuksköterskebristen kan delvis förklaras av att behovet av sjuksköterskor har ökat till följd av den demografiska utvecklingen och höjd ambitionsnivå. För många välfärdsyrken finns inte en osynlig personalpool som genast skulle kunna lösa bristen bara de fick bättre villkor.

Flera förslag på förkortad föräldraledighet

Den senaste tiden har flera röster höjts för förkortad föräldraledighet. Många av förslagen innehåller också ändrade regler för hur föräldrarna får disponera dagarna och hur hög ersättningsnivån ska vara, vilket påverkar föräldrarnas beteende och det faktiska uttaget av föräldraledighet. Detta briefing paper fokuserar dock på antalet föräldrapenningdagar.

Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro, har föreslagit att föräldraledigheten ska halveras till 240 föräldrapenningdagar, samma längd som Island har i dag.^[5]

Liberala ungdomsförbundet, LUF, Moderata ungdomsförbundet, MUF, och flera moderata företrädare vill att föräldraledigheten kortas till 365 dagar.^[6] Det är något högre än Danmarks nivå på 340 dagar.

Liberalerna är det riksdagsparti som kommit med det skarpaste förslaget på förkortad föräldraledighet. Partiet vill se en flexibel föräldraledighet med möjlighet att ta ut 360 dagar till 100 procent ersättning, alternativt 420 dagar till 70 procent.^[7]

Utredningen SOU 2017:101 Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen föreslår förkortad föräldraledighet till 460 dagar.^[8]

Beräkningsmetod

I detta briefing paper beräknas hur antalet föräldrapenningdagar påverkar personaltillgången i kvinnodominerade välfärdsyrken. Ingen hänsyn tas till förslag om förändrade ersättningsnivåer, överlåtbarhet eller åldersgränser – parametrar som också påverkar uttaget av föräldradagar.

Beräkningarna baseras på att föräldrar kommer att ta ut alla betalda dagar de har tillgång till, men i verkligheten kommer några föräldrar att ta ut färre dagar än de maximalt antal tillåtna. I dag används exempelvis 449 av 480 föräldrapenningdagar.^[9] Det är svårt att spekulera i hur många dagar i snitt som skulle tas ut med de olika förslagen men troligtvis är föräldrar mer benägna att utnyttja alla tillgängliga betalda föräldradagar ju färre sådana som finns. Därmed lär antalet föräldralediga överskattas något, dock är skillnaderna marginella. Den sammanlagda resultatskillnaden mellan maxuttaget 480 och snittuttaget 449 dagar blir med metoden endast 4 procent. Ju kortare föräldraledighet som analyseras, desto mindre blir dessutom denna felkälla.

Statistik från Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån har använts och beräkningsmetoden bygger på en uppskattad årskull barnafödande sysselsatta i de inkluderade yrkesgrupperna. SCB:s statistik anger inte arbetstagare på årskullsnivå, men däremot i femårsintervall. En barnafödande årskull har uppskattats till att vara medelårskullen i åldersspannet 25–34 år.

Metoden kan exemplifieras med hur många dagar yrkesgruppen sjuksköterskor tar ut om de utnyttjar dagens maximala längd på föräldraledigheten:

Statistik från Försäkringskassan visar att kvinnliga sjuksköterskor i dag tar ut 256 föräldrapenningdagar innan barnet fyller två år, medan manliga sjuksköterskor tar ut 101 dagar. Efter att barnet fyllt två år finns inga yrkesspecifika siffror, men generellt fördelar föräldrar dagarna därefter relativt lika. För att förenkla metoden förutsätts att de kvinnliga sjuksköterskornas partner tar ut lika mycket föräldraledighet som de manliga sjuksköterskorna och vice versa. Det betyder att kvinnliga sjuksköterskor tar ut totalt (480 – (256 + 101))/2 = 318 föräldrapenningdagar.

Enligt siffror från SCB finns ungefär 25 000 yrkesverksamma sjuksköterskor i Sverige mellan 25 och 34 år, varav drygt 22 000 är kvinnor. En årskull i barnafödande ålder består således i medeltal av 2 200 kvinnliga sjuksköterskor. Enligt SCB föder en svensk kvinna i snitt 1,78 barn. Det betyder att det föds 2 200 × 1,78 = 3 900 barn till kvinnliga sjuksköterskor varje år.

För varje barn tar en kvinnlig sjuksköterska alltså ut 318 föräldrapenningdagar. Det totala antalet frånvarande dagar är dock fler eftersom föräldrar också tar ut obetald ledighet i samband med föräldrapenningen. Här finns inga yrkesspecifika siffror, så det får förutsättas att sjuksköterskor tar ut ungefär lika mycket obetald föräldraledighet som genomsnittssvensken – alltså 60–70 procent av de betalda föräldradagarna. Detta leder till att kvinnliga sjuksköterskor är 318 × 1,65 = 525 dagar från arbetet för varje barn.

Det betyder att offentlig sektor förlorar ungefär 3 900 × 525 / 365 = 5 600 kvinnliga sjuksköterskor. Adderas samma räkneövning för manliga sjuksköterskor blir summan att knappt 6 000 sjuksköterskor är föräldralediga vid varje givet tillfälle med dagens utformning av föräldraledigheten.

På samma sätt, och med samma källor som ovan, kan det räknas ut att ungefär 44 000 personer i nio viktiga välfärdsyrken är föräldralediga vid varje givet tillfälle.

Föräldraledighetens effekter har undersökts på följande yrkesgrupper: sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, lärare, förskollärare, barnskötare, personliga assistenter, psykologer och socialsekreterare.

För varje yrkesgrupp har följande förslag på föräldraledighetens längd analyserats:

• 480 föräldrapenningdagar – dagens föräldraledighet
• 460 föräldrapenningdagar – föreslaget maximalt uttag enligt SOU 2017:101 Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen
• 365 föräldrapenningdagar – föreslaget av LUF, MUF och moderata företrädare
• 320 föräldrapenningdagar – förkortning med en tredjedel, till Norges nivå
• 240 föräldrapenningdagar – halvering, till Islands nivå, föreslaget av Siri Steijer på Timbro.

Faktaunderlaget baseras på senast tillgängliga siffror (vid tidpunkten då beräkningarna genomfördes, slutet av 2018). Siffrorna sträcker sig från 2009 till 2017 och är därmed inte helt jämförbara men i huvudsak finns dock inga betydande förändringar.

Resultat

Dagens föräldraledighet gör att personalsituationen i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor påverkas kraftigt. I figur 1 visas antalet föräldralediga helårsarbetare i de nio analyserade yrkeskategorierna i förhållande till antalet utbetalade föräldrapenningdagar.

Figur 1. Antal föräldralediga per yrke efter föräldraledighetens längd. Exempelvis är ungefär 3 200 sjuksköterskor föräldralediga med en föräldraledighet med 240 föräldrapenningdagar. Antalet föräldralediga sjuksköterskor ökar med ökat antal föräldrapenningdagar. Vid 480 föräldrapenningdagar är ungefär 6 000 sjuksköterskor föräldralediga.

Källa: SCB, Försäkringskassan, egna beräkningar.

Dagens uttag

Med en föräldraledighet på 480 dagar är ungefär 44 000 personer, 5,5 procent av de sysselsatta, i nio viktiga välfärdsyrken, frånvarande från arbetet på grund av föräldraledighet. Bland annat är fler än 21 000 sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden föräldralediga, liksom drygt 5 500 lärare i grund- och gymnasieskolan samt närmare 8 500 förskollärare och barnskötare.

Tabell 1. Dagens uttag

Timbro/Island/halvering – 240 dagar

Timbros förslag, att halvera föräldraledigheten till Islands nivå på 240 föräldrapenningdagar, skulle ge välfärden över 21 000 medarbetare. Bland dem nära 3 000 sjuksköterskor, vilket innebär att hela den uppgivna sjuksköterskebristen på 2 000 sjuksköterskor skulle lösas, plus att vården skulle få ytterligare tillskott av nästan 1 000 sjuksköterskor. Timbros förslag ger också 4 400 fler förskollärare och barnskötare i barnomsorgen.

Tabell 2. Antal föräldralediga med Timbros förslag om halvering av föräldraledigheten till 240 dagar.

Förkortad föräldraledighet med en tredjedel/Norge – 320 dagar

Att förkorta den svenska ledigheten till Norges nivå, det vill säga med en tredjedel till 320 dagar, skulle innebära att välfärden gavs ytterligare 15 000 nya medarbetare. Den norska modellen skulle innebära nästan 2 000 fler sjuksköterskor i svensk sjukvård, vilket skulle lösa hela sjuksköterskebristen.

LUF/MUF – 365 dagar

Att förkorta föräldraledigheten till 1 år, 365 dagar, vilket liberala och moderata företrädare har föreslagit, skulle också ge betydande personaltillskott till välfärden. Nästan 10 000 fler personer skulle finnas tillgängliga att arbeta i de nio yrken som undersökts, däribland 2 500 lärare och 3 500 undersköterskor och vårdbiträden.

Förkorta med en månad/SOU 2017:101 – 460 dagar

Att förkorta föräldraledigheten med en månad till 460 dagar, enligt förslag från utredningen SOU 2017:101, har mycket marginella effekter på personalbristen i välfärden. Det är till och med högst osäkert om en sådan modest förkortning har någon effekt alls, eftersom dagens faktiska uttag ligger på 449 dagar i snitt.

Figur 2 och 3 visar hur många fler personer som skulle frigöras i olika yrkeskategorier med en förändrad längd på föräldraledigheten.

Figur 2. Diagrammet visar antalet fler personer som skulle arbeta i förhållande till antalet föräldrapenningdagar. Exempelvis skulle antalet sjuksköterskor öka med nästan 3 000 vid en föräldraledighet på 240 dagar. Källa: SCB, Försäkringskassan, egna beräkningar.

Figur 3. Samma som figur 2, inklusive undersköterskor. Diagrammet visar antalet fler personer som skulle arbeta i förhållande till antalet föräldrapenningdagar. Exempelvis skulle antalet undersköterskor öka med 6 000 vid en föräldraledighet på 240 dagar.

Källa: SCB, Försäkringskassan, egna beräkningar.

Liberalernas förslag

Liberalernas förslag, att föräldrar ska få ta ut 360 dagar till 100 procent ersättning, eller 420 dagar till 70 procents ersättning, har inte varit föremål för denna rapports beräkningar. Med hjälp av graferna kan vi dock konstatera att förslaget hade fått gynnsamma effekter på välfärden. Om föräldrar i snitt hade valt att ta ut 390 dagar skulle välfärden få ett tillskott på tusentals medarbetare. Bland dem nästan 1 000 sjuksköterskor, vilket skulle lösa halva sjuksköterskebristen.

Slutsatser

Den svenska föräldraledighetens omfattning gör att många arbetstagare är borta från sina arbeten i långa perioder. Det är dyrt för skattebetalarna, får privatekonomiska konsekvenser för framför allt kvinnor och försämrar också personaltillgången i vissa sektorer. Som detta briefing paper visar, blir effekterna särskilt kännbara i kvinnodominerade branscher i offentlig sektor, där det också ofta råder personalbrist.

Detta briefing paper har undersökt kopplingen mellan föräldraledigheten och personaltillgången i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor och beräkningarna visar att 44 000 personer, 4 till 8 procent, av de sysselsatta i nio viktiga välfärdsyrken är föräldralediga. Antalet föräldralediga överstiger därmed sjukskrivningstalen, vilket ofta diskuteras som en betydande kostnad för offentlig sektor. Även om skälen till bortavaron är olika, bör den faktiska kostnaden för föräldraledigheten lyftas på samma sätt som för sjukskrivningstalen eftersom de ekonomiska implikationerna är desamma.

Beräkningarna är gjorda på kvinnodominerade yrken i offentlig sektor eftersom det är i dessa yrken effekterna av den långa svenska föräldraledigheten är som störst. Men även i manligt dominerade yrken får den långa föräldraledigheten negativa konsekvenser. Det ökade utbudet av arbetskraft som en förkortad föräldraförsäkring ger behöver visserligen inte nödvändigtvis rakt av komma välfärden till del, men det är uppenbart att föräldraförsäkringen undanhåller offentlig sektor värdefullt humankapital.

Analysen visar att en förkortad föräldraledighet skulle innebära ett betydande personaltillskott till välfärden. Timbros förslag att förkorta föräldraledigheten till 240 dagar skulle frigöra 21 000 anställda i de yrken som undersökts. Bland annat skulle barnomsorgen kunna förstärkas med nästan 4 400 förskollärare och barnskötare. En förkortning till 320 dagar skulle frigöra 13 000 medarbetare, däribland nästan 2 000 sjuksköterskor, vilket skulle lösa hela den uppskattade sjuksköterskebristen. En förkortning till 365 dagar innebär ett tillskott på 9 000 personer, medan en förkortning till 460 dagar ger ytterst marginella effekter.

De ökade kostnaderna för barnomsorg skulle heller inte vara i närheten av de besparingar som samhället tjänar på kortad föräldraledighet. Riksdagens utredningstjänst har beräknat att en förkortning av föräldraledighet till 12 månader visserligen skulle innebära ökade kostnader för barnomsorg med 4,5 miljarder, men i gengäld ge en besparing på 11,8 miljarder.

Slutsatsen är således att en förkortad föräldraledighet skulle minska personalbristen i offentlig sektor, utan att i större utsträckning driva upp kostnaderna för exempelvis barnomsorg. Med tanke på den demografiska utmaning Sverige står inför, där kostnaden för välfärdstjänsterna väntas stiga samtidigt som personalbristen blir allt mer omfattande, finns det därför goda skäl att korta ner den offentligt finansierade föräldraledigheten.

Tack!

Tack till Erik Liss, Jacob Lundberg, Joakim Rönnbäck och Siri Steijer.

Noter

1. SOU 2017:101, sid 400. ↑
2. Forssell (2018). ↑
3. Försäkringskassan (2017, 2016:1, 2018:4). ↑
4. Drysén (2017). ↑
5. Steijer (2018). ↑
6. Forssell (2018); Dousa, Schenström, Uddén Sonnegård (2018). ↑
7. Liberalerna (2017). ↑
8. SOU 2017:101. ↑
9. Försäkringskassan (2016). ↑

Referenser

Avorin, Dennis (2018), Barnledighet : en kvinnofälla för medelklassen. Rapport. Stockholm: Timbro.

Dousa, Benjamin; Schenström Ulrica; Uddén Sonnegård, Eva, (2018), Korta föräldraförsäkringen och höj ersättningsnivån. Dagens Nyheter, 16 november. Hämtad 2018-12-07, <https://www.dn.se/debatt/korta-foraldraforsakringen-och-hoj-ersattningsnivan/>.

Drysén, Sanna (2017), Betydligt färre svenska sjuksköterskor söker sig till Norge. Sveriges Radio, 25 december. Hämtad 2019-02-24, <https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=6849854>.

Forssell, Joar (2018), Föräldraledigheten är inte helig : korta den. Expressen, 11 november. Hämtad 2018-12-07, <https://www.expressen.se/debatt/foraldraledigheten-ar-inte-helig-korta-den/>.

Försäkringskassan (2016), Akademiker delar mest lika. Korta analyser 2016:1. Hämtad 2019-04-01, <https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/da6e8823-eef8-4d18-aeb4-991e726e2d18/korta_analyser_2016_1.pdf?MOD=AJPERES&CVID=>

Försäkringskassan (2017), Pappor tar ut allt större andel av föräldradagarna : tydlig ökning på tio år. Hämtad 2018-12-07, <https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LYqxCsMwDAW_pUNG4ZRu3fIXIUt5xKpr4khGVhP693Wh03HHhSXMYREcOcGzCkr3-Vz3e4W_huttGsZVxVm88cO4VZWWDx7G2qX9sXOMXCCRpRfUqkYOo7cTSnFqrmZMv6EQDnqqoURDRIIJyD-x5ES6SZZEtYesBAt1my5fMTkyFw!!/>

Försäkringskassan (2018), Uttaget av föräldrapenning skiljer sig beroende på inkomst. Korta analyser 2018:4. Hämtad 2019-04-01, <https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/54b77e43-b626-4b9f-a27c-a0939538aece/korta-analyser-2018-4.pdf?MOD=AJPERES&CVID=>

Granestrand, Cecilia (2014), Personalbrist slår ut vården. Dagens Samhälle, 18 december. Hämtad 2018-12-07, <https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/personalbrist-slar-ut-varden-12709>.

Liberalerna (2017), Principer för en flexibel och jämställd föräldraförsäkring. Hämtad 2019-04-01, <https://www.liberalerna.se/nyheter/principer-for-en-flexibel-och-jamstalld-foraldraforsakring/>

SOU 2017:101 Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn : en ny modell för föräldraförsäkringen. Betänkande av Utredningen om en modern föräldraförsäkring.

Steijer, Siri (2018), Vi har inte råd med alla lediga föräldrar. Aftonbladet 27 februari. Hämtad 2018-12-07, <https://www.aftonbladet.se/debatt/a/e1dGWO/vi-har-inte-rad-med-alla-lediga-foraldrar>.

Statistiska centralbyrån (2017), Sjuksköterskor utanför yrket. Temarapport 2017:3. Stockholm: Statistiska centralbyrån, SCB.

Sveriges Kommuner och Landsting (2018), Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden. Rekryteringsrapport. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.