Siri Steijer i replik om villkoren i gig-ekonomin
Ali Esbati är arg på ”Pling-jobben” – att få arbetspass via sms. Men hur mycket vänstern än nostalgitrippar över industrisamhället och dess guldklockor, kommer utvecklingen inte vridas tillbaka, skriver Siri Steijer i en replik på Aftonbladet Debatt.
Pling-jobben är en del av den så kallade gig-ekonomin. För många är det en sidosysselsättning, ett sätt att dryga ut kassan. Cyklister kan logga in på digitala plattformar när de vill tjäna extrapengar och studenter kan svara på matbutikens sms om de vill jobba några extra timmar. Detta innebär också möjligheter för lågutbildade som annars har svårt att få ett jobb.
Esbati har rätt i att det inte finns så många andra alternativ för den gruppen. Tröskeln för att få en anställning är hög, eftersom LO-förbunden abdikerat från sitt uppdrag att förhandla om även lågutbildade arbetstagares villkor.
Enligt OECD:s senaste rapport måste minimilönerna sänkas och LAS göras mer flexibel för att den sociala mobiliteten i Sverige ska öka. Esbati vill i stället att osäkra arbetsförhållanden ska lösas med högre skatter. Det skapar som bekant inte fler jobb, utan färre.
Esbati vill också förbjuda bemanningsföretag och visstidsanställningar, trots att båda är viktiga vägar till jobb. Varje kvartal går runt 75 000 visstidsanställda över i tillsvidareanställning. Bemanningsföretagen är särskilt värdefulla för unga: i åldersgruppen 18-24 år har de tre gånger så många anställda som näringslivet i stort.
Esbati säger sig vilja förbättra villkoren i osäkra jobb. I själva verket vill han ta bort alla chanser till jobb som finns för den mest utsatta gruppen. Det säger en del om vänsterns jobbpolitik.
Läs originalartikeln på Aftonbladet Debatt.