Kostnaden för S-kongressen

Inledning & Sammanfattning

I maj håller Socialdemokraterna kongress. Inför kongressen har partistyrelsen lagt fram sin syn på framtidens politik och utförligt beskrivit vägen framåt, dels genom ett nytt partiprogram och inriktningsdokumentet Politiska riktlinjer, dels genom flera motionssvar, som kongressen förväntas anta i sin helhet. Riktlinjerna bygger i hög grad på de arbetsgrupper partiet tillsatte efter valförlusten 2022 och drar upp huvudlinjerna för partiets politik inför nästa mandatperiod.

Timbro har gått igenom dokumentet och kan konstatera att den vänstersväng som partiet nu genomför kommer att innebära en rejäl skattesmocka för svenska hushåll. En försiktig uppskattning visar att partistyrelsen föreslår reformer som kräver skattehöjningar eller motsvarande finansiering på 86 miljarder kronor per år, motsvarande 32 000 kronor per år för ett genomsnittligt svenskt hushåll med två heltidsarbetande. 

Utöver detta föreslår partiledningen ett stort antal ytterligare reformer som inte kan kostnadsberäknas närmare, samt ett antal förändringar av den svenska ekonomins funktionssätt som tydligt ökar den statliga styrningen och minskar flexibiliteten.

Åtgärd	Kostnad (mdkr)
Höjd pensionsavgift	21,0
Slopat karensavdrag	14,0
Återinfört enprocentsmål för biståndet	14,0
Återinförd inkomstbortfallsprincip	6,3
Indexerade statsbidrag till kommunerna	6,5
Krona-för-krona-princip för förebyggande åtgärder	4,5
Följeslagare för unga	1,5
Statligt investeringsstöd för bostäder	4,0
Höjda barn- och studiebidrag	5,0
Subventionerad fackföreningsavgift	3,0
Permanenta Äldreomsorgslyftet	2,0
Höjda bostadsbidrag	1,0
Satsning på energieffektiviseringar i bostäder	1,0
Höjda anslag till folkbildningen	1,0
Utökade industrisubventioner genom Industriklivet och Klimatklivet	0,75
Totalt	86

S föreslår höjda skatter

Det enskilt viktigaste dokumentet inför Socialdemokraternas kongress 2025 är Politiska riktlinjer, där S-ledningen upp flera viktiga linjer för den kommande ekonomiska politiken. Man är tydlig med att balansmålet ligger fast. Stabilitet i statsfinanserna beskrivs som en förutsättning för partiets politik, och man konstaterar att det finns bred parlamentarisk förankring för dagens ordning, som innebär krav på statsfinanser i balans över en konjunkturcykel (s. 9). 

På en lång rad områden föreslår man samtidigt ökade offentliga åtaganden. Inga finansieringsförslag presenteras dock, med undantag för ett allmänt omnämnande av en ”beredskapsskatt” (s. 36), som dock inte utvecklas närmare. Riktlinjerna innehåller inte heller några förslag om minskade offentliga åtaganden, varför inga utgiftsminskningar kan väga upp för de föreslagna reformerna. Alla nya kostnader kommer därför att behöva bäras av medborgarna genom ökade skatter eller motsvarande överskjutning.

Det finns dock ett undantag: partiet vill inrätta en lånefinansierad totalförsvarsfond för investeringar i civil och militär beredskap (s. 9). Utgifter på försvars- och säkerhetsområdet har därför inte inkluderats nedan. 

Hur stora skattehöjningar krävs? 

Hur stort är det totala behovet av nya skatter eller andra pålagor? Någon fullständig siffra presenteras inte i kongresshandlingarna och kan inte heller enkelt härledas. Däremot är flera av förslagen i Politiska riktlinjer tillräckligt konkreta för att enskilda kostnader ska kunna uppskattas. I andra fall har partiet tidigare lämnat ungefärliga belopp, framför allt i sin senaste budgetmotion, vilket möjliggör en rimlig bedömning.

Nedan redovisas de reformer som låter sig kostnadsberäknas. I de fall där förslagen innebär nya principer eller beräkningsmodeller – exempelvis för biståndet eller statsbidragen – har förändringarna skattats utifrån budgetåret 2025 eller nästa relevanta planeringsperiod. Nästa treåriga biståndsram inleds exempelvis 2026. Beräkningarna tar inte hänsyn till eventuella dynamiska effekter. Sidhänvisningarna syftar på avsnitt i Politiska riktlinjer.

För att finansiera de konkretiserade delarna av programmet krävs skattehöjningar eller motsvarande intäktsökningar på totalt 86 miljarder kronor per år.

Höjd pensionsavgift till det allmänna pensionssystemet – 21 miljarder
”[Det finns i grunden] för lite resurser i det allmänna pensionssystemet. Vi vill därför höja pensionsavgiften.” (s. 26)

S har i pensionsgruppen föreslagit en höjning av pensionsavgiften från dagens 17,21 % till 18,5 % av bruttolönen. Det skulle enligt Pensionsmyndigheten innebära direkt ökade pensionsutgifter på omkring 21 miljarder kronor per år, med motsvarande ökning av inbetalningarna.

Slopa karensavdraget – 14 miljarder

”Därför vill vi slopa karensavdraget, så att den som är sjuk får möjlighet att återhämta sig. Det innebär att den som är sjuk får sjuklön från första dagen.” (s. 14)

Ett avskaffande av karensavdraget innebär i praktiken en höjning av ersättningen till arbetstagare vid tillfällig sjukdom. Svensk Näringsliv har uppskattat den direkta kostnaden av en sådan reform till 14,4 miljarder kronor år 2025, i form av ökade ersättningskostnader för företag. Beroende på hur systemet utformas kan kostnaden komma att bäras av olika aktörer. Med beteendeeffekter och produktionsbortfall bedömer de den samhällsekonomiska kostnaden till över 30 miljarder kronor.

Återinföra enprocentsmålet för biståndet – 14 miljarder

”[…] vi vill successivt öka biståndet. Vår principiella inställning är att vi ska tillbaka till en procent av BNI.” (s. 39)

År 2025 motsvarar en procent av BNI 67,3 miljarder kronor. Jämfört med den biståndram på 53 miljarder per år som beslutats för åren 2026–2028 är det en ökning med 14,3 miljarder per år.

Återinförd inkomstbortfallsprincip i a-kassan – 6,3 miljarder

”Utgångspunkten måste […] vara att inkomstbortfallsprincipen ska gälla. Försäkringsskyddet måste stärkas och orättfärdiga utförsäkringar stoppas.” (s. 25)

Utfästelsen omfattar såväl höjda tak som bidragsnivåer i en rad offentliga ersättningssystem, exempelvis sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och a-kassan. Bara i den sistnämnda har partiet konkretiserat vad man menar. Under lång tid har S drivit på för en a-kassa med målsättningen att 80 procent av de anställda ska få 80 procent i ersättning under en inledande arbetslöshetsperiod. 

En sådan reform har dock aldrig utretts i detalj, och givet sin stora påverkan på arbetsmarknadens funktionssätt är exakta konsekvenser svåra att beräkna exakt. Riksdagens utredningstjänst har dock på Vänsterpartiets uppdrag skattat den statsfinansiella kostnaden för en sådan reform för 2025 till 6,3 miljarder per år i ökade bidragsutbetalningar. Den kan fungera som en försiktig skattning också av S förslag. 

Indexera statsbidragen till kommunerna – 6,5 miljarder

”De generella statsbidragen ska indexeras med inflationen varje år.” (s. 17)

I sin budgetmotion för 2025 konkretiserar S kostnaden för detta förslag till 6,5 miljarder kronor för 2025.

Krona-för-krona-princip för förebyggande åtgärder – 4,5 miljarder

“Vi vill att för varje ytterligare satsad krona på polisen, ska också minst en krona satsas på det brottsförebyggande arbetet.” (s. 28)

För 2025 har både Tidöpartierna och Socialdemokraterna skjutit till 6 miljarder till polisen jämfört med föregående år. I S budgetmotion föreslås i enlighet med principen därför 6 miljarder på preventiva åtgärder. 1,5 av dessa är öronmärkt för systemet med följeslagare i nästa punkt. Utöver det föreslås S alltså 4,5 miljarder i ytterligare satsningar på förebyggande arbete. 

Socialdemokraterna har också ställt sig bakom regeringens aviserade anslagsökning till Polismyndigheten för kommande tre år – från 45 miljarder år 2025 till 48 miljarder 2026 och 51 miljarder år 2027. Det skulle innebära ytterligare satsningar på 9 respektive 12 miljarder kronor utöver dagens nivå på förebyggande insatser för respektive år. 

Följeslagare för unga på glid – 1,5 miljarder

“Ungdomar på väg in i kriminalitet ska punktmarkeras, antingen genom en personlig följeslagare eller fotboja” (s. 28)

I sin budgetmotion för 2025 avsätter S 1,5 miljarder kronor per år för ett försök med följeslagare. 

Statligt investeringsstöd för bostäder – 4 miljarder

”Vi vill se ett statligt investeringsstöd för byggande av fler hyresrätter.” (s. 44)

Det stöd som Socialdemokraterna införde mellan 2016 och 2022 omfattade sammantaget 24 miljarder, omkring 4 miljarder kronor per år. Den kostnaden motsvarar en försiktig skattning av motsvarande stöd i dag.

Höjda barn- och studiebidrag – 5 miljarder

“Vi vill höja barnbidragen” (s. 25)

I S budgetmotion för budgetåret 2025 konkretiseras en höjning med 200 kronor per barn och månad, vilket beräknas kosta 5,2 miljarder kronor årligen.

Subventionerad fackföreningsavgift – 3 miljarder

“Fackföreningsavgiften ska vara avdragsgill.” (s. 11)

Den tidigare skattereduktionen för fackföreningsmedlemskap som fanns fram till år 2019 kostade 2,67 miljarder kronor per år. Tar man höjd för måttliga avgiftshöjningar sedan dess skulle samma konstruktion framöver kosta omkring 3 miljarder. 

Permanenta Äldreomsorgslyftet – 2 miljarder

”Vi vill permanenta Äldreomsorgslyftet med bättre möjligheter för personal att vidareutbilda sig på arbetstid.” (s. 23)

Programmet har finansierats av statsbidrag på knappt 2 miljarder kronor per år.

Permanenta högre bostadsbidrag – 1 miljard

“Vi vill […] göra det förstärkta bostadsbidraget permanent”

Bostadsbidraget har höjts tillfälligt under de senaste åren. De ordinarie bidragen ligger på motsvarande 3,3 miljarder för 2025. Socialdemokraterna vill permanenta den högre utgiften på 4,3 miljarder – en merkostnad på 1 miljard per år. 

Satsning på energieffektiviseringar i bostäder – 1 miljard

“Nya fastigheter ska byggas energisnåla och klimatvänliga, utan att det drabbar de boende genom högre kostnader. Vi vill stärka förutsättningarna för energieffektiviseringar i flerbostadshus.” (s. 44)

Socialdemokraterna har tidigare föreslagit en knapp miljard i subventioner för energieffektivisering vid ny- och ombyggnation.

Höjda anslag till folkbildningen – 1 miljard

”[F]olkbildningen är en viktig del av det svenska civilsamhället. Anslagen måste öka. Självförvaltningsmodellen i civilsamhället ska gälla genom att Folkbildningsrådet får generella anslag.” (s. 45)

De statliga anslagen till studieförbund och folkhögskolor kommer under mandatperioden minska från drygt 5 till 4 miljarder kronor per år. Enbart en återgång till tidigare nivå kostar därför cirka 1 miljard årligen.

Utökade industrisubventioner genom Industriklivet och Klimatklivet – 0,75 miljarder

”Klimatklivet och Industriklivet ska förstärkas och ansökningsprocesserna förenklas så att fler omställningsprojekt kan genomföras snabbare.” (s. 6)

I budgetmotionen för 2025 läggs sammanlagt 750 miljoner kronor mer än i regeringens budget.

Andra förslag med okänd nota

I övrigt finns ett stort antal förslag som inte konkretiserats i tillräckligt hög grad för att kostnader ska kunna ges någon form av uppskattning, men som kommer innebära mycket stora utgifter.

Försök med arbetstidsförkortning

”Vi vill därför se fler försöksverksamheter för innovativt arbetsmiljöarbete, arbetsdelningsmodeller och arbetstidsförkortning.” (s. 15)

Avskaffa delade turer i omsorgen

”Vi vill att de delade turerna i omsorgen avskaffas.” (s. 23)

Införande av ett upphandlat system med “Folkhemsel”

”Vi vill också att både privatkunder och företag ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel.” (s. 7)

Transportoffensiv och ökad infrastrukturkapacitet

”Vi vill starta en offensiv för ett fungerande transportnät. Kapaciteten för gods- och persontransporter ska öka.” (s. 8)

Ny reduktionsplikt och biodrivmedelsmodell

”Vi vill införa en ny modell för inblandning av biodrivmedel i bränslet.” (s. 9)

Subventionerad laddinfrastruktur

”Det behövs politiska styrmedel för att bygga ut laddinfrastrukturen snabbare så att fordonsflottan kan elektrifieras.” (s. 9)

Nytt arbetsmarknadsprogram och beredskapsjobb

”Vi behöver sjösätta ett program för att alla ska komma in på arbetsmarknaden. […] Därefter måste man möta en arbetsplats. Genom praktik, subventionerade anställningar och beredskapsarbeten kan man få in en första fot i arbetslivet.” (s. 12)

Kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningarna

”Vi vill kraftigt bygga ut arbetsmarknadsutbildningarna […]” (s. 12)

Satsningar på omställning och vidareutbildning av yrkesverksamma

”Vi vill se breda satsningar på omställning och vidareutbildning av yrkesverksamma.” (s. 13)

Ökad möjlighet till deltid för äldre utan pensionsreduktion

”Fler som börjat arbeta tidigt och har ett långt arbetsliv bakom sig ska kunna gå ner i arbetstid när man närmar sig pensionsåldern utan att det påverkar pensionen negativt.” (s. 14)

Införande av nytt statligt skolsektorsbidrag

”För att kommunerna ska kunna leva upp till de höjda kraven på god skolgång åt alla, krävs ökade resurser. Därför ska ett sektorsbidrag införas.” (s. 19)

Fastläkarsystem och listtak i primärvården

”För att korta väntetiderna vill vi att det etableras ett fungerande fastläkarsystem, där alla människor, särskilt äldre, är listade hos en egen läkare. För att garantera kvaliteten och tillgängligheten ska varje läkare kunna ansvara för ett begränsat antal patienter, 1100 enligt Socialstyrelsens rekommendation.” (s. 21)

Högkostnadsskydd i tandvården

”De finansiella trösklarna till tandvården ska sänkas genom ett utvecklat högkostnadsskydd.” (s. 22)

Mer generös bedömning av sjuk- och aktivitetsersättning

”Rätten till sjuk- och aktivitetsersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen.” (s. 25)

Livsarbetesprincip i pensionen

“Vi vill också se över huruvida livsinkomstprincipen i det nuvarande systemet kan kompletteras med en livsarbetesprincip, där arbetade år ges större betydelse för vilken pension man får, inte bara lönenivån.” (s. 26)

Förstärkt utbildning i svenska för invandrare (SFI)

”Vi vill se ett kvalitetslyft i utbildningen i svenska för invandrare (SFI). För grupper med väldigt svag utbildningsbakgrund krävs en särskild kursplan. […] Vi vill få uppsökande verksamhet på plats för att stödja individer med svårigheter i svenska språket att påbörja och avsluta en SFI-utbildning.” (s. 41)

Landsbygdspaket och ökad statlig service på landsbygden

”Vi vill se ett landsbygdspaket. Detta ska utgå från en samlad regionalpolitik där stärkt infrastruktur, kommunikation, service och näringspolitik bidrar till en bättre balans i hela landet.” (s. 44)

”De statliga servicekontoren är viktiga […] De ska utvecklas och omfatta fler samhällstjänster.” (s. 44) 

 

Socialiseringsvågen

Vid sidan av omfattande nya offentliga utgifter föreslår S-ledningen en rad förändringar som påverkar marknadsekonomins grundläggande funktionssätt. Vissa av dem innebär en återgång till de modeller som präglade Sverige under 1970- och 80-talen. Det handlar inte enbart om att det offentliga ska ta ett större ansvar för finansiering eller öka omfördelningen inom ramen för skattesystemet, utan om att i praktiken sätta marknadsmekanismer ur spel.

 

Statlig investeringsbank

”Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital.” (s. 10)

Politiskt styrd kreditgivning har inte förekommit i Sverige sedan 1980-talet. Förslaget innebär närmast en återgång till den ordning som gällde mellan 1967 och 1989, då regeringen styrde över den dåvarande statliga investeringsbanken Sveriges investeringsbank. I praktiken innebär förslaget att satsningar som inte bedöms som lönsamma av marknaden, och därför inte kan attrahera privat kapital, i stället ska subventioneras av skattebetalarna – som därmed tar risken för de mest osäkra investeringarna på marknaden.

 

Offentlighetsprincipen för offentligt finansierade verksamheter

”Offentlighetsprincipen ska gälla likvärdigt och oinskränkt för alla verksamheter som finansieras av skattemedel. Företagshemligheter kan aldrig gå före medborgarnas rätt till insyn.” (s. 17)

Skrivningarna om offentlighetsprincipen och företagshemligheter är mycket långtgående och skulle innebära att rätten att begära ut allmänna handlingar utvidgas kraftigt. Exempelvis skulle friskolor, privata vårdcentraler, familjehem, äldreboenden, LSS-boenden och hemtjänst i privat regi komma att omfattas, liksom ideella organisationer som driver kvinnojourer, ungdomsverksamhet eller biståndsprojekt med offentliga medel.

Även studieförbund, folkhögskolor och kulturinstitutioner som finansieras via statliga eller kommunala bidrag skulle träffas. Det skulle dessutom kunna omfatta företag som sköter kollektivtrafik, avfallshantering, byggentreprenader, it-drift eller annan upphandlad samhällsservice – så snart verksamheten helt eller i huvudsak betalas med skattemedel.

Varken Sverige eller något annat land i Europa har haft ett sådant system. Givet att nästan hälften av den svenska ekonomin spenderas som skattemedel, är konsekvenserna enorma. 

 

Prisreglering på tandvård

”Det är viktigt att högkostnadsskyddet kombineras med en prisreglering för att priserna inte ska skjuta i höjden.” (s. 22)

Tandvårdens finansiering har länge varit en politisk konfliktfråga. I dag subventioneras vården genom ett allmänt bidrag samt ett högkostnadsskydd, där ersättningarna utgår enligt fastställda schabloner. Förslaget innebär istället att prisreglering införs på en privat marknad – det första exemplet på införandet av en sådan reglering i Sverige i modern tid.

 

Kommunal förköpslag

”Vi vill se en moderniserad förköpslag för strategisk mark, samhällsviktiga fastigheter och för hyresbostäder som ska omvandlas.” (s. 44)

Den kommunala förköpsrätten avskaffades med bred majoritet i riksdagen 2010. Fram till dess hade kommuner rätt att intervenera i vissa fastighetsaffärer, vilket skapade osäkerhet för investerare och innebar i praktiken godtyckliga ingrepp i enskildas äganderätt. Kommunernas möjlighet till ingrepp baseras idag på långtgående möjligheter till expropriation, men då med tydligare rättssäkerhetskrav.

En återinförd förköpsrätt vore ett tydligt steg tillbaka till en tidigare ordning. Det är ett klart slag mot enskildas rätt att förfoga över sin egendom, och det ökar möjligheten för kommunpolitiker att själva agera aktörer på fastighetsmarknaden. Det riskerar också att skapa en gråzon där expropriation inte tillåts, men där risken för kommunalt förköp i praktiken gör fastigheter svåra att sälja.

Det förslag som Socialdemokraterna låtit utreda går dessutom betydligt längre än den tidigare lagen, då även arv och gåvor mellan familjemedlemmar föreslås omfattas, och förköpsrätten föreslås kunna gälla vilka fastigheter som helst.

 

Lagbegränsningar av bemanningsbolag i välfärdssektorn

”Bemanningsbolagen ska begränsas.” (s. 17)

Fram till 1993 rådde ett generellt förbud mot bemanningsföretag i Sverige – det var brottsligt att förmedla arbetskraft kommersiellt.  Sedan dessa har det varit upp till kommuner, regioner och privata arbetsgivare hur de personalförsörjer sina verksamheter, efter förhandling med fackliga motparter. Facket ska i regel ges möjlighet till inflytande innan sådana beslut fattas, och ett stort antal kollektivavtal i Sverige reglerar användningen av bemanningsföretag. 

Att återinföra begränsningar i lag är att vända tillbaka till en äldre arbetsmarknadsmodell, där staten styr vilka anställningsformer som får förekomma – snarare än att villkoren formas i förhandling mellan parterna.

Referenser 

 

Aftonbladet (2021). Så tycker partierna om pensionsavgiften, 13 juli 2021.
https://www.aftonbladet.se/minekonomi/pension/a/OQwPbw/sa-tycker-partierna-om-pensionsavgiften

Aftonbladet (2022). Vårt vallöfte: Vi höjer a-kassan permanent, 1 maj 2022.
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Bj9wme/socialdemokraternas-vallofte-vi-hojer-a-kassan

Bet. 2018/19:FIU1.

Pensionsmyndigheten (2021). Effekter av höjda avgifter till det allmänna pensionssystemet. https://www.pensionsmyndigheten.se/content/dam/pensionsmyndigheten/blanketter—broschyrer—faktablad/publikationer/rapporter/2021/Effekter-av-hojda-avgifter-till-det-allmanna-pensionssystemet.pdf

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Regeringen (2025). Uppdrag till Socialstyrelsen att betala ut medel för Äldreomsorgslyftet, dnr. S2025/00020, januari 2025.

Socialdemokraterna (2024). Budgetmotion 2025.

SOU 2024:38. Digitala fastighetsköp & förköpsrätt vid fastighetstransaktioner.

Svenskt Näringsliv (2025). Kostnaden för avskaffandet av karensavdraget.  https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/rapporter/noquf3_kostnaden_for_avskaffandet_av_karensavdragetpdf_1230785.html/Kostnaden_for_avskaffandet_av_karensavdraget.pdf

Vänsterpartiet (2024). Budgetmotion 2025

Riksdagens utredningstjänst, 2024:867.