Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se
Rapporter
Allmänt

Ett år med SVT:s ekonomijournalistik

Mediegranskaren Mats Olin har till denna rapport studerat SVT:s ekonomireportrars publiceringar under ett års tid. Fram träder en bild där reportrarna har missat de viktigaste ekonomifrågorna och i stället fokuserat på tre ämnen: Skattemygel, välfärdsföretag och storföretag.

Inledning

2011 lade Sveriges Television ner sitt program för ekonominyheter, A-ekonomi, efter mer än 20 år av dagliga sändningar. Rapportchefen Morgan Olofsson kommenterade beslutet i Expressen:

Rapportförfattaren Mats Olin är VD för Second Opinion och var tidigare chef för Timbro Medieinstitut.

Vi vill stärka nyhetsbevakningen inom både ekonomi och nyheter genom att fler personer kan göra bra inslag. Ekonomi är i dag så sammanvävt med samhället i övrigt att det gör sig bäst bland de övriga nyheterna. A-ekonomi i sin form har varit begränsad till ganska svåra nyheter som egentligen gör sig bäst i fördjupad form så att de kan förklara hur de påverkar dig eller mig.

Den uttalade målsättningen var att SVT:s ekonomibevakning skulle bli mer fördjupande.

SVT har idag fyra ekonomireportrar som gör nyhetsinslag som publiceras i Rapport och Aktuellt och på webben: Kristina Lagerström, Knut Kainz Rognerud, Jan Nylander och Johan Zachrisson Winberg. Det finns ingen renodlad ekonomiredaktion, men väl en redaktör med huvudansvar för ekonominyheter.

Den här rapporten granskar SVT:s ekonomibevakning genom att undersöka vad de fyra ekonomireportrarna har producerat det senaste året. Vilka ämnen har de intresserat sig för?

En utgångspunkt är att en opartisk och allsidig ekonomijournalistik bör ge tittarna fördjupande kunskaper om de största samhällsekonomiska utmaningarna. Allmänhetens kännedom och kunskap om de här utmaningarna och problemen är i hög grad beroende av nyhetsmediernas rapportering. SVT har också i sändningstillståndet ett krav på sig att verka folkbildande.

Vilka som är Sveriges största ekonomiska utmaningar kan man ha skilda uppfattningar om, men det finns samtidigt källor som måste bedömas som särskilt tunga för en ekonomijournalist. Ett antal institutioner gör återkommande bedömningar av Sveriges ekonomi, exempelvis EU-kommissionen, IMF, OECD, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet. De fokuserar vid olika tillfällen på olika problem och förslag till lösningar, men vissa bedömningar har varit gemensamma för de olika institutens analyser de senaste åren:

  • Sveriges bostadsmarknad fungerar inte, vilket leder till stora svårigheter att hitta bostad och risk för bubbelbildning.
  • Hushållens skuldsättning är hög och riskerar att skapa stora problem i Sveriges ekonomi när räntorna stiger.
  • Arbetsmarknaden behöver reformeras inte minst när det gäller jobb till dem med lägst kompetens.

Även hyresregleringen och de höga ingångslönerna är återkommande teman i expertbedömningarna. Nedan följer ett par exempel ur rapporterna:

OECD, februari 2017: (vår översättning)

 Hushållens skuldsättning har ökat i takt med stigande bostadspriser, medan bristen på bostäder till rimliga priser har försämrat både ojämlikheten och rörligheten på arbetsmarknaden. Det behövs därför ett genomgripande reformpaket. Detta bör inkludera insatser för att begränsa hushållens skulder, som till exempel ett tak på hushållens skulder i förhållande till inkomsten; reformer av fastighetsskatten, för att se till att erlagda skatter bättre reflekterar fastighetsvärdena, kombinerat med en utfasning av ränteavdraget; fördjupat samarbete mellan staten och kommunerna inom samhällsplanering och enklare planprocesser; samt en uppluckring av hyresregleringen för att se till så att det finns ökade incitament för större utbud av hyresrätter, bättre rörlighet på bostadsmarknaden och ett bättre utnyttjande av bostadsbeståndet.

EU-kommissionen, februari 2017:

På det hela taget har Sverige gjort begränsade framsteg med att genomföra de landsspecifika rekommendationerna från 2016. När det gäller politik av betydelse för makroekonomiska obalanser har man uppnått en bred överenskommelse om ökade befogenheter för Finansinspektionen, men inga konkreta förslag har ännu lagts fram. Följaktligen betraktas framstegen på detta område för närvarande som begränsade. Vissa framsteg har gjorts med att främja bostadsinvesteringar och öka bostadsmarknadens effektivitet. Särskilt har regeringen lagt fram en plan med 22 punkter för bostadsmarknaden, med förslag om ökat byggande, men i allmänhet är det oklart exakt när och hur planen ska genomföras. Den här planen omfattar också en reform av reglerna om uppskov för kapitalvinster från bostadstransaktioner, men effekterna blir förmodligen rätt blygsamma. Ingen betydelsefull politisk åtgärd har vidtagits för ökad flexibilitet i hyressättningen. Slutligen finns det viktiga delar av rekommendationen som inte har följts upp med politiska åtgärder, särskilt om den förmånliga skattebehandlingen av bolån och bostadsägande. I fråga om dessa aspekter av rekommendationen har inga framsteg gjorts.

Konjunkturinstitutet, oktober 2016:

Både arbetskraftsdeltagande och sysselsättning är på en hög nivå i Sverige relativt andra länder. Samtidigt är arbetslösheten hög bland vissa grupper där även den genomsnittliga tiden i arbetslöshet är lång. Det gäller särskilt utrikes födda samt personer med låg utbildning. Dessa grupper ökar i antal kommande år, vilket riskerar att driva upp arbetslösheten.

Denna utveckling behöver bemötas från flera håll, bland annat genom lönebildningen och arbetsmarknadspolitiken. Förutsättningarna är bättre än på många år eftersom det finns en stark efterfrågan på arbetskraft för närvarande. Bland annat syns detta i företagens anställningsplaner som är mer positiva än normalt, såväl inom industrin som inom tjänstebranscherna och handeln. Arbetslösheten faller från 6,8 procent i år till 6,3 procent 2018.

Arbetsmarknadens parter kan bidra till en gynnsam arbetsmarknadsutveckling genom att löneökningen inte tar för mycket fart under rådande högkonjunktur. De kan också minska trösklarna för inträde på arbetsmarknaden genom att anpassa lägstalönerna.

IMF, november 2016: (vår översättning)

 Styrelseledamöterna berömde svenska myndigheters ansträngningar för att förbättra mottagande och bosättning av invandrare. De efterfrågade ytterligare insatser för att tillhandahålla bostäder till rimliga priser, se till att kommunerna har tillräcklig kapacitet inom utbildningsområdet och förbättra samarbetet mellan myndigheter. För att lindra hög och stigande arbetslöshet bland utlandsfödda med låg utbildning rekommenderade de flesta styrelseledamöter att parterna på arbetsmarknaden tillåter tillfälliga och riktade undantag från höga ingångslöner för att möjliggöra lärande på jobbet. De rekommenderade också att anställningssubventionerna effektiviseras och att matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare förbättras för att maximera sysselsättningsökningen.

Metod

Undersökningen bygger på det senaste årets publiceringar på svt.se (april 2016 – första veckan i maj 2017). Alla artiklar där någon av de fyra ekonomireportrarna anges som avsändare har inkluderats. Därutöver har materialet kompletterats genom att söka ytterligare bakåt i tiden till februari 2016 för Lagerström och Rognerud för att nå minst runt 30 nyhetspubliceringar per journalist. Undersökningen omfattar sammanlagt 166 publiceringar, varav 131 är nyheter och 35 är rubricerade som ”analys”, ”krönika”, ”kommentar” eller liknande. Ingen text har exkluderats ur undersökningen. Alla artiklar har klassificerats ämnesvis, i syfte att ge en översiktlig bild av innehållet.

SVT:s ekonomibevakning utförs av fler än de fyra som omfattas av denna undersökning. De fyra journalisterna är dock de som SVT själva anger som särskilt viktiga för ekonomisk bevakning och är därför särskilt intressanta att studera.[1]

Alla TV-inslag som de fyra ekonomireportrarna har medverkat i finns inte publicerade på svt.se. Eftersom det inte finns något tillgängligt arkiv med alla utsändningar har undersökningen avgränsats till det som finns publicerat på svt.se, vilket får anses representera tv-sändningarna. Inte minst som en av motiveringarna vid nedläggningen av A-Ekonomi var att ekonomibevakningen skulle förstärkas på webben.

Undersökningsresultat

När det gäller ämnen som expertkällor lyfter fram som de viktigaste för svensk ekonomi så förekommer de sällan i de 166 undersökta publiceringarna:

  • ”bostadsmarknad”, 4 gånger
  • ”arbetslöshet/arbetsmarknad”, 7 gånger
  • ”skuldsättning”, 2 gånger

Publiceringarna om bostadsmarknaden handlade om att hyrorna höjs trots att bostadsföretagens räntekostnader sjunkit (Rognerud), en nyhetspublicering handlade om amorteringskravet vid bostadsbelåning (Zachrisson), och en analys handlade om bostadsbubblan (Rognerud). Vare sig hyresregleringen, ”flyttskatten” eller byggandet berörs.

Antal publicerade artiklar efter ämne.

När det gäller arbetslöshet/arbetsmarknad handlar tre publiceringar om att det blivit lättare för utrikes födda att få ett jobb bland annat eftersom kraven på språkkunskaper sänkts. ”Utan den stora invandringen skulle Sverige snabbt gått mot en överhettning av ekonomin, vilket skulle tvingat Riksbanken att höja räntorna för att kyla av ekonomin”, säger Jan Nylander. När många expertkällor understryker under hur svårt det är för utrikesfödda att få ett jobb, förmedlar SVT bilden av att det är tvärt om.

En analys handlar om regeringens bollande med arbetsmarknadsstatistik (Rognerud).

När Jan Nylander skriver en krönika om att det är svårt att få ner arbetslösheten till regeringens mål nämner han inte den fråga som snart sagt alla experter har tryckt på: det behövs fler enkla jobb för att få dem med lägst kompetens i arbete. Istället skriver Nylander:

För att nå regeringens mål skulle det därför krävas andra metoder. Ett enkelt sätt att få ned arbetslösheten är att göra det enklare att bli långtidssjukskriven eller att bli förtidspensionerad. Då skulle arbetslösheten sjunka automatiskt eftersom de plötsligen inte finns med i statistiken.

Det är en del originella infallsvinklar på de stora ekonomiska utmaningarna som SVT:s nyhetsreportrar levererar, när ämnena undantagsvis belyses. Några inslag om hur nya jobb ska skapas, om entreprenörskap eller villkor för företagande har överhuvudtaget inte hittats.

Vad fokuserar då SVT:s ekonomireportrar på för ämnen och hur beskriver de den ekonomiska världens utmaningar? Det finns tre teman som är särskilt vanliga under den undersökta perioden:

Skattefusk

Det enskilt vanligaste ämnet är ”skattefusk/skatteplanering” som förekommer i 41 publiceringar, det vill säga nära en fjärdedel av det undersökta materialet. Det finns huvudsakligen två återkommande teman: svenska storbolag som skatteplanerar (Nylander) och rika svenskar som skattefuskar. Dessutom finns några publiceringar angående svenskar som flyttar utomlands för att sänka sin skatt. Detta är inte olagligt men det presenteras som omoraliskt och något som regeringen bör sätta stopp för.

De så kallade Panamadokumenten offentliggjordes den 2 april 2016 och även om den nyhetshändelsen ligger i huvudsak utanför undersökningsperioden, så har flera publiceringar referenser till denna händelse.

Svenska storföretag

Svenska storföretag (utöver välfärdsföretag) förekommer i 52 publiceringar av 166. Näringslivet består i det närmaste enbart av storföretag, om man följer SVT-reportrarnas rapportering. Framförallt Nylander och Rognerud rapporterar mycket om storbolagens affärer och det är Ericsson, Volvo och Nordea som förekommer mest. I 12 publiceringar är ämnet bonusar och direktörsförmåner.

Små företag, och frågan om hur Sverige kan få fler växande företag finns inte på ekonomireportrarnas radar.

13 publiceringar handlar om finansmarknaderna och flera av dem om Allra och PPM-systemet.

Välfärdsföretag

Välfärdsföretag förekommer i 14 publiceringar och det intresserar särskilt Lagerström och Zachrisson. Även här är fokus på de stora företagen, och en typisk rubrik är ”60,000 elever på börsen – trots politikernas löften”.

Små välfärdsverksamheter förekommer bara vid två tillfällen. Den ena gången handlar det om ideella verksamheter (en stiftelse) och den andra gången om kritik mot Svenskt Näringsliv som använt ett litet välfärdsföretag som räkneexempel.

Eventuella effekter för elever, föräldrar och lärare av det föreslagna vinstförbudet har inte skildrats en enda gång. Inte heller har de ekonomiska utmaningarna för landets kommuner och landsting av ett vinstförbud intresserat ekonomireportrarna.

Slutsatser

Undersökningens resultat väcker frågan om hur SVT lever upp till sina folkbildande ambitioner och till kravet på en allsidig rapportering Sammantaget är rapporteringen ensidig.

Den som bara har SVT:s ekonomireportrar som källa för ekonomiska nyheter får en skev bild av den ekonomiska verkligheten och de stora ekonomiska utmaningarna. Ska man lita på SVT:s ekonomireportrar är ekonomins viktigaste delar några storföretag som leds av mer eller mindre giriga vd:ar. Både bolagen, vd:arna och rika privatpersoner är skattesmitare. Särskilt inom välfärdsföretagen är vinsterna dessutom ett stort problem, om man ska tro SVT:s ekonomireportrar.

De största ekonomiska utmaningarna och förslagen på lösningar, enligt de tyngsta ekonomiska bedömarna, rapporteras det inte om. Arbetsmarknadens tudelning och den dysfunktionella bostadsmarknaden är ämnen som ekonomireportrarna bara undantagsvis bryr sig om. Visst är det intressant och viktigt att rapportera om storföretag, men trots allt så består näringslivet till övervägande del av mindre företag vars villkor är avgörande för den ekonomiska utvecklingen, i högre grad än ett tiotal storföretag.

Runt en miljon tittare tar del av nyheterna i SVT Rapport varje dag. SVT:s ekonomireportrars urval av ekonominyheter har säkerligen gjort avtryck hos den svenska allmänheten när det gäller synen på vad som är de mest relevanta ekonomiska utmaningarna. Den skevhet i urval som ekonomireportrarna har levererat är förstås problematisk ur ett folkbildningsperspektiv, men även ur ett journalistiskt kvalitetsperspektiv. Ekonomireportrar borde ha stort fokus på de stora ekonomiska utmaningarna, kan man tycka.

Ekonomireportrarnas personliga intressen och kompetens kan säkert vara en förklaring till varför nyhetsurvalet ser ut som det gör. Det är en utmanande pedagogisk uppgift att sätta in ekonomiska nyhetshändelser i ett helhetsperspektiv som förklarar och nyanserar, och kräver bred ekonomisk kompetens att bevaka hela det ekonomiska ekosystemet, snarare än några få storföretag och direktörer. Rekryteringen av reportrar är därför avgörande för en allsidig och folkbildande rapportering.

Men urvalet är framförallt en redaktionsledningsfråga. Tidigare undersökningar har visat att SVT inte har någon utarbetad metod för att följa upp och utvärdera allsidigheten i sin rapportering, men att sådana exempel finns på andra redaktioner. Utvärdering av ”representation” förekommer, alltså vem som syns i inslagen (kön, etnicitet, regional spridning mm), men inte vad som sänds (t ex ämnen, vinklar). Dåvarande programdirektören för SVT nyheter och samhälle Robert Olsson sa i en intervju 2014 till oss på Timbro angående uppföljning av allsidighet och balans:

– Vi har ingen instrumentell metod som mynnar ut i excel-ark och liknande. Men vi har en känsla och medvetenhet för detta ändå och jag har inte sett några undersökningar som visar att vi brustit.

Skulle det inte vara viktigt att varje ämne följdes upp metodiskt för att ni skulle kunna säkerställa balansen och allsidigheten i er rapportering?

– Ja, det är möjligt, men jag vet inte riktigt hur det skulle gå till. Bristen på granskning av oss är ju inget problem. Granskningsnämnden tar emot över 1000 anmälningar mot oss varje år. Och i det dagliga redaktionella arbetet så är det klart att de här frågorna diskuteras: vad hade vi för vinkel senast, vad kan en ny vinkel tänkas vara, hur förhåller vi oss till ny research och så vidare. Vi har genom åren gjort enskilda utvärderingar av hur balansen i vår rapportering har sett ut under längre perioder men då har det inte varit utifrån frågor och ämnen utan till exempel vilka personer som kommer till tals, hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut, vilka delar av Sverige som kommer med i de nationella sändningarna och så vidare.

Men du ser inte ett behov av att metodiskt kunna utvärdera er rapportering över tid?

– Jag förstår att du tycker att vi borde ha det, men jag kan inte vara annat än ärlig och säga att det har vi inte och jag har inte tidigare identifierat ett behov av en instrumentell metod för det.

2014 ansåg alltså SVT alltså att allsidigheten inte behövde följas upp. Även om redaktionsledningen på SVT skulle vilja utvärdera så fanns inga verktyg för att göra det.

Men nyligen blossade en debatt om mångfalden på SVT upp. Det handlade som vanligt om vem som syns i rutan och inte om själva innehållet i vad som sägs eller visas. Men divisionschefen för nyheter och sport på SVT Anne Lagecrantz bloggade och ställde frågor som kommer att kräva mer uppföljning av innehållet i sändningarna för att kunna besvaras:

Vi måste också ytterligare bredda perspektiv och ämnesval i vårt utbud. Vems perspektiv har vi i rapporteringen? Vilka ämnen tar vi upp? Vilka kommer till tals?

Kanske är detta en signal om att SVT håller på att tänka om och i bästa fall leder det till att verktyg för uppföljning av innehållet i sändningarna utvecklas. Det vore en mycket positiv utveckling som förmodligen skulle påverka även hur andra redaktioner jobbar med uppföljning och redaktionell ledning.

Kommentar från SVT

Ulf Johansson är programchef på SVT Nyheters riksredaktion och ansvarig utgivare för bland annat Rapport, Aktuellt och Gomorron Sverige. Han har givits möjlighet att läsa rapporten och ger här kommentarer till den.

Han fick även frågor om hur SVT generellt följer upp kravet på allsidighet och folkbildning och då framkom en nyhet: SVT följer upp och mäter innehållet i sändningarna. Men resultatet av den här uppföljningen är hemligt, vilket även gäller för den metod som används.

Genom åren har frågan om behovet av uppföljning ställts många gånger till SVT, men det här är första gången, med undantag för hur de politiska partierna syns i valrörelserna, som det framkommer att det finns en systematisk utvärdering av innehållet i SVT:s nyhetssändningar. När det gäller valrörelserna och partierna verkar intern mätning skett under lång tid, sannolikt eftersom det granskats även av externa forskare sedan decennier, och SVT-ledningen vet att de därför kommer att utvärderas. Men även dessa interna SVT-resultat är hemliga.

Kanske leder fler frågor om allsidighet till att SVT till slut blir mer transparenta. Som jämförelse kan nämnas att brittiska BBC fram till nyligen utvärderades ämnesvis av BBC Trust med hjälp av externa forskare, där både metod och resultat givetvis är offentliga.

Har du någon kommentar till rapporten?

– Min uppfattning är att det är ohederligt att dra slutsatser om SVT:s utbud av ekonominyheter genom att bara titta på fyra reportrar. Vi har gjort sökningar och vi har publicerat 312 nyheter om bostadsmarknaden under den aktuella perioden, säger Ulf Johansson.

SVT har ju själv pekat ut just de här fyra som särskilda ekonomireportrar, är det inte relevant att utvärdera dem?

– Nej, det tycker jag inte, det är avsevärt många fler reportrar som skriver om både jobb och bostäder.

På vilket sätt följer ni upp innehållet i sändningarna och kraven på allsidighet och folkbildning?

– Vi gör mätningar internt. Vi tittar på vilka som deltar i programmen, exempelvis manlig och kvinnlig medverkan samt vilka delar av landet som är representerade. Vi gör även uppföljningar av innehållet.

Kan du ge exempel på en sådan uppföljning av innehållet?

– Det är ett internt arbetsmaterial som vi inte har någon anledning att redovisa.

Varför inte det?

– Det finns en massa människor som vill använda detta för olika syften, men vi har ingen anledning att redovisa det. Varje år följs vår verksamhet upp och vi redovisar den till myndigheterna, den rapporteringen kan vem som helst läsa.

Men där görs väl ingen uppföljning av ämnesinnehållet i sändningarna?

– De frågar inte efter det och alltså har vi inte i uppdrag att följa upp det.

Noter

  1. Det finns en journalist på SVT nyheter som går under benämningen ”ekonomikommentator” (Johanna Cervenka) som huvudsakligen arbetar med kommentarer till nyhetshändelser och producerar inte nyhetsinslag, och hon har därför uteslutits ur undersökningen.

Underlag

Artikelunderlaget är sorterat efter antalet publiceringar inom varje ämne.

Skattefusk/skatteplanering

  1. Panamasvenskarna kommer undan straff
  2. Här är svenskar i Panamadokumenten som åkt på ökad skatt
  3. Så jagas skattetrixare som inte lämnar landet på riktigt
  4. LISTA: De fastnade i Skatteverkets jakt
  5. Banken Carnegie dras in i Panamahärvan
  6. Kjell Nilsson avgår efter Panama-avslöjande
  7. Trustor-man hade brevlådeföretag via Panama-byrån
  8. Greve med obeskattade tillgångar utomlands fick skattestöd
  9. Näringslivshöjdare hade 190 oskattade miljoner
  10. Flera tungviktare hade oskattade miljoner utomlands
  11. Rederilegendar hade pengar i Schweiz utan att betala skatt
  12. Så gjorde vi granskningen
  13. Näringslivets toppar har gömt pengar och smitit från skatt
  14. Morot och piska i jakten på skattesmitare
  15. Analys: Från frälsare i Trollhättan till tingsrätten i Vänersborg
  16. Analys: Inte bra för affärerna att förknippas med skatteplanering
  17. SVT Nyheter avslöjar: Volvo börjar betala skatt
  18. Analys: Nu gäller det att göra rätt för sig
  19. Volvo lovar att betala skatt
  20. Bolagen som nolltaxerat i åratal
  21. Finansministern om skatteplaneringen: ”Man blir arg”
  22. Blomsterhandeln betalar mer bolagsskatt än storbolagen
  23. SCA har inte betalt bolagsskatt på tio år
  24. Notan för skatteflykten: 650 miljarder
  25. Sveriges största bolag nolltaxerar
  26. Storbolag fast i skatterazzian – här är listan
  27. SVT avslöjar: Wallenbergs maktbolag fast i skatterazzia
  28. Lönsam affär för Investor – tack vare räntan
  29. Nordea-VD vägrar kommentera chefers skatteupplägg
  30. Här är världens hemliga skatteparadis
  31. ”Madame Luxemburg”: Vi är inget skatteparadis
  32. Fotbollstoppen: ”Ingen tanke på att kontrollera vart pengarna gick”
  33. Fotbollförbundet betalade agentpengar till skatteparadis
  34. Fotbollförbundets avtal ledde till konkurs och stora skatteskulder
  35. Analys: Visselblåsare – hjältar eller skurkar?
  36. Luxleaks: Visselblåsare riskerar långt fängelsestraff
  37. Advokatsamfundet: ”Skatteverket går för långt”
  38. Regeringen vacklar om skattefriheten
  39. Finland satte stopp för pensionärernas skattefrihet
  40. Pension i Portugal ger skattefria miljoner
  41. Rekordmånga svenskar flyttar utomlands

Storbolagsaffärer

  1. Analys: Ericsson ska krympa sig till framgång
  2. Analys: Volvo har blivit en lyxbil
  3. Analys: Nu avgörs Volvos framtid
  4. Rekordmånga bilar ska tillverkas av Volvo
  5. Analys: Visar hur desperat ledningen för SAS är
  6. Analys: Vilken väg kommer Ericsson att välja?
  7. Analys: Saab borde aldrig ha sålts till en äventyrare
  8. Dags för rättegång i Saabhärvan
  9. Här ljuger Muller enligt åklagaren
  10. Uppgift till SVT: Inga nya varsel på Ericsson
  11. ”Ericsson har halkat efter i konkurrensen”
  12. Ericsson skär ned – tusentals får gå
  13. Analys: Därför räddades EU:s sämsta bank
  14. Analys: Nordea värt tre gånger mer än hela det italienska banksystemet
  15. Postnord vill slopa pristaket – priset på frimärken kan chockhöjas
  16. Analys: En osannolik affär
  17. Ny vd för SEB klar
  18. Lyxjakt, strippklubb och miljonförluster luktar inte gott
  19. Alice Bah Kuhnke: Många mardrömmar i detta
  20. Analys: Förvänta dig ingen bankrevolution
  21. Analys: Tungt bakslag för Swedbanktoppar
  22. Analys: Herrelöst företag blir än mer herrelöst
  23. Knut Kainz Rognerud: Vad håller Nordea på med i Ryssland?
  24. Större SAS-förlust än väntat
  25. Därför fick Vang-Jensen sparken
  26. EU-granskning försenar Vattenfalls brunkol-affär
  27. Efter HQ-domen: Qviberg hotar stämma staten

Välfärdsföretag

  1. Från vårdskandal till börsfest på fem år
  2. SVT granskar: Missvisande siffror i välfärdsdebatten
  3. Hälsans vårdcentral användes felaktigt som slagträ
  4. Ideella kräver undantag från vinstbegränsning
  5. Revisorerna om vinsttak i välfärden: ”Vi blir gisslan”
  6. Välfärdsföretagare: ”Vinsttaket början till socialism”
  7. Slår tillbaka: ”Det är ju inte barn som säljs på börsen”
  8. Lärarfacket vill hindra aktiebolag driva skola
  9. Rekordstor vinst för privat vårdjätte
  10. Vinsttak ger börsras i välfärdsföretagen
  11. Friskolor kan få ersättning för missad vinst
  12. Riskkapitalister bäst på läxhjälp
  13. 60.000 elever på börsen – trots politikernas löften
  14. Bert Karlsson asylvinnare trots varsel

Finansmarknad

  1. Nordeas Wahlroos till attack mot regeringen
  2. ”Valfriheten skapar för många förlorare”
  3. Utländska pensionsfonder dyrare och sämre
  4. Utländska fonder – ofta dyrare än du tror
  5. Insamlade miljoner går till finansbranschen
  6. Hjälporganisationerna tar stora risker med givarnas pengar
  7. ”Låt staten ta hand om alla unga pensionssparare”
  8. Lägre avkastning trots miljardavgifter
  9. Nu flyttas miljardbelopp från Allra
  10. Juridisk strid om Allras 16 miljarder
  11. Fondbolaget Allras grundare överklagar: ”Det är obegripligt”
  12. Politikerna eniga: Lycksökarna ska bort från PPM
  13. Finansministern: ”Det är förjävligt!”

Direktörsförmåner

  1. SAS-chefen fick 25-procentig löneökning
  2. Ericsson slopar kortsiktig bonus för vd
  3. Fick sparken – belönades ändå med miljonbonusar
  4. Toppchefernas bonusar ökar trots larm
  5. Varnar för kortsiktiga bonusar
  6. Så försvarar Postnords vd ersättningar och lönelyft
  7. Analys: Ericssonchefer flög för högt
  8. Analys: Lämnar över när bankerna hotas
  9. Trots krisen – Postnord har delat ut miljarder till ägarna

IT-säkerhet

  1. Spioner bakom attacker mot svenska finanssystemet
  2. Riksbanken vill skärpa datorsäkerheten
  3. Kriminella ligor bakom datorattacker mot banker
  4. Finansinspektionen varnar: ”Datorattacker mot bankerna ökar”
  5. Så skyddar du din dator
  6. Polisen varnar: Din dator kan bli kidnappad
  7. Oväntade siffran: Datorbedrägerier ökade mest 2016
  8. FRA: It-spioner förbereder elnätsattack
  9. Människor den svaga länken vid IT-attack
  10. Utländska IT-spioner bakom 100.000 nätattacker förra året
  11. MSB: ”Vi är mer sårbara i dag”

Arbetsmarknad

  1. Analys: Nu är chansen att få jobb den bästa på flera år
  2. 244.000 fler i arbete – alla utrikesfödda
  3. Här har de anställt många utrikesfödda kvinnor: ”Det viktigaste är att folk är intresserade av jobbet”
  4. Analys: Ny politik krävs för att nå arbetslöshetsmålet
  5. Sverige hetaste arbetsmarknaden i hela EU
  6. Bemanningsföretaget: ”Nu är det arbetstagarnas marknad”
  7. Analys: Fortfarande 400.000 arbetslösa trots regeringens glada utrop

Brexit

  1. Analys: Gamarna har börjat kretsa över London
  2. Analys: Hold your Horses!
  3. Dramatisk påverkan på ekonomin efter brexit
  4. Krönika: Den arga skotska violinisten som vill ut ur EU
  5. Folkomröstning om fritt Skottland allt närmare
  6. Frankfurt och Paris slåss om bankirer vid Brexit
  7. Finansbolag hotar lämna London vid Brexit

Elnät

  1. Elnäts-monopol en guldkalv för krisande Vattenfall
  2. Ericsson slopar kortsiktig bonus för vd
  3. Analys: Räkna med nya prischocker
  4. Han drabbas hårdast av eljättens prishöjningar
  5. Chockhöjning av elpriset

Myndighetsgranskning

  1. Hjärt-Lungfonden kräver miljonbelopp av KI
  2. ”Jag blir förbannad”
  3. Forskare petas – många chefer sitter kvar
  4. Forskningsfonder ser över rutiner efter Macchiarini-fallet
  5. Macchiarinis högra hand: ”Min karriär är i spillror”
  6. KU:s ordförande: utomstående experter ska granska Riksrevisionen
  7. Finansinspektionens chef kritiseras för jävssituation

Bostadsmarknad

  1. Bostadsbubblan förstörde den trevliga stämningen
  2. Hyreshöjningar trots kraftigt sänkta räntekostnader
  3. Här höjs hyrorna mest
  4. Slutspurt på amorteringsfria lån

Miljö

  1. 9 av 10 etanolbilar tankas med bensin
  2. Svensktillverkad ”finetanol” går på export
  3. Regeringen vill miljömärka drivmedel
  4. Svenska bilar klimatvänligare än EU-snittet

Övriga ämnen

  1. Kaj Linna: ”Jag har suttit inne halva mina barns liv”
  2. Minskat supande bakom färre misshandelsfall
  3. Allt färre drabbas av våld och misshandel
  4. Analys: Gynnar de rika i storstäderna
  5. Så bestäms fastighetsavgiften
  6. Jättehöjning av fastighetsskatt på landsbygden
  7. Så fick Sverige minusränta
  8. ”Fler räntesänkningar kan komma”
  9. Därför är det dåligt med låg ränta
  10. Nya regler mot p-fusk att vänta i höst
  11. Snart slut på gratis handikapp-parkering
  12. Ulvskog om finansieringen: Det är fullkomligt oacceptabelt
  13. Skägg i centrum på parad över Söder
  14. Strejken ditt eget fel
  15. 3 av 4 elever utan statligt stöd till läxhjälp
  16. Krönika: Ni kan inte döda vår gata
  17. Sverige ledde nordisk protestaktion mot Ryssland och Iran