Filmer och TV-serier med dem som har fallit i #metoo-kampanjen försvinner plötsligt ur arkiven. Impulsen är radera är lätt att förstå, men om alla med problematisk syn på kvinnor eller minoriteter plockades bort ur bokhyllor och DVD-skåp skulle det inte finnas särskilt mycket kvar. Och det är inte primärt författarna eller skådespelarna som drabbas. Det är vi andra.
Enligt Ylva Johansson hade färre vågat anmäla sexuella trakasserier på arbetsplatsen om lagen om anställningsskydd avskaffades. Tvärtom: LAS gör det svårt för arbetsgivarna att göra sig av med dem som begått sexuella övergrepp. LAS skyddar förövarna och tvingar offren att stanna kvar på arbetsplatsen.
När den icketroende socialdemokratiska politikern Margareta Winberg väljs in i kyrkostyrelsen sluts en cirkel som började på 1930-talet. Sedan ateisten Arthur Engberg blev ecklesiastikminister och ville avskaffa såväl biskopsämbetet som kristendomen inom kyrkan har Socialdemokraterna använt kyrkan som partipolitisk maktplattform.
KULTURSIDORNAS FÖRFALL DEL 2. Tystnadskulturen runt den så kallade kulturprofilen är svår att förstå om den inte sätts i samband med svenska kultursidors ovilja att föra kritiska diskussioner om maktförhållanden i kultursfären. Johan Lundberg fortsätter sin granskning av hur kultursidorna under en trettioårsperiod utvecklades till ett forum mer för samstämmighet än för åsiktspluralism. I sin andra artikel visar han hur kultursidornas nedmontering under 00-talet är en nyckel till den senaste tidens rubriker.
Ekonomisk utveckling förutsätter inte bara frihet och marknader, utan också säkerhet. Många länder är fast i en våldsfälla med ett flertal aktörer redo att utöva våld, menar statsvetaren Barry Weingast. Utmaningen finns även i moderna västländer. Våldsfällan måste ständigt undvikas.
Polisens HR-avdelning vill att även de som misslyckas med de fysiska testerna ska antas till polisutbildningen. Begåvningskraven har redan sänkts. Behovet av fler poliser är skyhögt, men är det något det svenska utbildningsväsendet borde ha lärt sig vid det här laget, är det att låga antagningskrav inte för något gott med sig. Se bara på lärarutbildningen.
Zimbabwes nya president Emmerson Mnangagwa beordrade i början av 1980-talet den mordvåg som gick till historien som Gukurahundi. Medan mördandet pågick uppbar landet stort bistånd från Sverige. Sida och svenska regeringen har aldrig bekänt sin skuld utan i stället sagt att man inget visste.
Vi lever i en alltmer sekulariserad värld, men det innebär inte att sökandet efter mening har minskat. Och känslan av att något har mening är en av de mest potenta drivkrafter människan har – vilket också gör den farlig. Genom historien har människor offrat andras liv och frihet för det som uppfattats som ett rättfärdigt mål. För att undvika det måste människor vakta sin längtan.
Den islamistiska terror som de senaste åren drabbat Europa har slagit särskilt hårt mot Frankrike. Ska svaren på de allt blodigare terrorattackerna sökas i landets komplicerade historiska äventyr på andra sidan Medelhavet? Sveriges Radios Frankrikekorrespondent Alice Petrén gav sig ut på en resa i terrorns fotspår och upptäckte ett sår som inte tycks vilja läka.
Brottsligheten ökar kraftigt i Sverige. Det är en brännhet potatis för medierna att hantera. Brottslighetsfrågan liknar på många sätt invandringsfrågan, som medierna hanterade dåligt. Nu har de en chans att ta revansch för tidigare misstag och återupprätta förlorat förtroende.
Metoo-kampanjen har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för individuell upprättelse och positiv normförskjutning. Det bästa som nu kan hända är att fler kvinnor gör upp med den skamkultur som gör att de inte tror sig ha rätt att säga ifrån eller behöver ge efter för tjat. En underordning kräver inte bara ett överordnat subjekt, utan att ett underordnat subjekt accepterar sin roll. Därför måste ledande feminister sluta reducera kvinnor till hjälplösa offer.
Valet av Donald Trump till president har lett till en våg av antiamerikanism i Sverige. Men USA är mer än sin president, och Trumps presidentskap får inte bli en förevändning för Sverige och EU att försaka den transatlantiska länken.
Nyligen dömdes en man som lider av kronisk smärta i högsta domstolen. Hans brott var att försöka lindra smärtan med cannabis. Exemplet illustrerar många orsaker att legalisera cannabis, men tyvärr biter inget av dem på beslutsfattarna. De vågar inte släppa den kontroll de tror att de har över människors livsstil, eftersom de inte litar på att vi kan hantera valfrihet.
I konsensuskulturens Sverige vill vi att alla skall tycka och leva likadant. Värst är de avvikare som sluter sig samman i gemenskaper som skiljer sig från den påbjudna majoritetskulturen. Religiösa, fotbollssupportrar, villaägare, jägare och sportskyttar drabbas alla av moraliska bannbullor när den indignerade innerstadseliten dömer de gemenskaper den inte är en del av.
Medborgarlön är ett kontroversiellt ämne som delar alla politiska läger. När SVT sänder en dokumentär om fenomenet, framstår det däremot som att alla är överens: Medborgarlön är den enda lösningen. Inte en enda kritisk person får komma till tals, men vänsterekonomen Piketty refereras däremot flitigt. Återigen står SVT för ett tendentiöst haveri.
Tre systemfel gör att kommunala skattehöjningar subventioneras av staten, menar Timbros chefsekonom Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi, i en ny rapport. Varje krona som kommunalskatten höjs med kostar staten och de andra kommunerna 62 öre, enligt rapporten.
Det finns tre systemfel som gör att staten subventionerar kommunala skattehöjningar. Det gör att kommunalskatterna riskerar att bli högre än de annars hade varit, menar vår chefsekonom Jacob Lundberg i denna rapport.
Donald Trump uppfattas ofta som en anomali i den amerikanska kulturen, men han är mer förankrad i den än många vill tro. Trumpismen präglas av en överdriven retorik och entusiastisk publik som har många likheter med USA:s evangelikala tradition. Det gör att det mycket väl kan komma fler presidenter av samma sort i framtiden, skriver Janerik Larsson.
KULTURSIDORNAS FÖRFALL DEL 1. Under de senaste decennierna har dagstidningarnas litteraturkritik decimerats väsentligt. Recensionerna är färre, kortare och ytligare. För några decennier sedan fungerade kultursidorna som lärda seminarier där ideologiska ståndpunkter och estetiska hållningar diskuterades och ifrågasattes. I dag råder likriktning, konsensus och anpassning till marknadskrafterna.
I föreställningen Muslim Ban tycks alla upplevelser silade genom universitetens postkoloniala teoribildningar. I föreläsningsform berättas att vi lever i en ”albakrati” där de vita har makten och kuvar de icke-vita. Dock besvaras inte frågan om varför icke-vita uppträder på en rasistisk regims nationalscen.