Socialdemokrater ser sig inte som ett parti bland andra, utan som en rörelse som syftar till att förändra samhället i grunden. När de demonstrerar på första maj är det ett uttryck för en självbild som saknar motstycke bland andra partier. För dem är inte bara politiken, utan hela samhället, ett projekt, där makten är målet.
Första maj är betydligt äldre än arbetarrörelsen och kommer att bestå långt efter att den har försvunnit. Firandet av Vårens ankomst är en uråldrig tradition utan politiska förtecken. Den upprätthålls av frivilliga krafter genom spontan ordning, snarare än direktiv ovanifrån från statsmakten.
När oljepriset rasar hotas den Saudiarabiska välfärdsstaten av kollaps. När de generösa välfärdssystemen rämnar riskerar också den bräckliga maktbalansen mellan landets olika maktcentra. Om huset Saudi faller kan vad som helst hända, skriver Sven Otto Littorin i sin första lördagskrönika i Smedjan.
Mustafa Panshiris och Jens Ganmans bok ”Det lilla landet som kunde” är en rolig, allvarlig och tragisk skildring av vår tids Sverige och landets största frågor, där integrering och invandring är ett ständigt återkommande tema.
Regeringens investeringsstöd på 3,2 miljoner per år har inte lett till en enda ny hyresrätt i Stockholm. De grupper som regeringen ställt utanför bostadsmarknaden får stanna i sina andrahandsboenden eller flytta från stan. Allt för att regeringen envist försöker bota socialistiska problem med mer socialism.
Det höga tonläget kring religiösa friskolor till trots ger forskningen inget stöd för tesen att de konfessionella skolorna skapar parallellsamhällen. Jonas Qvarsebo och Fredrik Wenell skriver om friskolor och att majoriteten av skolorna har en mångfald av nationaliteter och religioner.
När de stora mediehusen går samman med de statliga medierna i en kartell för gemensam faktagranskning riskerar de att såga av den gren som de själva sitter på. Trovärdig källkritik och faktagranskning förutsätter oberoende redaktioner som granskar varandras påståenden. Försvinner konkurrensen riskerar medielandskapet att förvandlas till ett propagandamaskineri.
Grattis alla Smedjans läsare och följare, nu kommer det som ni alla har väntat på, nämligen Smedjanpodden. Frihetliga perspektiv, fördjupande analyser och dagsaktuella kommentarer från Smedjans redaktion.
De politiska kompasserna och enkäterna cementerar bilden av att allt i samhället är en fråga för politiken. Den som anser att politikens makt över människor bör minskas ställs inför omöjliga svarsalternativ. Samtidigt som allt fler aspekter av tillvaron politiseras trängs den frihetliga ståndpunkten bort från spelplanen.
I Storbritannien mobiliserade Margaret Thatcher hela sin politiska prestige 1984 för att krossa det militanta gruvarbetarfacket som hon ansåg förstörde landet. I Frankrike utmanar nu president Emmanuel Macron det mäktiga franska järnvägsarbetarfacket genom att vilja avskaffa livstidsanställningarna och höja pensionsåldern för nära 200 000 anställda. Thatcher vann. Gör Macron det också?
Det är för mycket känsloargument och för lite forskningsbaserade argument i debatten om konfessionella friskolor i Sverige. Det menar Jonas Qvarsebo, lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö Universitet och Fredrik Wenell lektor i systematisk teologi vid Örebro Teologiska Högskola, som skrivit rapporten Konfessionella friskolor – samhällsproblem eller mänsklig rättighet?
När EU:s vapendirektiv klubbades var det till slut skrivet på ett vis som inte behövde innebära någon större skada för svenska vapenägare – förutsatt att Sverige implementerar det utan tillsatser. I stället föreslår utredningen en implementering med extra allt.
I Agenda 22/4 försvarade LO:s vice ordförande Therese Gouvelin den djupt ohederliga film som hennes organisation nyligen publicerade. Filmen sprider lögner om Moderaterna. På andra sidan bordet i SVT-studion stod därför partisekreterare Gunnar Strömmer.
I mer än 25 år har professor Nils Karlson fördjupat debatten om reformpolitik, företagandets villkor och det öppna samhällets förutsättningar. Fyra nuvarande och föregående unga kollegor skriver om en akademisk nytänkare och mentor som i dag fyller 60 år.
Varje epok sätter sin prägel på arkitekturen. De perioder då det byggs extra mycket blir därför mer dominerande än andra. Under det kommande decenniet kommer det att byggas mer i Stockholm än något tidigare årtionde. Dagens arkitekturdebatt är därför helt avgörande för den miljö som dina barn och barnbarn kommer att leva i.
50 ÅR SEDAN 1968. Under 1968 sökte sig delar av den yttersta vänstern till maoismen, och levde sektliknande liv i kollektiv. Göran Skytte berättar om splittring, misshandel och ”borgerliga avvikelser” i det sena 60-talets extremvänster. På grund av vad han såg och hörde lämnade han själv vänstern kort därefter, för all framtid.
När verkligheten inte överensstämmer med kartan, kan det vara en bra idé att rita om kartan. Men man kan också skriva romaner som bekräftar kartans världsbild. Johan Lundberg har läst en sådan text: som indirekt belyser hur den svenska vänstern mer och mer förlorat kontakten med verkligheten och underklassen.
Svenska Akademiens glansperiod tog slut redan 1986 då Sture Allén efterträdde Lars Gyllensten som dess ständige sekreterare. Med postmodernismens intåg och den så kallade Rushdieaffären beseglades institutionens öde. Svenska Akademiens utveckling hade sannolikt sett helt annorlunda ut om Kerstin Ekman tagit över rodret efter Gyllensten, menar David Andersson.
Donald Trump och Emmanuel Macron, på ytan så olika, är båda resultatet av liknande politiska strömningar. Man behöver bara blicka tillräckligt långt tillbaka i USA:s och Frankrikes historia för att se det. Carl-Vincent Reimers har läst en nyutkommen bok om de gränsöverskridande vid makten.
Norges lag om kvotering till bolagsstyrelser fyller 15 år i år. Siffrorna visar att den inte har gjort mycket för jämställdheten. Ändå finns ingen anledning att hoppas på att andra länder kommer lära sig av Norges misstag. För kvoteringsförespråkare är symbolpolitiken viktigare än resultatet.