Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Samhälle Krönika

Carl Albinsson: Äntligen ett europeiskt FBI

EU ser ut att ta upp kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten. Kommissionens nygamla ordförande Ursula von der Leyen vill omvandla Europol till en operativ polismyndighet. Kanske kommer vi äntligen att få ett europeiskt FBI, konstaterar Carl Albinsson.

Europols högkvarter i Haag. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har föreslagit att Europol omvandlas till en operativ polismyndighet. Foto: AP Photo/Mike Corder

Den 18 juli, mitt i den svenska industrisemestern, säkrade den tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen posten som ordförande för EU-kommissionen i ytterligare fem år. Som vanligt flög det mesta av von der Leyens politiska budskap under radarn i svensk media som var mer fokuserad på det amerikanska presidentvalet än vem som styr vår egen union.

Att valet föll på von der Leyen var väntat. Vad som däremot inte var lika väntat var det besked hon gav i sitt tal till Europaparlamentet i samband med omröstningen. Von der Leyen slog då fast att hon ville dubbla antalet anställda på Europol (EU:s brottsbekämpande byrå) och ge byrån operativa befogenheter.

We must make sure that police can work across Europe without borders. This is why I will propose to double Europol’s staff and strengthen its mandate. I want Europol to become a truly operational police agency.

Beskedet har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet i svensk media, men det är att betrakta som en politisk bomb. EU:s ledare vill i praktiken inrätta en federal polisstyrka med operativa befogenheter. Eller ett europeiskt FBI om man så vill.

Det är inte svårt att förstå varför von der Leyen föreslår detta. Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten utgör ett stort hot mot Europas inre säkerhet. Alldeles för länge har kriminella ligor kunnat dra nytta av EU:s fria rörlighet genom smuggling av vapen och narkotika. Att hela 70 procent av de kriminella grupperingarna är aktiva i fler än tre medlemsstater visar hur akut situationen faktiskt är. Det börjar bli alltmer uppenbart att de nationella polismyndigheterna i Europa inte klarar av att hantera denna typ av brottslighet på egen hand.

Därtill har den största gruppen i Europaparlamentet, EPP, drivit frågan i EU-valrörelsen. Även här i Sverige var brottsbekämpning en viktig fråga när väljarna gick till vallokalerna den 9 juni. Enligt en undersökning som Timbro lät göra under 2023 ville över 70 procent av svenskarna att EU inrättar en gemensam polisstyrka som ska motverka gränsöverskridande brottslighet.

Att så många svenskar är positiva till förslaget är kanske inte så oväntat.

Att så många svenskar är positiva till förslaget är kanske inte så oväntat. Sveriges problem med organiserad brottslighet tycks bara växa och om EU vill hjälpa oss i kampen mot gängen är det inte konstigt att det välkomnas. EU-medlemskapet och den fria rörligheten för varor, tjänster, människor och kapital har gjort enormt mycket för vårt välstånd, men den fria rörligheten har också underlättat för den organiserade brottsligheten. 

Hur kommer då von der Leyens polisstyrka se ut? Och kommer den över huvud taget se dagens ljus?

Det är såklart omöjligt att svara på båda frågorna med säkerhet. Lagstiftningsprocessen i EU är minst sagt snårig och det är inte sällan som ett förslag ser helt annorlunda ut när det väl har tröskats genom Bryssels maskineri.

Att Europols anställda kommer att få delta mer i det operativa arbetet och att myndigheten kommer bli mer självständig ligger sannolikt i korten. Vi kanske inte kommer få se EU-poliser som talar franska, tyska eller spanska på svenska gator i morgon, men givet att unionen redan har en operativ gränsstyrka (Frontex) är det inte svårt att föreställa sig en operativ EU-polis i någorlunda närtid.

Enligt Europol är det dock inte mandatet utan resurserna som är den trånga sektorn just nu. Under lång tid har medlemsstaternas efterfrågan på Europols stöd varit större än resurserna som byrån har tilldelats. Därför är kanske von der Leyens löfte om att dubbla byråns bemanning viktigare i det korta perspektivet.

Huruvida ett europeiskt FBI kommer bli verklighet eller ej är sannolikt upp till medlemsstaterna. Våldsmonopolet är en grundläggande statlig funktion som ett lands regering inte gärna delar med sig av.

Men utvecklingen går mot att EU kommer behöva fokusera mer på säkerhet. Såväl inre som yttre sådan. På många sätt är en gemensam federal polisstyrka ett naturligt inslag i en union med gemensamma yttre gränser och fri rörlighet över de inre gränserna. I alla fall mer naturligt än en gemensam valuta utan gemensam finanspolitik.

Sverige skulle förmodligen vara ett av de medlemsländer som har mest att vinna på om Europol får operativa befogenheter. Vår egen nationella polis går på knäna och har uppenbara svårigheter med att upprätthålla lag och ordning. Dessutom är vår ekonomi beroende av att den inre marknaden fungerar och inte infiltreras av kriminella nätverk.    

Många svenska politiker är ofta sunt skeptiska till EU-federalism och nya EU-myndigheter. Men när det kommer till brottsbekämpningen är det dags att erkänna att vi inte klarar oss utan mer EU-samarbete. 

Sverige skulle bli lite säkrare om von der Leyens vision om operativ EU-polis blir verklighet. Regeringen borde ta chansen och kroka arm med EU-kommissionen för att äntligen få på plats ett europeiskt FBI.