Vänsterpartiet har valt ny partistyrelse, som i sin tur har valt nytt verkställande utskott. Till vice ordförande valdes Ida Gabrielsson – som under förra veckan uppmärksammades för sitt uttalande från 2005 i samband med att hon föreslogs till ordförande för Ung Vänster.
Med jämna mellanrum återkommer drömmen om den planerade ekonomin. I själva verket ger den nya boken Folkrepubliken Walmart en bra illustration till varför socialism och planekonomi alltid kommer att misslyckas, skriver Mattias Svensson.
Unga liberaler tycks allt mer slipa ned sin kritik och omfamna facken som frihetliga institutioner. I själva verket borde idén om fackförbund vara långt ifrån okomplicerad för frihetligt sinnade politiker, skriver Adam Danieli.
När World Economic Forum nyligen höll sina årliga överläggningar stod återigen tanken på en ny kapitalism på agendan. Risken med denna intressentkapitalism är att den utplånar skillnaden mellan företagande och politiskt beslutsfattande. I sin allmänna välvilja glömmer de ekonomiska och politiska eliterna bort att det är vinstintresset som driver företag att tillgodose de mångas behov, skriver Mattias Svensson.
Hoten mot den liberala demokratin diskuteras som aldrig förr i Sverige, och från socialdemokratiskt håll är tonläget öronbedövande högt. I debatten lyser dock en obekväm historisk sanning med sin frånvaro: att S alltid haft ett annat demokratiideal än det liberala, skriver Adam Danieli.
Det stora hotet mot demokratin – som funnits från 68-vänstern till högerpopulismen – är tanken att det finns en verklig folkvilja som inte kommer till uttryck i de demokratiska valen. Den som vill värna demokratin får därför inte frestas att fylla demokratibegreppet med sina egna favoritfrågor, skriver David Andersson.
Nyliberalismen tycks ha ett oändligt antal liv. Trots att socialdemokratin försökt begrava den i decennier, återkommer den ständigt för att hemsöka rörelsen och ställa sig i vägen för visionerna. Adam Danieli konstaterar att anledningen till socialdemokratins obotliga plågor egentligen handlar om att sörja välfärdsstatens svagheter.
Kan värden som individens fri- och rättigheter bestå utan en metafysisk förklaring? Vad händer med humanismen om Gud är död? Jacob Rudenstrand har läst Tom Hollands aktuella bok ”Dominion: How…
Det offentliga samtalet har det senaste decenniet i allt större utsträckning kommit att tas över av den tidigare publiken. Men demokrati garanterar inte alltid demokrati. I själva verket har det…
Moderaterna använder i sitt idéprogram för första gången på länge begreppet ”nationalstat”, men menar kanske nation. I idéerna finns en motsättning mellan synen på frihet och krav på anpassning som kommer av att olikheten i en tidigare enhetlig nation blev för stor, skriver det tidigare statsrådet Sten Tolgfors.
Redan på 1970-talet varnades det för sjunkande läsförståelse och allt mer stök i klassrummen. Men de svenska skolpolitikerna ignorerade varningssignalerna, och lät förfallet fortsätta. Det skriver Håkan Lindgren i den avslutande delen i artikelserien om några av de beslut som försämrat den svenska skolan.
Den svenska skolan har i decennier präglats av ideologer som konsekvent nedvärderat skolans kunskapsförmedling, hyllat elevernas egna sökande efter information och försökt bryta ner lärarnas auktoritet. Resultatet ser vi i skolan i dag. Det skriver Håkan Lindgren i den andra av tre texter om besluten som försämrat den svenska skolan.
I debatten om skolans problem handlar det mesta om the usual suspects – Göran Perssons kommunalisering och regeringen Bildts friskolereform. I själva verket har vi bakom oss flera decennier av dåliga beslut, kunskapsfientlig pedagogik och missriktade reformer. I tre artiklar beskriver Håkan Lindgren några av de beslut som systematiskt har försämrat den svenska skolan.
Enorma och oförtjänta vinster, växande byråkrati och skenande kostnader är inte ovanliga på reglerade hybridmarknader för sjukvård. Utvecklingen av behandlingar som människor betalar för själva har varit annorlunda, skriver Smedjans…
Konservatismen behöver varken vara mesig eller sakna styråra, men den bör vägledas av en försiktighetsprincip. Det verkar vara en insikt som saknas hos konservatismens självutnämnda punkare, skriver Smedjans redaktör Catarina…
Politiska extremister kan definitivt utgöra ett hot mot våra samhällen. Systematiska lagbrott kan underminera ordning och tillit. Svenskarnas märkliga förhållande till alkoholen har dock i många fall illustrerat motsatsen. Ibland har vi i själva verket sådana krafter att tacka för vår frihet, skriver Smedjans krönikör Mattias Svensson.
Allmän och lika rösträtt fyller snart hundra år i Sverige. I många kommuner är det en utmaning att fylla fullmäktiges stolar, eller att ens få ihop en valsedel. Finns det lärdomar vi kan dra från den svenska demokratins barndom? Det frågar sig Eric Luth, utifrån berättelsen om lantbrukaren Lennart Gustafsson i Hakarps landskommun.
Vid anglosaxiska universitet har studier av ”nyliberalismen” blivit något av en egen akademisk disciplin. Att man inte själv är liberal verkar vara en av många politiska förutsättningar för sådana studier, skriver Mattias Svensson.
Meritokrati – idén att det är människors ansträngning och inte deras familjebakgrund eller kontakter som ska belönas – attackeras av både marknadsskeptiker inom akademin och av etablissemangskritiska populister. Svaret måste vara mer, inte mindre, meritokrati, skriver Emanuel Örtengren.
Det är hög tid att hitta tillbaka den ideologiskt förankrade reformiver som under framgångsrika perioder utmärkt svensk borgerlighet. Smedjans redaktion sammanfattar lärdomarna från sommarens essäserie om hur vi går från den stora staten till det starka samhället.