Liberaler får inte underskatta hotet från staten
Det största hotet mot individens frihet kommer fortfarande från staten.
Idéer
Liberaler måste stärka den politiska gemenskapen
Frihet är en social och politisk status som erhålls i en politisk gemenskap.
Liberalism och konservatism är inte varandras fiender
Redan nu finns konturerna av ett gemensamt projekt mellan liberalism och konservatism.
Muhammedkarikatyrerna var Nordens 9/11
Muhammedkarikatyrkrisen blev startskottet för en lång debatt om gränsdragningen mellan religionsfrihet och yttrandefrihet och om avvägningarna mellan nationell säkerhet och individuell frihet.
Meritokratin är värd att försvara
Meritokratins kritiker tror sig kunna avgöra vad verklig förtjänst är. Det är ett synsätt som öppnar för förtryck.
För vems skull räddar vi planeten?
Miljö och klimat är vår generations ödesfråga, men vi lyckas inte hitta gemensamma lösningar. Natursyner kan förklara varför.
Att mörda i urskogens namn
När själva existensen står på spel och känslan av handfallenhet breder ut sig upplevs få åtgärder vara för långtgående. Klimatkrisen göder undergångsnarrativ i extrema miljöer över hela det politiska spektrat.
Vad hade Erlander egentligen gjort?
Tage Erlander har åter trätt in på scenen hos den svenska vänstern. Fredrik Johansson konstaterar att den ofta glömmer maktlösheten och stagnationen.
Gör liberalismen samhällskritisk igen
För att besvara dagens kritiker bör liberaler lära av den egna idéhistorien.
Nya medlemsländer är räddningen för EU
Fortsatt utvidgning ger EU möjligheten att återfå både sin attraktionskraft och sitt syfte.
Polariseringen är engagemangets baksida
Ökat politiskt engagemang ses i allmänhet som något positivt. Men när riskerar engagemanget att förvandlas till destruktiv polarisering?
”Visst kan liberaler och socialdemokrater forma ett gemensamt politiskt projekt”
Självklart finns det konfliktytor mellan liberaler och socialdemokrater, men det finns också gemensamma nämnare som det går att bygga en politisk framtid på, skriver Emma Høen Bustos och Matilda Molander i ett svar till Caspian Rehbinder.
Den som hatar liberalism delar inte värderingar med liberaler
Att S-debattören Payam Moula talar om den ideologiska gemenskapen mellan socialdemokrater och liberaler är bara uttryck för maktpolitiskt spel.
Välfärdsstaten är ingen Robin Hood
Tvärtemot hur det brukar låta från socialdemokratiskt håll är det inte de som har det sämst ställt som tjänar på höga skatter.
Slopade bidrag skyddar religionsfriheten
Frågan är om något kan bli svenskare än ambitionen att med planekonomisk precision, statsbidrag och byråkrati försöka frammana religiös mångfald.
Liberalism kan inte vara allt som är gott
Den liberala demokratin är tänkt att begränsa folkviljan, men också kanalisera den, även i frågor om identitet, migration och europeiskt samarbete. Om definitionen av den liberala demokratin blir för bred…
Vänsterpartiet gjorde aldrig upp med kommunismens idé
Vänsterpartiet har valt ny partistyrelse, som i sin tur har valt nytt verkställande utskott. Till vice ordförande valdes Ida Gabrielsson – som under förra veckan uppmärksammades för sitt uttalande från 2005 i samband med att hon föreslogs till ordförande för Ung Vänster.
Socialism är ännu mer av det dåliga med kapitalismen
Med jämna mellanrum återkommer drömmen om den planerade ekonomin. I själva verket ger den nya boken Folkrepubliken Walmart en bra illustration till varför socialism och planekonomi alltid kommer att misslyckas, skriver Mattias Svensson.
Hur unga liberaler slutade ängslas och lärde sig älska facket
Unga liberaler tycks allt mer slipa ned sin kritik och omfamna facken som frihetliga institutioner. I själva verket borde idén om fackförbund vara långt ifrån okomplicerad för frihetligt sinnade politiker, skriver Adam Danieli.
Davoseliten gör kapitalismen sämre
När World Economic Forum nyligen höll sina årliga överläggningar stod återigen tanken på en ny kapitalism på agendan. Risken med denna intressentkapitalism är att den utplånar skillnaden mellan företagande och politiskt beslutsfattande. I sin allmänna välvilja glömmer de ekonomiska och politiska eliterna bort att det är vinstintresset som driver företag att tillgodose de mångas behov, skriver Mattias Svensson.