Ekonomi Krönika
Sälj Apoteket, Svenska Spel och Telia
Regeringens försäljning av Bilprovningen bör följas av fler privatiseringar. Svenska staten äger nämligen flera tidigare monopolföretag som i dag verkar på välfungerande och konkurrensutsatta marknader, skriver Svend Dahl.
Äntligen. I fredags kom nyheten att regeringen säljer Svensk Bilprovning till den tyska inspektions- och besiktningskoncernen TÜV Rheinland för 1,2 miljarder kronor. På presskonferensen gjorde finansminister Elisabeth Svantesson klart att försäljningen av det statliga bolaget handlar om att slutföra den avreglering av bilbesiktningen som genomfördes 2010, då det statliga monopolet avskaffades:
”Vi tar nu sista steget i omregleringen av fordonsbesiktningsmarknaden och avyttrar statens ägande i Bilprovningen. Den här affären är i linje med en effektiv och värdeskapande bolagsförvaltning. Vår samlade bedömning är att bolaget med nya ägare har stora möjligheter att fortsätta utvecklas positivt”, konstaterade finansministern.
Det är ett högst rimligt förhållningssätt. Inte bara är staten i allmänhet en dålig ägare av kommersiella verksamheter. Avregleringen av bilprovningen har varit en framgång. Tillgängligheten har ökat kraftigt sedan avregleringen, och många bilägare bokar i dag sina besiktningstider samma dag eller med några få dagars framförhållning. Det hade knappast hänt om monopolet funnits kvar. En återkommande invändning mot avregleringen är att det blivit dyrare att besiktiga bilen, vilket stämmer. Bakom detta finns emellertid både mer avancerade bilar och förstås den ökade tillgängligheten.
Statens roll på en sådan marknad ska vara att sätta spelreglerna, inte att själv vara en aktör som konkurrerar med privata företag.
Statens roll på en sådan marknad ska vara att sätta spelreglerna, inte att själv vara en aktör som konkurrerar med privata bilbesiktningsföretag. Svensk Bilprovning har i dag en marknadsandel på cirka 25 procent.
Samma förhållningssätt som Elisabeth Svantesson gav uttryck för på fredagens presskonferens skulle kunna tillämpas på andra statliga bolag. Det finns nämligen fler exempel på numera avreglerade marknader, där staten kvarstår som ägare av tidigare monopolföretag.
Närmast till hands ligger kanske Apoteket AB. Apoteksmarknaden avreglerades året innan bilprovningen, och är i dag, precis som bilbesiktningen, en välfungerande och konkurrensutsatt marknad. Avregleringen har gjort att antalet apotek ökat och öppettiderna förbättrats dramatiskt. Den tiden då söndagsöppna apotek var ett undantag är lyckligtvis förbi. Resterna av det tidigare apoteksmonopolet återfinns i dag i det statliga bolaget Apoteket AB, som har knappt 30 procent av apoteksmarknaden. Det är svårt att hitta några rimliga argument för varför staten ska äga ett bolag som med största sannolikhet har bättre möjligheter att utvecklas, och möta kundernas behov, med privata ägare.
Att telekomavregleringen var en av det tidiga 1990-talets viktigaste liberaliseringar är det få som ifrågasätter. Trots att det gått mer än 30 år sedan Televerkets monopol avskaffades, kvarstår staten, med 40 procent av aktierna, som den enskilt största ägaren i Telia. I början av 2010-talet hade Alliansregeringen ambitionen att sälja statens aktier, men planerna stoppades av de rödgröna partierna i samarbete med Sverigedemokraterna. Det vanligaste argumentet mot en försäljning av statens Teliaaktier handlar om att bolaget sedan monopoltiden äger viss samhällskritisk infrastruktur som staten av säkerhetspolitiska skäl bör ha kontroll över.
Denna verksamhet skulle dock kunna skiljas ut i ett separat statligt bolag – så har exempelvis skett i Danmark. Att Telia sålt delar av sin mastverksamhet till pensionsförvaltare visar dessutom att hindren knappast är oöverstigliga. Regeringen bör självklart arbeta för att statens Teliaaktier återigen hamnar på privatiseringslistan.
Svenska Spel är i dag ett bolag som i praktiken helt och hållet verkar på konkurrensutsatta marknader.
Det har nu gått fem år sedan den svenska spelmarknaden omreglerades. Teknik slog, som så många gånger tidigare, politik och Svenska Spels monopol, som i praktiken redan upphört att existera, ersattes med ett licensförfarande för onlinespel och vadhållning. Det gamla spelmonopolet finns endast kvar i fråga om spelautomater och fysiska kasinon, men även där är konkurrensen från onlinespel hård. Med andra ord är Svenska Spel i dag ett bolag som i praktiken helt och hållet verkar på konkurrensutsatta marknader.
Lars Hjälmered (M), som i dag är statssekreterare med ansvar för de statliga bolagen, motionerade 2010 i riksdagen om att Svenska Spel borde privatiseras med argumentet att den tekniska utvecklingen redan då höll på att göra monopolet obsolet. Argumenten för en privatisering har knappast blivit sämre med åren – snarare tvärtom.
Oavsett om vi pratar bilbesiktning, apotek, telekom eller onlinespel så bör statens roll vara att reglera – inte att äga och konkurrera. Låt Bilprovningen följas av fler privatiseringar.