Pessimism möts bäst med ökad frihet

SOM-institutet, en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs Universitet, ställer årligen den här frågan till allmänheten: Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll eller åt fel håll?

När frågan ställdes första gången 2012 svarade 30 procent åt rätt håll, och 39 procent åt fel håll. Ett litet övertag för pessimisterna. Sedan dess har andelen som tycker att utvecklingen går åt fel håll successivt ökat och i den senaste mätningen svarade 75 procent åt fel håll och endast 9 procent åt rätt håll.

Motsvarande fråga ställs i många andra länder. I USA svarar 76 procent att de är “dissatisfied with the way things are going”. I Storbritannien svarar 70 procent att “things are heading in the wrong direction”. Tre av fyra tyskar anser att ”die Entwicklung des Landes in die falsche Richtung läuft”. 61 procent av EU-invånarna svarar att utvecklingen i sitt land går åt fel håll. I 24 av 27 EU-länder finns ett övertag för pessimisterna. Ipsos ställer frågan regelbundet i ett trettiotal länder. I de flesta av dessa länder har pessimisterna ett övertag, men det finns några undantag. I Singapore, Indien, Malaysia, Indonesien, Thailand och Argentina har befolkningen, enligt Ipsos, en övervägande positiv syn på samhällets utveckling. Och i Argentina har opinionen nyligen vänt från den mest pessimistiska bland samtliga i undersökningen (november 2022) till en av de mest positiva i november 2024.

I 24 av 27 EU-länder finns ett övertag för pessimisterna.

Den negativa synen på samhällsutvecklingen är med andra ord inget specifikt svenskt fenomen. Globalt sett visar olika undersökningar att människor tenderar att vara mer pessimistiska om samhällsutvecklingen när det finns ekonomisk osäkerhet (ekonomisk kris, hög arbetslöshet), sociala spänningar (social ojämlikhet, brottslighet, migration), politisk polarisering och misstro mot institutioner. 

De senaste 10–15 åren har det hänt en hel del i världen och i Sverige: En finanskris. Omfattande invandring följt av bristande integration. Brottsligheten och våldet i samhället har spårat ur. Klimatomställningen pågår för fullt. En pandemi. Krig i Europa. En energikris och höga energiräkningar. Kraftig inflation som har minskat köpkraften. Det handlar om många stora förändringar inom en kort period. Utöver det har Sverige och Europa över en längre period haft en svag ekonomisk tillväxt. 

Svenskt Näringsliv mäter kontinuerligt hur opinionen utvecklas i olika frågor, inklusive frågan om den svenska samhällsutvecklingen. Vi har tittat närmare på perioden januari 2020 till och med oktober 2024. Vi vet att regeringsmakten påverkar allmänhetens syn på samhällsutvecklingen, och väljer därför en period där de två blocken har haft regeringsmakten under ungefär lika lång tid. Drygt 103 000 personer har under denna period svarat på frågan om utvecklingen i Sverige. En statistisk analys visar att kvinnor ser något mer negativt på utvecklingen än män. Medelålders är oftare pessimistiska än yngre och äldre. Människor utanför storstäderna har en mindre positiv syn på samhällsutvecklingen än personer i de tre storstäderna. De med kortare utbildning har oftare en negativare uppfattning än personer med längre utbildning. Väljare som sympatiserar med Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är mer pessimistiska än andra. För övrigt ser vi ett kraftigt opinionsskifte direkt efter valet till riksdagen hösten 2022. Rödgröna väljare blir mycket mer negativa och Tidöväljare blir samtidigt mer positiva. Så brukar det vara vid ett maktskifte, även i andra länder.

När vi ställer följdfrågor till allmänheten om vad som utvecklas negativt visar det sig att många saker anses utvecklas åt fel håll. De starkaste statistiska sambanden finns mellan uppfattningen om utvecklingen i Sverige generellt och uppfattningen om den ekonomiska utvecklingen, tryggheten och sammanhållningen i samhället.

De flesta – sex av tio – svarar att de önskar att få större trygghet i livet. 

Sedan 2012 ställer Svenskt Näringsliv en fråga till allmänheten om vilka önskningar man vill få uppfyllda. De flesta – sex av tio – svarar att de önskar att få större trygghet i livet. Andelen som anger att de önskar större trygghet har ökat successivt sedan första året frågan ställdes. Trygghetsbehovet ökar i takt med att synen på Sveriges utveckling blir allt mer pessimistiskt. Grupperna som i högst grad önskar större trygghet i livet är desamma som upplever att samhället utvecklas åt fel håll. 

Vi har ställt en öppen fråga till alla som svarar att de önskar mer trygghet i livet, och frågat vad de menar med mer trygghet. Det visar sig att det främst handlar om ekonomisk trygghet. Många upplever en ekonomisk osäkerhet inför framtiden och upplever oro över att kunna försörja sig själv och sin familj i framtiden. Majoriteten av svaren handlar om att kunna köpa ett eget hem, att betala hyran eller räntan, om den framtida pensionen, om att kunna behålla jobbet, om att få möjlighet till mer resor, om att kunna skapa en ekonomisk buffert. 

Nedan återfinns några representativa citat från undersökningen: 

Ekonomisk trygghet, så att man vet att man klarar sig och att man kan ta hand om sin familj. Samt att veta att man kan ge sina barn en trygg uppväxt.

Vill inte behöva ängsla mig om vad som händer med ekonomin, med kriget i Ukraina (hur kommer det drabba oss?), med klimatet m.m.

Bättre ekonomi med sparande inför framtiden så att jag kan ge barnen en bra start på vuxenlivet och mig själv ett bra slut i livet

Jag tänkte främst på ekonomisk trygghet. Är man ensamstående så finns alltid en oro att inte klara sig ekonomiskt.

Utöver ekonomisk osäkerhet spelar brottsligheten i Sverige en stor roll. Polariseringen i samhället, instabiliteten i omvärlden och oron över miljön och klimatet bidrar också till det ökade trygghetsbehovet. En del önskar även mer trygghet i personliga relationer.

Sammantaget visar vår analys att ekonomisk osäkerhet är en central faktor bakom den alltmer pessimistiska synen på utvecklingen i Sverige. Det handlar inte bara om personer som har det ekonomiskt tufft, utan även om en bredare grupp som upplever ekonomisk otrygghet inför framtiden.

Materialistiska värderingar, som den egna karriären och att tjäna och spara pengar. blir viktigare. 

En konsekvens av denna utveckling är att vi rör oss nedåt på Maslows behovstrappa. Materialistiska värderingar, som den egna karriären och att tjäna och spara pengar, blir viktigare. Skattefrågan har blivit en viktig fråga för fler. Andelen som tycker att skattetrycket i Sverige bör sänkas har ökat från 40 procent år 2012 till 55 procent år 2024. Färre ungdomar upplever livet som tryggt och fler stressar över ekonomin, visar Ungdomsbarometern. Att resa och upptäcka världen blir mindre viktigt. Post-materialistiska värderingar, social tolerans och öppenhet värdesätts lägre. Vi blir mindre öppna för omvärlden. Den lilla världens betydelse blir större medan den stora världens krymper. Att stänga ned och fokusera på det som ligger närmast, områden där man har mest kontroll, är en intuitiv reaktion i osäkra situationer. Mer kontroll och förutsägbarhet, och mindre risktagande.

På global nivå uttrycks denna utveckling i ökad protektionism – stängda gränser och högre tullar. På nationell nivå riskerar pessimismen och osäkerheten att leda till ett större behov av struktur och förutsägbarhet, och en önskan om mer statlig kontroll. ”Att återta den demokratiska kontrollen” över marknaden kan låta betryggande, men konsekvensen är att vi alla blir fattigare och mindre fria. 

Sveriges välstånd har historiskt byggts av företagsamma människor som vågat ta risker och skapat värde genom entreprenörskap och handel. I osäkra tider är det värt att påminna en extra gång om det. 

Vi behöver prata mer om ekonomisk tillväxt och om varför den fria marknaden, risktagande och fri handel ger mer av ekonomisk trygghet än statlig kontroll och stängda gränser. Det är kanske inte intuitivt, men ökad frihet är vägen till ökad trygghet.