Sommaren 1992 reste jag till Irland, som då var ett av de fattigaste länderna i Västeuropa. Vid ankomsten blev det snabbt uppenbart att levnadsstandarden var mycket lägre än i Sverige. Men det var billigt och irländarna var mycket gästvänliga. Tomas Brolins segermål mot England i kvartsfinalen i fotbolls-EM 1992 gjorde dessutom oss svenskar till hjältar – och belöningen blev gratis Guinness på puben. 

När Irland 1973 gick med i Europeiska gemenskaperna (EG), föregångaren till dagens EU, var landet det i särklass fattigaste av medlemsländerna. Irland låg då på plats 22 i OECD:s välståndsliga och halkade ned ytterligare en placering under 1980-talet. 

Idag ligger Irland på andra plats i OECD:s välståndsliga; det är endast Luxemburg som har en högre köpkraftsjusterad BNP per capita. Irlands tillväxtresa saknar motstycke bland utvecklade ekonomier under senare tid. Strax efter vårt besök på Irland växte landet tre gånger snabbare än EU-snittet – och fick då epitetet ”den keltiska tigern”. 

Sveriges tillväxtresa har gått åt andra hållet. 

Sveriges tillväxtresa har gått åt andra hållet. I början av 1970-talet låg Sverige på fjärde plats i OECD:s välståndsliga, endast USA, Schweiz och Luxemburg hade då en högre köpkraftsjusterad BNP per capita. Idag befinner sig Sverige på en trettonde plats – den lägsta uppmätta placeringen någonsin. Inget annat OECD-land har tappat så många placeringar i välståndsligan. 

I debatten hävdas ofta att vi inte ska jämföra oss med Irland eftersom deras utveckling av bruttonationalprodukten ger en missvisande bild av den faktiska välståndsutvecklingen i landet. Skälet är att bruttonationalprodukten mäter värdet av alla varor och tjänster som produceras inom ett land under en viss tidsperiod. För Irland består dessa värden i relativt hög grad av vinster som visserligen genereras inom landet, men som sedan förs vidare till utländska ägare. 

Många multinationella företag har valt att föra över sina immateriella tillgångar till irländska dotterbolag. Dessa tillgångar har ofta mycket höga värden och kan enkelt flyttas mellan länder. Sådana överföringar kan orsaka kraftiga ökningar av bruttonationalprodukten, utan att spegla den ekonomiska aktiviteten i landet. Vidare har de största globala aktörerna inom flygplansleasing säten på Irland. Dessa flygplan är irländska tillgångar och påverkar bruttonationalprodukten positivt, även om de tillverkats utomlands och aldrig någonsin trafikerar irländskt luftrum.  

Irlands centralbank använder ett modifierat mått, BNI*, för att korrigera för de faktorer som tenderar att inflatera landets bruttonationalprodukt. Om vi använder detta mått har Irland avancerat till plats 8 i välståndsligan. Visserligen inte en lika exceptionell tillväxtresa, men fortfarande imponerande. Och även när vi använder detta tillväxtmått har Irland passerat Sverige. 

***

Jag reste nyligen tillbaka till Irland för att studera vad det är som ligger bakom landets snabba tillväxt. Framför allt ville jag ta reda på om erfarenheterna från Irland kan ge inspiration till vilka reformer som behöver genomföras i Sverige för att få fart på tillväxten? 

Min slutsats är att Irlands exceptionella tillväxt i hög utsträckning kan relateras till en målmedveten strategi att locka till sig företag, investeringar och talanger till landet. Som en del av denna strategi har Irland genomfört en rad olika reformer, som har lyft dess tillväxtkraft. 

För det första har bolagsskatten sänkts. Länge var den så låg som 10 procent, men gällde då endast för företag inom tillverkningsindustrin. EU-kommissionen bedömde att denna låga skattesats utgjorde ett konkurrenssnedvridande statligt stöd. Irland höjde därför bolagsskatten till 12,5 procent, men breddade den samtidigt till alla företag – oavsett bransch. I praktiken innebar detta en generell sänkning av bolagsskatten på Irland. Numera behöver Irland förhålla sig till EU:s miniminivå på 15 procent för företag med en årlig omsättning som överstiger 750 miljoner euro. 

Trots att Irlands bolagsskatt är bland de lägsta i Europa, utgör skatten på företagsvinster en ovanligt stor andel av de totala skatteintäkterna.

Trots att Irlands bolagsskatt är bland de lägsta i Europa, utgör skatten på företagsvinster en ovanligt stor andel av de totala skatteintäkterna. Under de senaste åren har bolagsskatten stått för över 20 procent av Irlands totala skatteintäkter – mer än dubbelt så mycket som genomsnittet i OECD.

Förutom en låg bolagsskatt har den irländska regeringen lagt stor vikt vid att skapa attraktiva villkor för företag att investera i forskning och utveckling (FoU). Företag på Irland har möjlighet att göra skatteavdrag på upp till 30 procent för FoU-relaterade utgifter. Till skillnad från i Sverige finns inget tak för hur stora dessa avdrag kan vara. En utvärdering från det irländska finansdepartementet visar att cirka 60 procent av FoU-investeringarna som genomfördes under perioden 2009–2014 inte hade ägt rum utan dessa skattekrediter. 

Företag som vi träffar under vår resa till Irland pekar ut skattekrediterna som en mycket viktig faktor när de beslutat att investera i Irland. En stor fördel med det generella FoU-avdraget är att företagen med 100 procent säkerhet vet vad kostnaden av en investering blir. Detta är en väsentlig skillnad gentemot de ineffektiva selektiva företagsstöd som EU och Sverige förlitar sig på. 

De generösa FoU-avdragen och den låga bolagsskatten är sannolikt en bidragande faktor till att Irland positionerat sig som ett europeiskt FoU-nav för flera ledande amerikanska teknikjättar, däribland Google, Amazon och Meta (Facebook). Även läkemedelsföretag som Pfizer har lagt en stor del av sin forskningsverksamhet på Irland. 

För att belöna företag som utvecklar immateriella tillgångar – exempelvis patent och programvara – erbjuder Irland dessutom en sänkt bolagsskatt på vinster som genereras från dessa tillgångar. För att kvalificera sig krävs att de immateriella tillgångarna har utvecklats genom FoU-verksamhet som faktiskt utförts i Irland, och inte enbart att företaget äger rättigheterna. 

Förutom olika skatteincitament arbetar myndigheter på Irland aktivt och systematiskt för att förenkla för utländska bolag att investera i landet. 

Förutom de olika skatteincitamenten arbetar myndigheter på Irland aktivt och systematiskt för att förenkla för utländska bolag att investera i landet. Många som vi kommer i kontakt med berättar hur snabbt det går att genomföra investeringar och hur mycket hjälp de har fått av olika myndigheter på Irland. Detta kan kontrasteras mot de långa och icke-transparenta tillståndsprocesserna i Sverige – där myndigheter till och med aktivt motarbetar varandra.  

Trots att utlandsägda företag utgör en liten andel av det totala antalet företag på Irland, så står de för över en fjärdedel av sysselsättningen och omkring 70 procent av det förädlingsvärde som skapas inom det irländska näringslivet. Många irländska arbetstagare har genom dessa företag fått tillgång till kvalificerad utbildning och möjligheter till yrkesmässig utveckling. Detta stärker inte bara individens kompetens – det skapar också positiva spridningseffekter för samhället när personer byter arbetsgivare och startar egna företag.

Irland har dessutom satsat aktivt på att attrahera experter och talanger till landet. Under vårt besök berättade representanter för ett stort företag att det endast tog dem två veckor att få arbetstillstånd när de rekryterade högkvalificerad personal från Indien. Antalet invånare på Irland har från bottennoteringen på 1960-talet nästan dubblerats. Arbetslösheten är på låga 4 procent. I Sverige har vi inte haft en så låg arbetslöshet sedan 1991. 

Irland har EU:s högsta antal utexaminerade per capita inom STEM-ämnen.

I syfte att understödja företagens kompetensförsörjning har Irland dessutom satsat på att bygga ut ett utbildningssystem som kan förse näringslivet med kvalificerad arbetskraft. Under 2000-talet har andelen 25–64-åringar med eftergymnasial utbildning ökat från drygt 20 procent till hela 55 procent, samtidigt som Irland har EU:s högsta antal utexaminerade per capita inom STEM-ämnen. I den senaste PISA-undersökningen placerade sig Irland på delad andraplats i läsförståelse (Sverige hamnade på plats 14), sjunde plats i matematik (Sverige plats 18) och åttonde plats i naturvetenskap (Sverige plats 17).  

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Irland under de senaste femtio åren har utvecklats från ett av Europas fattigaste länder, med svag tillväxt och krympande befolkning, till ett av de mer välmående länderna – oavsett hur vi mäter välstånd. Under de senaste tre decennierna är det ytterst få länder som överhuvudtaget kan mäta sig med Irlands tillväxt. 

***

Irlands tillväxt är ingen anomali. Politiska beslutsfattare i Sverige bör därför ta inspiration av de tillväxtreformer som har visat sig fungera på Irland, till exempel kan vi:

• Succesivt sänka bolagsskatten ned till EU:s miniminivå.
• Införa ett generöst generellt FoU-avdrag, där det nuvarande beloppstaket på 36 miljoner tas bort. Detta kan med fördel finansieras genom slopandet av ett flertal kostsamma och ineffektiva selektiva företagsstöd.
• Minska regelkrånglet. Den svenska staten behöver tala med en röst, tillståndsprocesserna behöver halveras och göras mer transparenta.
• Utveckla en strategi för att locka utländsk arbetskraft till Sverige. En sådan strategi behöver innehålla en sänkning av den högsta marginalskatten på arbete, stimulanser för att utländska studenter ska komma och stanna kvar i Sverige, samt ett avskaffat lönegolv för arbetskraftsinvandrare från tredje land.
• Styra om utbildningspolitiken så att den i betydligt högre utsträckning anpassar sig efter näringslivets behov av arbetskraft.

Vi får under vårt besök på Irland återkommande höra hur viktigt det har varit att den politiska inriktningen haft ett brett politiskt stöd. 

Vi får under vårt besök på Irland återkommande höra hur viktigt det har varit att den politiska inriktningen haft ett brett politiskt stöd. Detta har skapat en förutsägbarhet för företagen när de tar stora och viktiga investeringsbeslut. Även när Irland drabbades hårt av finanskrisen bibehölls den låga bolagsskatten, något som var en viktig anledning till att de stora multinationella företagen stannade kvar. Irlands tillväxtresa visar därmed på vikten av att etablera en politisk kultur som ser företag som värdeskapare – och där har vi tyvärr en lång väg att vandra i Sverige.      

På många sätt har Sverige ett betydligt bättre utgångsläge än vad Irland hade när de startade sin tillväxtresa. Irland hade i praktiken inga stora innovativa inhemska företag, medan vi i Sverige har ett flertal stora världsledande multinationella företag. Detta är av betydelse i ett geopolitiskt osäkert läge, där USA höjer tullar och vill ta hem produktion av varor och tjänster; något som riskerar att få negativa konsekvenser för Irlands ekonomi. 

Prenumerera på Smedjan!

Varje lördag får du som prenumerant (gratis) ett nyhetsbrev med exklusiv text av Svend Dahl och lästips från veckan som gått. Dessutom unika erbjudanden på Timbro förlags utgivning.

Email

Sveriges låga statsskuld innebär också att vi kan genomföra reformer och satsningar, utan att äventyra stabiliteten i statsfinanserna. Till exempel kan vi genomföra viktiga investeringar i samhällskritisk infrastruktur som har stor betydelse för tillväxten, till exempel utbyggnad av ny kärnkraft och upprustning av väg – och järnvägsnätet.

Potentialen för högre tillväxt finns i Sverige – och vi vet hur den ska frigöras. Nu är det hög tid för politiken att samlas kring en bred palett av reformer som realiserar den potentialen. Lärdomarna från Irland kan guida oss framåt på vår kommande tillväxtresa.  

Omslagsfoto: Lucas Vallecillos/Alamy Stock Photo