Elen ska inte beskattas som cigaretter

Sverige har den tredje högsta elskatten i Europa. Detta samtidigt som Sverige vill ta täten i den gröna omställningen, och såväl hushåll som företag pressas av elpriserna. Det är precis lika dumt som det låter.

Ren el och elektrifiering är grundplattan för klimatomställningen. Det kräver en massiv utbyggnad av utsläppsfri elproduktion. Att lägga straffskatter på det som vi vill att näringslivet och industrin ska satsa på är som att lägga en våt filt över investeringsviljan. Och jo, en straffskatt är en rättvis benämning av skatten på el.

Skatten på el tas ut på elräkningens alla delar. Normalt sett är ungefär halva elräkningen skatt. Det rör sig om elskatt och avgifter och därutöver moms på hela beloppet. Vi betalar med andra ord skatt på skatten – en ren dubbelbeskattning. I Sverige behandlar vi alltså skattemässigt elen på samma vis som tobak och alkohol. Men helt utan grund. Svensk elproproduktion är närmast helt koldioxidfri. 2020 stod fossila bränslen enbart för 0,9 procent av elproduktionen i sverige, medan OECD-snittet uppgick till hela 50,8 procent.

Elskatten gör att staten blir rik på elkonsumenternas bekostnad.

Men för att göra det ännu värre: när elpriserna skjuter i höjden gör också momsen det. Staten blir rik på elkonsumenternas bekostnad. Myndigheten Svenska Kraftnät och det statliga bolaget Vattenfall drar in miljardbelopp. 

Så här har det inte alltid varit. När elskatten infördes 1951 uppgick den till 1 öre per kWh. Momsen på el infördes först 1991. Idag uppgår elskatten för hushållskunder till 49 öre per kWh. Bara sedan 1997 har elskatten ökat med över 200 procent. 

Det har länge funnits goda skäl att sänka skatten på el. Men nu har det eskalerat till den grad att frågan snarare är om vi kan låta bli. Inflationen skenar och gröper ur våra plånböcker. Därutöver väntas Sveriges tillväxt under 2023 bli lägst i hela EU, enligt EU-kommissionens nya vinterprognos. Ett enda av unionens 27 medlemsländer spås backa och få minustillväxt – Sverige. 

Sänkt elskatt skulle enligt Konjunkturinstitutet dämpa inflationen.

Konjunkturinstitutet uppgav nyligen i en analys att en sänkning av elskatten till skillnad från vad många tror inte skulle elda på inflationen, utan tvärtom dämpa den. Tillgång till pålitlig och billig el är dessutom en vital insatsvara för ett näringsliv som ska växa. Sänkt elskatt skulle därmed stärka svensk ekonomi på flera fronter – genom dämpad inflation och genom ökade förutsättningar för långsiktigt ekonomisk tillväxt. 

Samma budskap kommer från företrädare för näringslivet. En av dem är Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Till Tidningen Näringslivet säger han att ”en sänkt elskatt för företag skulle minska kostnaderna och därmed riskerna för neddragningar och arbetslöshet”. 

Redan det gångna året kantades av historier om företag som tvingats lägga ned, pausa och säga upp anställda. Sågverkskoncernen i Dalarna som tjänade mer på att stå stilla än att vara igång och bageriet på norra Öland som för första gången på 22 år behövde stänga till följd av elräkningarna är bara två av alldeles för många exempel. 

Faktum är att vi bara behöver snegla på våra grannar för att se att skattesänkarvägen är mer än möjlig. Danmark beslutade i september att under sex månader sänka elskatten med nära 99 procent. Finland har temporärt sänkt momsen på el från 24 till 10 procent, och Norge har i två omgångar sänkt sin elavgift. Även Estland, Nederländerna, Belgien, Tyskland, Spanien, Slovenien och Kroatien har på olika vis sänkt momsen på energianvändning. 

Så sent som under valrörelsen såg det ut som att sänkta skatter på el var att vänta också här. Men även om tongångarna just nu är annorlunda, finns skäl att tro att politikerna vänder en gång till. Sänkt elskatt slår samtliga partiers olika konstruktioner av elprisstöd. Det är enkelt, transparent, rättvist och marknadsmässigt.

Men framför allt: när svenskarna är ett av världens hårdast beskattade folk och hushållen betalar Europas tredje högsta elskatter – samtidigt som elpriserna och inflationen skenar, tillväxten går mot minus, och vi står inför en gigantisk klimatomställning – blir frågan ganska enkel. Om vi inte skär i elskatten, så skär vi i Sveriges potential som framstående grön tillväxtmotor. Den vägen vill ingen av oss vandra.

Vill du ha Susanna Silfverskiölds texter direkt i din inkorg? Prenumerera på Smedjan nedan!