Thea Erlandsson: Kompetenskrisen kräver invandring

Det finns en tendens hos partier från vänster till höger att blanda samman asyl- och arbetskraftsinvandring, trots att de är vitt skilda saker och kräver olika former av politik. I sin tur har det gjort att all form av invandring till Sverige har fått negativa konnotationer. Det är minst sagt en skadlig utveckling, allra mest för Sveriges företag som snarare hade behövt fler arbetskraftsinvandrare. 

Det gäller inte minst när många branscher skriker efter arbetskraft och lider av kompetensbrist. Tre av fyra företag har svårt att hitta rätt kompetens och enligt Tillväxtverket är det drygt tre av tio företag som uppger att “tillgång till lämplig arbetskraft eller kompetens är ett stort hinder för företagets tillväxt”. Om Sverige ska hantera detta underskott krävs flera viktiga åtgärder. Däribland att underlätta för ökad arbetskraftsinvandring och göra Sverige till ett mer attraktivt land för smarta och duktiga människor från runt om i världen. 

I rapporten Utländska experter och produktiviteten i svenska företag utgiven av Svenskt Näringsliv tidigare i vår skriver nationalekonomen Daniel Halvarsson om effekterna av så kallade “utländska experter”. De är ofta högutbildade personer som kommer till Sverige för att arbeta och har en rapporterad inkomst som överstiger två prisbasbelopp per månad. Det är närmare 114 600 svenska kronor i månaden. Halvarsson visar att en så kallad utländsk expert kan leda till ökad produktivitet mellan 6 och 11 procent i de företag som anställer dem, inom två till fem år efter anställningen. Dessutom kan det leda till löneökningar med omkring 1,5 till 2 procent hos övriga anställda, tre år efter anställningen av en utländsk expert. I jämförelse har produktiviteten i det svenska näringslivet ökat med i snitt 2,01 procent per år mellan 1982 och 2023. 

Kunskap och erfarenhet från andra länder stärker svenska företag.

Produktivitetsutvecklingen som utländska experter bidrar med är ett hoppfullt resultat för ett land som är i behov av kompetens. Det visar att kunskap och erfarenhet från andra länder stärker svenska företag och svensk ekonomi. När svenska företag växer och ökar sin produktivitet kan tillväxten i andra branscher också öka, vilket i sin tur ökar behovet av annan arbetskraft.

Dessvärre motarbetar regeringen aktivt detta. I stället för att underlätta arbetskraftsinvandring till Sverige har regeringen höjt försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare till minst 80 procent av medianlönen i Sverige. Dessutom har regeringens utredare gått ännu längre än så och föreslagit ett lönegolv på 100 procent av medianlönen. 

Det är fel att stänga ute människor som vill arbeta i Sverige men inte tjänar ”tillräckligt mycket”.

Syftet är att strama åt den redan låga invandringen till Sverige och rikta fokus på så kallad “högkvalificerad arbetskraftsinvandring” – men tillvägagångssättet är kontraintuitivt. Att bestraffa och stänga ute människor som vill arbeta i Sverige men inte tjänar “tillräckligt mycket” kommer inte att attrahera fler duktiga ingenjörer, läkare och chefer. Snarare hämmar det svensk ekonomi från att växa. 

För att Sverige ska kunna dra nytta av utländska experter behöver det dels bli enklare att komma till Sverige för att arbeta, dels bli mer attraktivt att arbeta i Sverige. Det senare sker genom att sänka inkomstskatten, göra det enkelt att hitta en bostad och ge barnen en bra skola – åtgärder som för övrigt kommer gynna alla i samhället. På det sättet ökar chansen att Sverige blir förstahandsvalet när en utländsk expert väljer var de ska arbeta. Detta borde vara regeringens fokus, i stället för att fortsätta bidra till föreställningen om att arbetskraftsinvandring skulle missgynna Sverige.