Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Smedjans sommarredaktion

Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer

Ekonomi Ledare

Hannah Stutzinsky: Aftonbladet har fel om ISK

Den svenska lägerelden stavas ISK. Det är med hjälp av det folkliga börssparandet som upprustningen av försvaret blir möjligt. Den svenska investeringsmodellen behöver bli hela EU:s modell om unionens försvarssatsningar ska gå i mål. Det skriver Hannah Stutzinsky

Aftonbladet har fel, ISK främjar ett samhällsengagemang. Foto: Yuki Iwamura/AP Photo

Det finns många saker som Sveriges befolkning samlas kring; Pippi Långstrump, midsommar och möjligheten till VAB är bara några exempel. Men en av de viktigaste vedbitarna som behövs för att få fyr på den svenska lägerelden är investeringssparkontot. Kalle Sundin på Aftonbladet skriver att det ökade aktieintresset hos unga går ut över ett samhällsengagemang (20/7). Sundin kunde inte fått det mer fel. Det är genom att själv vara en del av ekonomin- genom aktieägande- som samhällsförändringarna blir konkreta. Traditionen av att spara på börsen behöver bli en del av hela Europas lägereld om medlemsländerna ska ha en chans att nå försvarsmålen. Runt den lägerelden kommer även fransk- och tysktalande ungdomar att engagera sig mer i samhällsekonomin.  

Enligt svenska fondföreningen har åtta av tio svenskar ett sparande på börsen, utan att beakta landets premiepensionssystem som gör alla svenska arbetstagare till fondsparare. Samtidigt ligger EU-genomsnittet på två av tio. I fall fler länder skulle kunna erbjuda sina medborgare den svenska ISK-modellen, skulle välståndet för europeerna öka och den ekonomiska resiliensen för hela unionen stärkas. 

Det är genom att själv vara en del av ekonomin- genom aktieägande- som samhällsförändringarna blir konkreta.

Fond- och aktiesparande är inget som är förunnat en viss samhällsgrupp i Sverige. Det är inte något som hänger samman med ens familjenamn, bostadsadress eller antalet utlandsresor per år. Framförallt ligger det folkliga sparkapitalet i fonder. Det var genom allemansfonderna under 1980-talet som fonden fick en självklar plats hos hushållen. Förmånerna med allemanfonderna fick som effekt att kunskap och förtroende om kapitalmarknadens styrka spred sig över landet. Det har varit gynnsamt för både de enskilda småspararna, och för företagens tillgång på kapital. 

När ISK modellen sedan lanserades 2012 var befolkningen tillräckligt medveten om sparandets fördelar och effekter för att brett ta den nya sparformen till sig. Modellen som inbegriper schablonbeskattning, enkel deklarering och låga courtage har berett vägen för ett ekosystem för riskkapital som andra länder nu avundas. Framförallt när de statliga plånböckerna runt om i Europa börjar vändas ut och in för att klara försvarssatsningarna.  

För några månader sedan meddelade tolv av EU:s medlemsländer att de lämnat in ansökan om få undantag från EU:s skuldregler. Det akuta behovet av ökad försvarsförmåga är något som står många länder dyrt. Även i Sverige belastar upprustningen de offentliga utgifterna tungt och regeringen har meddelat att lån på 300 miljarder, som sträcker sig över ett decennium, kommer behövas. Men de lånen hade varit större, och medfört betydligt högre risk, om det inte vore för det utbredda börssparandet. Framförallt lättas de offentliga investeringarna i försvarsindustrin av att Sveriges småsparare inte väjer för att lägga in pengar i försvarsbolagen. 

Det är något som blev tydligt när Saabs presenterade sin kvartalsrapport förra veckan. Omsättningen överträffade förväntningarna med nästan tio procent och aktien rusade till kursrekord. Den största enskilda ägaren i Saab är investeringsbolaget Investor, vilket är den mest ägda aktien i Sverige. Svenskarna är med andra ord djupt investerade i Saab och har därmed skapat betydligt bättre förutsättningar för vårt land att klara upprustningen av försvaret än många andra länder. 

Den svenska ISK modellen behöver bli hela EU:s lägereld.  

Men det räcker inte att svenskarna är flitiga fond- och aktiesparare om fransmännen har pengarna på sparkonton och tyskarna sina i madrassen. Fond- och aktiesparande måste bli lika vedertaget i EU som Erasmus-utbyten och Interrail-kort. Den svenska ISK modellen behöver bli hela EU:s lägereld.  

Det är också en mycket engagerande lägereld att sitta vid. Att ha ett ISK främjar kunskaper om ekonomi, marknad och omvärldsbevakning. Man blir direkt påverkad av tullkrig, krigsutbrott och innovation. Genom att fler har Avanzas app i mobilen och ett ISK blir befolkningen vaknare, mer engagerad och framförallt rikare.