Idéer Krönika
Bilfritt och köttfritt är det nya blåa
Cyklar, återvinning, second hand och mycket annat har kommit att uppfattas som vänster. I själva verket är de exempel på borgerliga dygder som högern borde återerövra, skriver Johanna Trapp på Timbro Miljöinstitut.
Killen vid grillen är en högersymbol. Tänker man på en moderat tänker man inte sällan på pappan som är mellanchef, har stor bil, äter mycket kött och slänger allt skräp i samma kärl. Medan många högerväljare visserligen stämmer in på den beskrivningen, finns det även många andra grupper som också gör det.
Att vara höger och leva ett liv som stämmer överens med borgerliga dygder och värderingar är mycket bredare än killen vid grillen. I själva verket är det lika höger, eller kanske ännu mer, att vara vegetarian, cykla, källsortera, åka kollektivt och handla sina kläder på loppis.
Alla dessa företeelser bygger på borgerliga dygder som äganderätt, marknadsmekanismer, personligt ansvar, kostnadsmedvetenhet och vetenskapspositivitet, saker som alla är höger. Ändå har den här typen av beteenden av någon anledning ofta kodats som vänster, kulturellt eller ekonomiskt.
Att lappa, laga och köpa begagnat till exempel, har blivit så starkt förknippat med att underkänna det kapitalistiska systemet att det finns influencers vars hela grej är att ge tips på hur man hittar bra saker på loppisar för att slippa köpa nytt, och därmed slippa göda rika kapitalister.
Utan marknadsekonomin hade man inte kunnat sälja vidare ett par skor på Tradera eller göra reklam för en tröja på nätet.
Det influerarna dock missar är att deras jobb endast finns tack vare den ekonomiska tillväxt som kommer av kapitalismen, tekniken och tjänstesektorn. Utan marknadsekonomin hade man inte kunnat sälja vidare ett par skor på Tradera eller göra reklam för en tröja på nätet. Dessa personer borde hylla marknaden för att den låter fria individer betala för vad de vill ha, för det är precis det till exempel second hand-marknaden innebär. Dessutom kan man tillägga att det är klok hushållning med resurserna att återanvända.
Vad som betraktas som höger är ofta alltför snävt. Att vara höger, borgerlig, kapitalist, innebär inte att man ska konsumera så mycket som möjligt hela tiden. Det kan innebära det för vissa, men framförallt innebär det att värna det man äger, investera sina pengar klokt, värdesätta kvalitét och vara öppen för ny kunskap.
***
Många av de vardagssysslor som nästan alla gör bygger på borgerliga dygder utan att man tänker på det. Om dem har jag skrivit i min nya idéskrift Men det är ju höger: 6 borgerliga bortglömda miljöperspektiv. Cyklister, kollektivtrafikanter, storstadsfolket, middagsfixarna och second hand-fyndarna behöver kunna använda borgerliga ord och högerargument för att beskriva sin vardag, någonting jag hoppas idéskriften ska kunna ge. Det rör sig om sex praktiska frågor som högern bör ta äran för, med egna ord och egna erfarenheter. Det är höger med en tunnelbana fri från brott, second hand-appar, kiosker och cyklar på gatan och med ansvar för fler generationer än den egna.
Ibland får Timbro kritik högerifrån för vår cykelvurm. Men synen på högern som en rörelse som alltid prioriterar bilar, pengar och nya saker är tröttsamt. Typiskt borgerliga städer är byggda för människan, inte för bilen. Det är så städer byggs när människor själva väljer, i stället för statliga planerare. Blir antalet bilar för högt, stoppar det stadens utveckling och stjäl plats från uteserveringar och kiosker. Det motverkar förtätning och gynnar i stället så kallad Urban Sprawl. Den som betalar mest för ytan ska få nyttja den, vilket sällan är bilen. Det här fungerar. Städer som satsar på minskat bilberoende visar att det kan förbättra luftkvaliteten, minska buller och samtidigt bidra till ekonomisk tillväxt.
Förutom att skapa tryggare gator och renare luft är cykeln även det frihetligaste transportmedlet. Cykeln brukade vara det primära transportmedlet i städer och på landet. På landet för att det inte fanns något annat sätt att ta sig mellan många platser, i staden för att det ger frihet att slippa resa enligt kollektivtrafikens mall. Cykeln styrde stadens transportnät under stora delar av 1900-talet, men har med tiden förlorat mot bilen. Till viss del är detta en ofrånkomlig och positiv förändring, men socialdemokratin satte också käppar i hjulet för cykeln med sin vanliga planering utan plats för människan. 1900-talets andra halva präglades av socialdemokratiskt styre, satellitstäder, planer på sex-filig motorväg mitt genom städer och allt mindre frihet. Detta hänger ihop.
För att städer ska fungera med färre bilar behöver kollektivtrafiken finnas som en central del av staden såväl som för samhället i stort. Borgerlig kollektivtrafik är bra kollektivtrafik – det vill säga upplyst, ren, trygg och punktlig.
Städer som satsar på minskat bilberoende visar att det kan förbättra luftkvaliteten, minska buller och samtidigt bidra till ekonomisk tillväxt.
Inspirationen till den här idéskriften kom efter ett avsnitt av public service-podden Stil i P1, där den brittiske kungen Charles III diskuterades som modeikon. Kungen har blivit lite av en frontfigur för uttrycket “buy once, buy well” efter att ha haft samma, vid det här laget mycket lappade, Barbour-jacka i 40 år.
Att laga sina skor hos skomakaren eller sin Barbourjacka kan vara höger, men att köpa kläder på Myrorna eller Erikshjälpen är vänster. Att laga det man har och vara försiktig med sina ägodelar är borgerligt. Det finns så mycket kläder på jorden att sex generationer hade klarat sig utan att ett enda nytt plagg sys upp. Även om vi slutade producera kläder i dag hade vi behövt marknadslösningar för att distribuera alla kläder som redan finns. Utan högerns principer hade second hand-konceptet aldrig fungerat.
Det kanske tydligaste exemplet på det här är återvinning och återbruk. Svenskar är duktiga återvinnare och många finner stolthet i det, men delar av det som slängs bort hade kunnat återbrukas bättre. Tyvärr kan man inte sälja eller köpa skräp som man vill på grund av det kommunala skräpmonopolet. Inte får man slänga som man vill heller. Även om en robot hade kunnat sortera avfallet bättre så måste det sorteras för hand av människor i deras hem. Här finns det marknadspotential. Återvinning där den som vill kan köpa avfall är begreppet cirkulär ekonomi i dess rätta betydelse, inte minskad konsumtion.
Någonting som verkligen rör människor in på livet är mat. Kost är mer än kalorier, det är kultur. Kanske är det därför det blivit en kulturkrigsfråga. Hårddrar man det har man varit konservativ, höger och klimatförnekare om man äter kött – och vänster, systemkritisk och jobbig om man är vegetarian. Men varför skulle kost ha en politisk färg? Att själv välja vad man ska äta, och testa nytt, är individualistiskt. Det är tack vare marknaden som en uppsjö av vegetariska alternativ finns. Parallellt med det växer tyvärr motståndet mot labbkött runt om i Europa och USA. Det är bakåtsträvande.
I bristen på äganderätt växer miljöproblemen. Såväl luftföroreningar som klimatförändringar är tydliga exempel på allmänningens tragedi. De är även skadliga för människors hälsa, och därmed ett yttre hot, det vill säga någonting även den minsta staten borde åtgärda. Förorenad luft har ofta fungerat som en inkörsport för vidare miljöengagemang i takt med att länder blir rikare. Ekonomisk tillväxt renar luften, en spis och en katalysator i taget.
Det skadar högern att vara alltför snäv i synen på vad borgerlig miljöpolitik är, eller har varit.
Man vet inte vad man ska driva, och ännu mindre vad man ska vara stolt över. Trots det är det tack vare klassiskt borgerliga dygder som många av de vardagssaker vi gör för miljön finns och fungerar. Det är bara perspektivet som behöver piggas upp!