Utblick Krönika
Clinton-demokraternas återkomst
I skuggan av Trump-administrationen vädrar den resultat- och mittenorienterade delen av Demokraterna morgonluft. Frågorna om överkomliga priser, inte minst på bostäder, ser ut att bli en vinnarfråga för Demokraterna, skriver Janerik Larsson i en spaning från Washington DC.
Donald Trumps tid som USA:s president avslutas den 20 januari 2029. Det kommer hända mycket i amerikansk politik före den dagen. På vår sida om Atlanten – och för all del också för åtskilliga amerikaner – ter sig detta som en närmast olidligt lång tid.
Donald Trumps valseger 2024 över ett demokratiskt parti som då hade förlorat det mesta av sin trovärdighet som nationell politisk aktör gör att stort medieintresse nu ägnas åt vad Trump-administrationen gör.
Det demokratiska partiet har på senare tid främst uppmärksammats för Zohran Mamdanis valseger i borgmästarvalet i New York. Är en socialist med positiv syn på Palestinarörelsen partiets kommande ansikte? Men det finns andra sidor av partiet som man kan hoppas, på sikt, kommer att få större betydelse.
En sådan kan organisationen Center for New Liberalism (CNL), som bildades 2017, vara. CNL kan närmast ses som en ny version av den ”New Democrat”-rörelse som Bill Clinton drev innan han blev president 1992.
Clinton hade samlat likasinnade i Democratic Leadership Council (DLC). Progressive Policy Institute (PPI) grundades 1989 av Will Marshall och fungerade ursprungligen som tankesmedja för DLC. PPI verkar i dag både i USA och internationellt, till skillnad från DLC som stängde ner 2011.
I dag är det CNL som samlar unga, pragmatiska och resultatorienterade demokrater.
En av personerna i ledningen är Tobin Stone som i ett samtal med mig berättar om sin väg från hemmet i delstaten Colorado via Albright College i Pennsylvania till Washington DC där han nu verkat i tre år.
På CNL:s hemsida och i vårt samtal för Stone främst fram motståndet mot president Trumps merkantilistiska handelspolitik. Han understryker klokt nog att även Bidenadministrationens handelspolitik lämnade mycket övrigt att önska. På demokraternas vänsterflygel finns den frihandelskritiska synen kvar, precis som den fanns där före Trump. Det är ju republikanska partiet som under efterkrigstiden varit frihandelspartiet – fram till valet av Trump i november 2016.
Detta gör att CNL nu har ett vasst framgångsbudskap som man driver över hela USA, men också via avläggare runtom i världen.
När vi pratar om den internationella verksamheten lyfter Stone fram Afrika som ett exempel (”där har vi fått positivt gehör”) men att det förutom de sex amerikanska medlemmarna av styrgruppen nu också finns representanter från Chile, Sydafrika och Kanada.
I Demokraternas idéarbete används två begrepp som märks även i mitt samtal med Tobin Stone. Det ena är ”abundance” (överflöd) som lanserats av New York Times-kolumnisten Ezra Klein och som är en vision för vart man strävar. Det andra är ”affordability” (det vill säga överkomliga priser).
I frågan om ”affordability” är det bristen på överkomliga bostäder som står i centrum.
Det senare är ett klassiskt amerikanskt politiskt grepp som var en viktig förklaring till Trumps valseger i november 2024. Stone noterar att i frågan om ”affordability” är det bristen på överkomliga bostäder som står i centrum. Det handlar i praktiken om ett arbete som främst måste ske i delstaterna eller i städerna. Han pekar på Austin i Texas och Minneapolis i Minnesota där han ser att Demokraternas politik gjort framsteg på detta område.
Stone vänder sig samtidigt mot tanken att hyresreglering är en väg fram:
– Man måste bryta det politiska motstånd mot bostadsbyggande som i USA samlas bakom begreppet NIMBY (not in my backyard).
Vi demokrater måste erkänna att vår politik ofta inte levt upp till det, konstaterar Stone:
– Vi måste utlova det som är realistiskt, vi måste hitta de avvägningar som innebär en framgångsrik politik. Trumpadministrationen söker nu skapa en felaktig bild av ett från Vita huset centralstyrt USA. Men makten finns i många viktiga frågor lokalt.
Statsvetaren Oskar Örn har i en krönika från New York i Frisinnad tidskrift redovisat intryck och samtal bland annat med en annan person engagerad i CNL. Denne understryker också de i hög grad självständiga delstaterna som gör att den federala regeringen alls inte är så allsmäktig som många i Europa ofta tror.
Det slog mig när jag läste Örns krönika att det är paradoxalt att en ”republikansk” president nu agerar med närmast totalitära anspråk. Historiskt har Demokraterna varit förtjusta i att stärka centralmakten medan Republikanerna oftast varit starka motståndare till sådan maktkoncentration exempelvis under FDR:s långa tid i Vita huset mellan 1933 och 1945..
***
En annan organisation som i sitt budskap ligger nära CNL är Chamber of Progress med sin nätpublikation The Rebuild som är teknikoptimistisk och driver en realistisk, förändringsinriktad bostadspolitik.
Här en glimt signerad Tahra Hoops i The Rebuild från den byråkrati som möter den som vill göra en mindre bostadsrenovering:
Nyligen, när jag besökte Washington, DC, träffade jag några gamla vänner. Vår konversation kom så småningom att handla om deras nya hem och hur oväntat smärtsam renoveringsprocessen hade varit. Ett särskilt frustrerande exempel var renoveringen av deras badrum. De flyttade inte på några rörledningar eller ändrade layouten, utan gjorde bara en enkel uppdatering av interiören – de moderniserade utrymmet med moderna ytbehandlingar – men den totala kostnaden för deras, enligt deras egen beskrivning, ”lilla” badrum steg till en femsiffrig dollarsumma.
Det som slog mig mest var inte bara priset, utan den tillståndsprocess som krävdes för att renovera deras eget hem. I DC är systemet så komplicerat att en av de personer som förklarade det för mig – en advokat specialiserad på reglering – inte kunde få tydliga svar på hur man skulle gå tillväga. Reglerna i sig var så otydliga att när han kontaktade det lokala tillståndskontoret för vägledning fick han olika, och ibland motstridiga, svar beroende på vem han pratade med. Efter att ha grävt vidare fann jag att detta knappast är unikt för Washington. Liknande berättelser är vanliga i många stora städer, där renoveringar av bostäder har blivit allt dyrare och mer tidskrävande.
Det finns ju synpunkter på byråkrati också här hemma, men man ska vara medveten om att i USA spelar juridik en oändligt mycket större roll än vad vi är vana vid i Sverige. Just ”svar beroende på vem man pratar med” är ett ganska vanligt förekommande amerikanskt problem.
Att det är Demokraterna som traditionellt drivit på byråkratiseringen av landet innebär sannolikt att det kommer att ta tid innan en omsvängning slår igenom för Tahra Hooops vänner i Washington DC.
En fråga som jag inte ser så mycket av hos dessa unga demokrater är klimat- eller miljöfrågan. Den spelade stor roll för Bidenadministrationen, men nu syns mycket lite demokratmotstånd till Trumps politik på just det området. Den har inte spelat någon framträdande roll i Zohran Mamdanis borgmästarkampanj i New York.
Inte ens Trumps egotrippade utläggningar om att USA nu ska styra Venezuela kan dölja det faktum att inrikespolitiken kommer vara viktigare än utrikespolitiken på valdagen i november.
”Affordability” har utsikter att bli en vinnarfråga för demokraterna.