De besvärliga människornas betydelse

Få har blivit så förbisedda som entreprenörerna. Nationalekonomerna har varit mer intresserade av BNP-mått och statistik än människor. Historiker fokuserar visserligen på aktörer, men oftare politiker än entreprenörer. Då är det uppfriskande att läsa Anders Johnsons bok Besvärliga människor: svenska entreprenörer under 400 år (Timbro, 2018) som avhandlar flera hundra olika svenska entreprenörers prestationer. Det är inte bara en berättelse om enskilda företagare och entreprenörer, utan också om svenskt ekonomiskt liv i stort, för utan dessa människor och deras företag hade nog både ekonomin och historien varit tämligen tomma på innehåll.

Boken tar sitt avstamp i svenskt 1600-tal med dess ganska tröga ekonomi. Möjligheterna till individuella initiativ begränsades av skråväsendet och andra regleringar som tilldelade människor en bestämd plats i det ekonomiska systemet. Utsikterna för nyskapande var små, men det stoppade inte de holländska invandrarna Willem de Besche och Louis de Geer som startade ett flertal industrier i Sverige. Johnson kallar Louis de Geer till Sveriges störste entreprenör någonsin, i förhållande till ekonomins dåvarande storlek, och hans omfattande verksamhet gjorde Norrköping till Sveriges då näst största stad.

Mer typisk för dåtidens sirapssega ekonomi är nog i stället ”privilegiejägaren” Jonas Alströmer. Han drev en manufaktur i Alingsås som mottog stora statliga stöd och som tack för detta producerade varor av låg kvalité, till höga produktionskostnader och som konsumenterna inte ville ha.

Historia som går aktörerna såhär nära synliggör saker som statistiken missar.

Berättelsen hettar till när vi når 1800-talet med dess liberala reformer och 1900-talets starkt växande ekonomi. Den största delen av boken behandlar dessa två århundraden, vilket säger något om hur många entreprenörer som var verksamma under denna tid och hur framgångsrika de var. Vi känner redan till storföretag som Asea, Atlas och LM Ericsson, vilka grundades under 1800-talets andra hälft och fick sina verkliga genombrott under 1900-talet, samt svenska innovationer som Gustaf de Lavals separator, Astras försäljning av lokalbedövningsmedlet Xylocain eller Volvos framgångsrika satsningar på bilbältet. Men där finns ännu fler att lyfta fram.

Carl-Edvard Johansson, med smeknamnet Mått-Johansson, var en svensk expert på mätning som blev viktig för biltillverkaren Henry Ford. Sven Wallander var VD för HSB och gjorde stora insatser för att svenska lägenheter skulle ha moderna bekvämligheter såsom varmvatten och sopnedkast. Den svenske glasblåsaren Alexander Samuelson var den som gav Coca-Cola-flaskan dess klassiska och greppvänliga form. Lite senare under århundradet startade Ulla Murman Sveriges första bemanningsföretag, Stockholms stenografservice, och Leon Nordin introducerade en ny form av uppriktig reklam.

Historia som går aktörerna såhär nära synliggör saker som statistiken missar. Det är en sak att känna till att skråväsendet avskaffades under 1800-talet och att levnadsstandarden förbättrades hastigt under 1900-talet. Men berättelsen som ingående beskriver dessa entreprenörers insatser levandegör skeendet. Utvecklingen gick via entreprenörerna, som tog vara på möjligheten som den friare marknaden gav dem.

Även om det för det mesta har varit vänsterpolitiker som varit kritiska mot entreprenörer får vi även läsa om tillfällen då högern har anslutit sig till detta.

Dessutom gör den berättelsen att vi kan ta itu med en vanlig syn som tar entreprenörskapet för givet. ”Hade inte han kommit på den där produkten hade någon annan gjort det.” När man vet lite mer om hur många problem som entreprenörerna löste i sin strävan och hur få som trodde på dessa produkter, inser vi att om entreprenören inte hade kommit på den där produkten, hade kanske ingen gjort det.

Boken påminner också om att entreprenörer inte alltid lyckas. Många entreprenörer har råkat ut för motgångar eller begått misstag. Ett bra exempel på de senare är räknemaskinstillverkaren Facit i Åtvidaberg, som inte anpassade sig till den nya tekniken tillräckligt snabbt. I många andra fall har politiken varit den största utmaningen. Johnson noterar till exempel att den engelska firman Wilkinson & Jarvis, som under 1880-talet lade järnväg mellan Luleå och Gällivares malmfält, till viss del gick i konkurs på grund av att protektionistiska strömningar avskräckte investerare.

Johnson menar även att engelsmännens järnväg ”hade alltför låg standard”. Det finns skäl att ifrågasätta denna uppfattning, även om den är allmän. Engelsmännens räls var förvisso av låg kvalité, men troligtvis bara för att engelsmännen hushöll med kapitalet och planerade att upprusta den senare. Deras broar, som det hade varit betydligt svårare att byta ut, var nämligen fina byggen som i många fall ersattes först på 1980- eller 1990-talet. Överlag var alltså järnvägen inte av låg standard, utan snarare klokt byggd givet de tillgängliga resurserna. En annan spännande sak med detta avsnitt är också att även om det för det mesta har varit vänsterpolitiker som varit kritiska mot entreprenörer får vi även läsa om tillfällen, främst under 1970-talet, då högern har anslutit sig till detta.

Frågan om järnväg i Norrbotten kan givetvis diskuteras mer, men det ändrar inte på det faktum att boken är ett nöje att läsa. Den är sprängfylld med roliga anekdoter, informativa faktarutor och intressanta citat. Några exempel på bokens välvalda citat är Nils Bohrs, dansk nobelpristagare i fysik, lovordande av Tetra Paks tetraeder som att han aldrig hade sett ”en så förnämlig praktisk tillämpning av en matematisk idé” eller journalisten Torsten Ehrenmarks inbjudande skildring av Västerbottensost: ”När man intager osten, så höjer sig gomseglet som ett gotiskt kyrkvalv.”

Enligt Mises har entreprenörer en särskild funktion i ekonomin; de anpassar produktionen efter konsumenternas önskemål.

Porträtten av alla dessa entreprenörer är onekligen lärorika. Ibland undrar vi dock vad det egentligen är som gör att någon kan sägas vara en entreprenör. Bokens titel anspelar på det utmanande karaktärsdrag som många entreprenörer har gemensamt, men är entreprenörer verkligen bara människor med vissa karaktärsdrag? Vi skulle till exempel kunna föreställa oss politiker som var besvärliga och utmanade den gamla ordningen, men vi skulle reagera om någon kallade dem entreprenörer. Varför det är så får vi inte riktigt något svar på i de sidor som redogör för olika teorier om entreprenörskap, vilket kanske är för att den österrikiske ekonomen Ludwig von Mises perspektiv saknas.

Enligt Mises har entreprenörer en särskild funktion i ekonomin; de anpassar produktionen efter konsumenternas önskemål. I alla lägen tjänar de konsumenterna till sin yttersta förmåga och de belönas med vinst efter hur väl de har lyckats med detta. Med denna syn framträder också en ytterligare förtjänst med Besvärliga människor; den är en berättelse om konsumenterna som dessa entreprenörer har försett med varor. Felix Bostongurka och Bullens pilsnerkorv har inte bara påverkat personerna som står bakom dessa produkter, utan även alla svenskar som har konsumerat dem.

Anders Johnson avslutar sin bok med ett utdrag från Ingvar Kamprads En möbelhandlares testamente och de bevingade orden ”Det mesta är ännu ogjort.” Det borde göra det svårt att vara annat än optimistisk. Samtidigt finns många tecken på att stödet för en mer reglerad ekonomi växer, vilket kommer att minska entreprenörernas möjlighet. Oavsett vad som än händer i framtiden är det dock bra att den fantastiska historia vi har bakom oss nu finns dokumenterad.