”Herren verkar inte skapa mer land inom den närmaste tiden. Vi kan inte vara den första generationen som låter nästa växa upp med sämre förutsättningar än sina föräldrar.”

Bryan Hughes är republikansk senator i Texas delstatskongress. Från scenen på Texas Policy Summit diskuterar han byggande och bostadspriser med Nicole Nosek från intresseorganisationen  Texans for Reasonable Solutions. Han uttrycker tydligt det mindset som man stöter på när man pratar byggfrågor Texas.

– Alla vill såklart ha enorma hus att bo i, precis som alla vill ha en Mercedes-Benz, men vi kan inte från politikens håll reducera alternativen till att ha råd med en Mercedes eller tvingas gå. Stadsplanerare i USA är lite bättre än planerarna i Sovjetunionen, men inte mycket. Bostadskrisen är ett statligt problem, och jag representerar staten. Det är inte byggherrarnas fel om priserna går upp, det beror på att regleringarna hindrar dem från att bygga. Det säger sig själv att priserna kommer gå ner om vi bygger mer, men då behöver vi helt enkelt ta bort fler regleringar.

Reser man runt i Texas och pratar om bostadsmarknaden stöter man snart på ett inofficiellt motto: ”1 100 människor flyttar hit varje dag, och de tar inte med sig sin egen betong”. Ingenstans i USA bygger man mer än i Texas, och ingen stad i Texas växer mer än Austin. Det är mycket Nicole Nosek och Texans for Reasonable Solutions förtjänst. Hon får snart ordet.

– Vi har fortfarande problem, planmonopolet och lokala byggregler är de värsta, men vi ska ha med oss att Austin bygger tio gånger så mycket som San Fransisco och att priserna därmed har fallit mer här än någon annanstans i landet. Antalet bostäder har ökat med hela 30 procent de senaste 10 åren.

Den ekonomiska utvecklingen i Texas kallas ofta för The Texas Miracle. Sedan finanskrisen har arbetsmarknaden vuxit dubbelt så snabbt här som i resten av USA. Samtidigt har delstaten lyckats hålla nere bostadskostnaderna som skenat runt om i Europa och USA. Både människor och företag har flockats till platsen där möjligheterna är stora och levnadsomkostnaderna låga. Bara under 2022 växte befolkningen med en halv miljon – sedan den toppen har det inflyttningen sjunkit något, till ändå smått ofattbara 1 100 personer om dagen under 2025.

Det stora inflödet av människor ledde under pandemin till att bostadsbyggandet inte hängde med och att priserna ökade. Byggfrågorna hamnade överst på agendan och personer som Nicole fick gehör för sina förslag. Men faktum är att Texas redan från början förde en framgångsrik politik, det var ju det som lockade människor från början.

Den amerikanska staten är uppdelad i flera lager, under delstaterna ligger counties som bland annat ansvarar för lokala poliser och domstolar samt en stor andel av infrastrukturen såsom vägar och avlopp. Ännu lägre ner i lagren finns städerna, som hanterar ännu mer lokala frågor än counties, men som också tar över en del av counties uppgifter inom stadsgränsen. Större delen av USA, och Texas, ligger dock inte i en stad. För de områdena är countyt statens lägsta politiska nivå.

Till skillnad från större delen av landet ger inte Texas sina counties makt att planlägga områden. Privilegiet att införa zoning, det vill säga att bestämma vilken sorts byggnation som ska tillåtas i vilka zoner, är exklusivt för städerna, och bara inom de egna gränserna. Ett byggföretag kan därför alltid köpa mark utanför stadsgränsen och bygga nya stadsdelar utan att behöva ta hänsyn till någon annat än de generella byggreglerna. Ingen politisk makt kan hindra städernas expansion utåt. Utbudet kan alltid möta efterfrågan genom urban sprawl.

Den ständiga expansionen av stadsytan medför sina problem, men har visat sig vara en viktig ventil för att tillåta byggande, och den sätter press på stadens politiker att vara liberala i byggfrågor. Om de inte själva är med i processen att bygga innanför stadsgränserna, då sker byggande ändå, men utan deras inblandning. När Nicole säger att Austin har vuxit med 30 procent på ett decennium handlar det om innanför stadsgränsen.

– En av de bästa reformerna jag har varit med och genomfört är här i Austin. Vi lyckades inte med en generell reform av hela stadsplanen, men i stället för att rita om tomtgränserna lyckades vi ge människor större makt över sin mark. Nu får man bygga upp till tre byggnader på samma tomt. Det är fantastiskt att se hur nya hus dyker upp i gamla bostadsområden, till lägre kostnad.

***

Stockholm, med ungefär lika många invånare, borde vara Sveriges Austin: en stad med höga löner, starka tech-företag och nära vatten och natur. Men jämförelsen är nedslående. Sedan 2015 har Austin byggt 12 000 bostäder per år och låtit kontorsbyggnader skjuta i höjden i centrum. Stockholms stad har byggt mellan fyra och fem tusen. Faktum är under 2025 flyttade 67 300 till Stockholm och 69 100 flyttade därifrån. Att fler lämnar Sveriges ekonomiska centrum än som söker sig till det är ett enormt underbetyg.

Det som gör Texas, och Austin, så intressant är att den tillväxtvänliga politiken kommer från båda partierna. I delstatskongressen har republikanska politiker som Bryan Hughes drivit igenom lagar som luckrat upp städernas allt för strikta planering genom att tillåta byggandet av bostäder i områden som tidigare bara planlagts för kommersiell verksamhet, och minskat möjligheterna för så kallade Nimbys att hindra byggnation i sitt närområde. Samtidigt har Austins stadsfullmäktige, som består av tio demokrater och en representant för Democratic Socialists of America, tillåtit tre byggnader per tomt, minskat den minimala tomtarealen och låtit stadens downtown skjuta i höjden. 

Ett av de bästa exemplen på hur Austin bygger tätt och centralt är stadsdelen Mueller. Där stadens flygplats, Robert Mueller Municipal Airport, tidigare låg breder sig nu ett stort bostadsområde med blandad bebyggelse ut sig. När den gamla flygplatsen, som omringades av annan byggnation, blev för liten för den växande staden flyttades flygtrafiken till den tidigare militärbasen Bergstrom Air Force Base – Austins Arlanda. 

I dag bor över 10 000 människor på de 287 hektar som fram till 1999 bara bestod av landningsbanor och hangarer. Avståndet till centrala Austin är ungefär lika långt som till Lidingö, men befolkningstätheten är mer än 3,5 gånger så stor.

I Stockholm fortsätter bostadspriserna att skjuta i höjden år efter år. Men i Austin går priserna ner i takt med att byggnaderna åker upp. Nicole sammanfattar den texanska framgången:

– Vi behöver marknadskrafterna för att människor ska få chansen att äga sitt hem. Det finns en myt om att nybyggnation inte hjälper fattiga människor, men det är helt enkelt inte sant. Det finns mängder av forskning som visar att när man bygger bostäder går både huspriser och hyror ned.

Hon har rätt. Byggboomen i Austin har lett till att hyrorna sjunkit i 33 månader i sträck. Under 2025 var den totala sänkningen 7,3 procent. Inte ens Hyresgästföreningen hade nog velat reglera en sådan marknad.

Omslagsbilden föreställer skyskrapor i Austin – alla byggda de senaste 15 åren. Samtliga foton: Rutger Brattström