Ett år kvar: här är frågorna som avgör EU-valet

Det har gått mer än fyra år sedan det senaste EU-valet. Då, i slutet av maj 2019, kunde både Moderaternas Tomas Tobé och Kristdemokraternas Sara Skyttedal fira. De två toppnamnen hade bidragit till att sina respektive partier ökade i valet, vilket resulterade i ett nytt mandat vardera.

Hittills har dock politiken i Bryssel inte präglats av glädje och firande under mandatperioden. Snarare har ständig krishantering varit EU:s huvudsakliga uppgift. Först stängdes Europa ned under pandemin, och när vi precis var på väg att se ljuset i slutet av covid-tunneln beslöt Rysslands president Putin att inleda en olaglig invasion av Ukraina. EU har således gått från att hantera en kris till en annan.

När jag frågar Tomas Tobé hur han ser på EU:s utveckling under hans första fyra år som europaparlamentariker understryker han att unionen har uppvisat enighet under krishanteringen.

– EU:s engagemang för Ukraina och enigheten som har uppvisats tycker jag är ett styrkebesked. Stödet till Ukraina måste nu upprätthållas och ytterst med sikte på den långsiktiga återuppbyggnaden av landet. EU måste också fortsätta sätta press på Ryssland, säger Tobé. 

Även Sara Skyttedal är inne på samma spår när hon blickar tillbaka på de gångna fyra åren.

– Behovet av att Sverige samarbetar nära med andra länder har stärkts. Inte främst på grund av att EU har gjort allt rätt, utan för att omvärldsläget har försämrats, säger Skyttedal.

Trots att stödet för det svenska EU-medlemskapet är historiskt stort (68 procent positiva enligt SOM-institutet) har Sverigedemokraterna på senare tid initierat en ny debatt om vårt medlemskap i unionen. Jimmie Åkesson vill bland annat utvärdera medlemskapet som han har beskrivit som en tvångströja.

När Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps) nyligen analyserade det rekordhöga stödet för det svenska EU-medlemskapet angav man bland annat det försämrade säkerhetsläget som en bidragande faktor till det höga stödet. Skyttedal gör en liknande analys när jag frågar henne om den förnyade medlemskapsdebatten.  

– Hade inte Ryssland invaderat Ukraina tror jag att vi nog hade haft en ganska skarp diskussion om vårt medlemskap. När allt fler beslut naggar den inre marknaden i kanten prövas stödet, säger Skyttedal.

Huruvida Tobé och Skyttedal kommer toppa sina respektive partiers listor även i nästa val återstår att se. Båda har sagt att de står till förfogande för ännu en mandatperiod. Moderaterna har kommit lite längre i processen och nyligen presenterades förslag till valsedel, där Tobé står som etta. Valsedeln fastställs sedan i samband med partistämman i höst.

Vilka frågor som kommer dominera en valrörelse är svårt att säga ett år i förväg. I valet 2019 präglades Moderaternas kampanj av ett fokus på sakfrågor, vilket visade sig vara ett lyckosamt drag. Tomas Tobé hoppas på en liknande debatt även i EU-valrörelsen 2024.

– Jag hoppas att sakfrågor och lösningar på samhällsproblem kommer att stå i fokus. Och tror att debatten kommer domineras av ungefär de frågor som den kretsar kring i dag, som brottslighet, energipriser och migration. Försvars- och säkerhetspolitik kommer nog vara högre upp på agendan än tidigare, drivet av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, säger Tobé.

Givet det låga valdeltagandet i svenska EU-val är mobiliseringen av de egna väljarna avgörande för att nå framgång.

– Jag tror många borgerliga väljare ser positivt på att vi nu, efter två mandatperioder med Socialdemokraterna, har en borgerlig regering i Sverige, så det ser jag i grunden som positivt för möjligheten att mobilisera moderata sympatisörer. Men visst, i Europaval har mindre och nya partier historiskt gynnats mer så det är en utmaning för större partier. Det viktigaste tror jag dock är att vara tydlig med vilken politik man vill föra och ha ett klart svar på varför människor ska rösta på Moderaterna, säger Tobé.

Skyttedal menar att väljarna historiskt har använt EU-valen som ett inrikespolitiskt verktyg:

– Väljarna har ju ibland använt EU-valen för att markera mot den sittande regeringen och ofta har inrikespolitiken tagit överhanden. Men jag hoppas att valrörelsen kommer att handla om det som vi har gjort här i Bryssel och i Strasbourg. Även om vi har en kommission som leds av en tysk kristdemokrat så ska man komma ihåg att hon sitter där med löften om att bedriva grön politik. Väldigt många av de dåliga förslag som har kommit från EU:s institutioner de senaste åren har tillkommit på grund av krav från vänstergrupperna i parlamentet.

På senare tid har industripolitiken seglat upp som en prioriterad fråga i Bryssel. Det amerikanska statsstödspaketet IRA, som syftar till att med hjälp av skattelättnader öka den inhemska produktionen av gröna tekniker har fått många EU-länder att kräva europeiska motåtgärder. Protektionistiska strömningar har vunnit mark i Bryssel och det talas till och med om en ny gemensamt upplånad fond för att finansiera europeisk industri.

”Om vi efter valet får en kommission som fortsätter i samma riktning riskerar EU att bli sin egen värsta fiende.”

Sara Skyttedal vill absolut inte se en ny EU-fond byggd på gemensam skuldsättning (likt återhämtningsfonden efter pandemin). Hon oroar sig även för ett scenario där EU får en ny kommission som fortsätter på samma väg som den nuvarande:  

– Om vi efter valet får en kommission som fortsätter i samma riktning som den nuvarande riskerar EU att bli sin egen värsta fiende. Mer av transfereringsdiskussioner kommer att öka på de inre slitningarna och då får vi problem. Och en ny fond är ett steg som man absolut inte får acceptera eftersom det är fel i sak och på sikt skulle det även göda det EU-missnöje som det tyvärr finns grogrund för i Sverige.

Inte heller Tomas Tobé vill se en ny fond, även om han bedömer risken för att en sådan inrättas som relativt liten.

– Jag bedömer risken för en ny fond som ganska liten. Det saknas stöd bland medlemsländerna för att göra detta igen. Återhämtningsfonden inrättades i en exceptionell situation, mitt under en historisk pandemi med stort tryck på att rädda Europas ekonomier i ett läge med långtgående inskränkningar och restriktioner i samhälle och vardagsliv. Sedan cirkulerar den typen av förslag, inte minst från Europaparlamentets sida, och återhämtningsfonden satte ett ytterst olyckligt prejudikat. Så det är klart att vi som är motståndare till denna typ av lösning bör arbeta aktivt för att stoppa sådana idéer, säger Tobé.

Allt med den nyväckta debatten om industripolitiken är dock inte av ondo enligt Skyttedal.

– Den här diskussionen har ju inte uppstått ur tomma intet. Även om de konkreta slutsatserna ofta landar fel välkomnar jag diskussionerna om EU:s beroende auktoritära stater och behöver av att stärka vår konkurrenskraft.

***

Migrationen var en viktig fråga i EU-valet 2019 och sannolikt kommer frågan att ha stor betydelse även i den kommande valrörelsen. Tobé är en av Europaparlamentets huvudförhandlare för den migrationspakt som har varit så omdiskuterad på senare tid. Hittills har inte pakten slutförhandlats mellan ministerrådet och Europaparlamentet, men Tobé ser goda möjligheter att nå en överenskommelse innan mandatperioden är över:

–  De positioner Europaparlamentet nu har antagit är mycket mer balanserade jämfört med tidigare mandatperiod, vilket gör att vi faktiskt har möjlighet att förhandla med rådet. Så jag är optimistisk att vi kan få stora delar på plats den här mandatperioden, men det finns så klart inga garantier.

”Utan gemensam migrationspolitik är risken överhängande att de första mottagarländerna börja släppa på sitt gränsskydd.”

Han understryker att migrationsfrågan måste lösas ut på europeisk nivå och varnar för att nya kriser kan uppstå om EU inte kommer överens nu.

–  Jag menar att vi behöver agera både på nationell och på europeisk nivå för en lägre invandring till Sverige. Därför är migrationspakten viktig. Utan gemensam politik är risken överhängande att de första mottagarländerna börja släppa på sitt gränsskydd och slutar registrera de som anländer. Det skulle leda till stora irreguljära förflyttningar inom Europa, likt de folkvandringar vi såg 2015, och migranter skulle i hög utsträckning söka sig till länder som Sverige eller Tyskland.

Sara Skyttedal ser också positivt på migrationspakten. Hon menar likt Tomas Tobé att den är nödvändigt för att minska invandringen till Sverige.

– Så länge vi är med i EU kommer det att behövas en gemensam migrationspolitik. Den gemensamma yttre gränsen och den fria rörligheten kräver det. Att stärka skyddet av den yttre gränsen och snabba på återvändandet kommer att minska invandringen till Sverige, säger Skyttedal.

Sverigedemokraterna har riktat skarp kritik mot Europaparlamentets version av migrationspakten, men Skyttedal pekar på att politiken trots allt går i en stramare riktning.

– Det är klart att utfallet hade varit ännu bättre om vi själva hade fått bestämma. Men givet hur majoriteten här i huset ser ut ser jag det som ett steg i rätt riktning eftersom förslaget innebär en åtstramning, säger Skyttedal.  

Moderaterna och Kristdemokraterna sitter med i den största partigruppen EPP som ofta gör upp med den liberala och socialdemokratiska gruppen för att nå majoritet i viktiga frågor. Tobé tror att det kommer att vara fallet även nästa mandatperiod, även om han ser möjligheter att även göra upp högerut.

– Jag tror uppgörelser mellan de tre stora partigrupperna kommer fortsätta dominera. Detta då det är ett etablerat förhållningssätt, för att det möjliggör för Europaparlamentet som helhet att anta en representativ mittenposition som håller över tid. Med det sagt, finns det nästa mandatperiod en möjlighet för EPP att bilda konstruktiva majoriteter som lutar mer åt höger ska man självklart ta den. Så ser dock förutsättningarna inte ut det här mandatet, säger Tomas Tobé.

Även om EU-valen inte får samma uppmärksamhet som riksdagsvalen blir de allt viktigare eftersom fler politikområden påverkas av beslut i Bryssel. Hur majoriteten i Europaparlamentet ser ut efter valet 2024 kommer således ha stor inverkan på svensk inrikespolitik.

Såväl media som partierna har därför all anledning att ta det kommande EU-valet på större allvar än tidigare. Det vore en välgärning för den svenska EU-debatten.