Samhälle Krönika
Grundlagen är ett svepskäl för Socialdemokraterna
De senaste veckorna har Socialdemokraterna lyft grundlagen som ett hinder för Natomedlemskap. Diskussionen tydliggör grundlagens svaga ställning, som är ett resultat av Socialdemokraternas politik – partiet har aldrig tidigare engagerat sig särskilt mycket i grundlagsfrågorna, skriver Frida Jansson.
Allt fler bedömare menar att statsminister Magdalena Andersson vill ansöka om medlemskap i Nato till sommaren. Ett glädjande besked, om det stämmer. För bara några veckor sedan framhöll dock många socialdemokrater att det fanns stora problem i relation till grundlagen om man skulle gå med.
I Agenda för några veckor sedan sa försvarsminister Peter Hultqvist att en Natoansluting var förenat med grundlagsproblematik, vilket syftar på att medlemskapet förutsätter ett riksdagsbeslut med tre fjärdedelars majoritet på grund av bestämmelser i grundlagen. Anders Lindberg på Aftonbladet har företrätt åsikten att regeringsformen måste ändras. Lindberg menar att Natomedlemskapet måste skrivas in i 1 kap 10 § regeringsformen, där bland annat Sveriges medlemskap i EU slås fast.
Sverige behöver inte alls skriva in att vi är med i Nato i grundlagen
Sverige behöver dock inte alls skriva in att vi är med i Nato i grundlagen. Det finns inga hinder mot ett Natomedlemskap, om konstitutionella regler iakttas när man fattar beslut i riksdag och regering, vilket en utredning från 2016 också konstaterar (SOU 2016:64). Även före detta justitiekanslern och hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt menar att en grundlagsändring inte är nödvändig för ett Nato-medlemskap.
Det man kan fråga sig är om det krävs kvalificerad majoritet, det vill säga minst tre fjärdedelar av riksdagen, för att Sverige ska kunna gå med. Enligt samma utredning från 2016 är det väsentliga huruvida man överlåter myndighetsutövning eller inte, enligt den särskilda innebörd begreppet har enligt 10 kap 8 § regeringsformen. Vad är det för särskild innebörd då? Det är mer oklart. Avgränsningen av vad som är myndighetsutövning är inte särskilt tydlig, vilket var ett av skälen till att begreppet inte togs in i senaste förvaltningslagen. Det är alltså inte säkert om det krävs en kvalificerad majoritet i riksdagen.
Helt plötsligt har Socialdemokraterna fått upp ögonen för grundlagen
Dessutom är detta en fråga som kan avgöras längre fram eftersom Socialdemokraterna inte ens har uttalat en tydlig ambition om att vilja gå med i Nato. Ett steg för att få till en kvalificerad majoritet hade ju kunnat vara att Socialdemokraterna ändrar sig. Det intressanta i den här diskussionen är dock att socialdemokrater nu fått upp ögonen för grundlagen.
I jämförelse med andra länder, till exempel Frankrike och USA, har Sverige historiskt haft ett svagt grundlagsskydd – det har bland annat beskrivits som “ungt och magert” av professor Karin Åhman. Anledningen till detta är till stor del Socialdemokraterna. Gång på gång har partiet tvingats att acceptera ändringar av grundlagen till förmån för den enskilde på grund av de borgerliga partiernas envishet. Socialdemokraterna har historiskt motsatt sig bland annat kvalificerad majoritet vid ändringar av rättigheterna i grundlagen och lagprövningsrätt för domstolarna. Efter att vi antagit vår nuvarande regeringsform 1974 var det under folkpartiregeringen i slutet av 70-talet som vi fick på plats viktiga regler i grundlagen om bland annat lagprövning och lagrådsgranskning.
Det är alltså minst sagt magstarkt av Socialdemokraterna, med sin historia av att konsekvent motsätta sig ett starkare grundlagsskydd och maktdelning, att helt plötsligt börja yra om vikten av att respektera grundlagen. En följd av Socialdemokraternas inställning till den liberala demokratin och vår konstitution är att grundlagen i Sverige har saknat praktisk betydelse under lång tid.
Till exempel, om det skulle krävas kvalificerad majoritet för att fatta beslut om Natomedlemskap och riksdagen skulle strunta i den är det i princip omöjligt för en domstol att underkänna beslutet – vi har nämligen inte en domstol som utför sådana abstrakta prövningar. Huruvida medlemskapet som sådant är giltigt eller inte enligt grundlagen kommer alltså inte kunna prövas.
Ännu allvarligare är Socialdemokraternas ointresse för att stärka individens fri- och rättigheter
Ännu allvarligare i sammanhanget är Socialdemokraternas ointresse för att stärka individens fri- och rättigheter, trots att partiet numera ofta talar sig varmt om den liberala demokratin. Inför valet 2018 föreslog de borgerliga partierna en utredning om hur vi kan stärka fri- och rättigheterna i grundlagen. Sedan dess har Moderaterna föreslagit en sådan utredning en gång till. Som grädden på moset kom också en dom från Europadomstolen förra året som konstaterar att FRA-lagen inte erbjuder tillräckligt skydd för enskildas rätt till integritet. Regeringens svar? En utredning ska tillsättas senast 2025 för att se över frågan.
Genom att följa grundlagens historia och även de senaste årens konstitutionella debatt går det att dra slutsatsen att Socialdemokraterna aldrig varit grundlagens främsta försvarare. Den plötsliga omsorgen för den svenska konstitutionen är helt enkelt bara ett behändigt argument för att kunna förhala frågan om Natomedlemskap. Men även om Magdalena Andersson nu vill att Sverige ska gå med i Nato kvarstår det konstitutionella problem som Natodiskussionen om grundlagen aktualiserat. Det är frågor som rör grundlagens styrka, maktdelning och individens fri- och rättigheter. Den bollen bör inte borgerligheten släppa.