Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Smedjans sommarredaktion

Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer

Samhälle Ledare

Thea Erlandsson: Harris visar värdet av TikTok 

Med flashiga videoklipp och genom att använda internetkultur till sin fördel tar Kamala Harris sin presidentkampanj med storm, skriver Thea Erlandsson.

Kamala Harris är en politiker som stärkt sin närvaro på TikTok. Foto: Erin Schaff/AP. 

Efter att Joe Biden avslutade sin presidentkampanj tog det mindre än 24 timmar för X att explodera med så kallade edits på Kamala Harris. Redigeringarna innehåller korta sekvenser av Harris när hon pratar, skrattar eller dansar, och är ackompanjerad av poppig technomusik från Charli XCX nya album brat. En edit av Harris har blivit viral på både X och Instagram, med över 4 miljoner visningar i skrivande stund. 

Även andra klipp med Harris i centrum har fått stor cirkulation, bland annat den så kallade “coconut tree”-memen. Videon där Harris under ett tal till studentföreningen Alpha Kappa Alpha (AKA) säger “you think you just fell out of a coconut tree?” är egentligen från 2023 men fick ny spridning i samband med att flera demokratiska röster manade Biden att hoppa av. Det har lett till att kokosnötemojin blivit en oavsiktlig symbol för Harris-kampanjen.  

Denna nyvunna uppmärksamhet för Harris försöker nu användas för att mobilisera unga väljare i det amerikanska presidentvalet. X-kontot “Kamala HQ” (headquarters), som är den officiella sidan för vicepresidentens kampanj, delar flera virala edits, gör TikToks och anammar internetkultur på ett sätt som få politiker gjort tidigare. Strategin verkar vara framgångsrik. I en mätning från CBS News har Kamala Harris cirka 62 procent i väljargruppen 18-29 år, jämfört med Donald Trump som har 37 procent. 

Den politiska kommunikationen har skiftat till korta videosekvenser, snabbspolad musik och starka färger.

En huvudorsak till detta skifte i politisk kommunikation är framväxten av TikTok, vars plattform bygger på precis det som beskrivs – korta videosekvenser, snabbspolad musik och starka färger. Det går också att se i Sverige. 

Inför EU-valet var det flera partier som bedrev kampanj även på TikTok. Enligt SD:s kommunikationschef Joakim Wallerstein är TikTok den huvudsakliga och viktigaste kanalen för att nå ut till unga. Även Moderaterna och Socialdemokraterna, samt flera av de politiska ungdomsförbunden, använder TikTok flitigt för att få ut sina budskap. 

Flera partier har däremot inga konton på TikTok, och Liberalerna har i stället hårt kritiserat sociala mediers påverkan på unga barns hälsa, samt lyft fram risken för desinformation. Det finns fog för kritik. På TikTok, Instagram och X, men även YouTube som var mer relevant för unga för tio år sedan, formas innehållet som användarna konsumerar av beroendeframkallande algoritmer. 

De typer av klipp som användaren interagerar mer med återkommer i flödet och skapar en bubbla. När det gäller politiska åsikter riskerar därför algoritmerna att leda användare djupare i ideologiska träsk, där innehållet kan bli mer och mer extremt. Att ständigt matas med samma budskap och inte utsättas för andra perspektiv kan vara radikaliserande. Reflexen att censurera och reglera innehåll ligger således nära till hands. Men det finns andra, mindre frihetsinskränkande, strategier för att tackla dilemmat med åsiktsbubblor och algoritmer. Utbildning i källkritik med större förståelse för internet är som exempel ett bra första steg. 

Klippen på Harris väcker ungdomarnas intresse för henne och leder in dem på andra videor med politiskt innehåll.

Ett annat sätt är att försöka använda algoritmerna till sin fördel, vilket är precis det Harris mediestrategi går ut på. Klippen på Harris väcker ungdomarnas intresse för henne och leder in dem på andra videor med politiskt innehåll. Det kan börja med att man ser en, i grunden opolitisk, brat-edit på Harris, därefter kanske ett klipp från ett kampanjtal, och med det har användaren klickat in på Harris profil. Med lite tur kan hon ha fått en ny väljare.

Algoritmerna kan också gynna vänstern, vilket bland annat Aftonbladets ledarskribent Susanna Kierkegaard upptäckt. Hennes TikToks förklarar olika politiska händelser på ett lättillgängligt och intresseväckande vänstersätt, utan att trycka upp sina åsikter i ansiktet på tittarna. Det har resulterat i tusentals visningar på flera klipp. SSU använder sig också av en aktiv strategi på TikTok och har flera konton som skapar material. Det kräver förvisso ett sinne för internetkultur och förmågan att nå ut i mediebruset, men med rätt gäng kan Harris gå långt, förhoppningsvis till Vita huset.