Utblick Åsikt
Iran angår även oss
Det iranska folkets kamp för mänskliga rättigheter borde vara ett tillräckligt skäl för Väst att stödja upproret. Men det finns också starka säkerhets- och stabilitetsmässiga skäl att göra det, skriver Gabriella Mait, säkerhetspolitisk expert.
För närvarande pågår omfattande protester i Iran. De bröt ut den 28 december 2025 i Teheran och har sedan dess spridit sig över landet. Protesterna utlöstes av en akut ekonomisk kris som under lång tid förvärrats. De främsta orsakerna var kraftigt fall av den iranska valutan. Tidigare under 2025 motsvarade 1 dollar 41 000–42 000 tusen rial, men närmare årsskiftet 2025/2025 motsvarande 1 dollar runt 1 420 000 miljoner rial. Detta resulterade i att priset på mat och andra nödvändigheter sköt i höjden. Den skenande inflationen och prisökningarna ökade missnöjet med den iranska regimens ekonomiska hantering. Även om demonstrationerna började som ekonomiska protester, övergick de snabbt till att uttrycka bredare politiskt missnöje, som bubblat under ytan under en längre tid.
Protesterna har nu skakat landet i närmare en månads tid, en våg av uppror som lämnat blodiga spår efter sig. Iranska statliga uppgifter anger att dödssiffran i rådande stund uppgår till 3 117 döda. Enligt flera motsatta källor uppges dödtalet till tiotusentals döda. Dödssiffran kan möjligen överstiga 20 000, enligt FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Iran. Regimen i Iran har svarat med hårda medel mot demonstranterna – dödligt våld, skarp ammunition, misshandel, samt massarresteringar och tortyr, samtidigt som man stänger av och begränsar tillgången till internet och telekommunikation över hela landet. Dessa åtgärder har dämpat protesterna något i de större städerna, men demonstrationerna fortsätter och enligt människorättsorganisationen HRANA har mellan 16 700–18 100 demonstranter frihetsberövats. Det verkliga antalet tros dock vara betydligt högre.
En politisk förändring i Iran skulle kunna få omfattande följder för både landet, regionen och för oss i Väst.
Det nuvarande läget i Iran är både instabilt och historiskt. Till skillnad från protesterna 2022, som utlöstes av Mahsa Aminis död och främst mobiliserade kvinnor, unga och stadsbor, drivs dagens rörelse av en djupgående ekonomisk kollaps som berör hela samhället. Protesterna omfattar nu allt från handlare och arbetare till barnfamiljer som inte längre klarar ökade levnadskostnader. Den nuvarande vågen av demonstrationer är starkare eftersom missnöjet byggts upp under flera år, ekonomin nått en brytpunkt och regimen är mer politiskt och ekonomiskt försvagad än tidigare.
Sedan den islamiska revolutionen 1979 har det iranska folket utsatts för systematiskt förtryck, våld och omfattande kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter. I dag står det iranska folket upp för sig själva, starkare och mer enade någonsin med ett gemensamt mål – att störta den islamska regimen. Det är dags för oss i Väst att kavla upp armarna och stötta dem. Detta är inte bara deras kamp, utan även vår. En politisk förändring i Iran skulle kunna få omfattande följder för både landet, regionen och för oss i Väst. Genom ett regimskifte skulle man se en minskning av det systematiska förtrycket i Iran, färre politiska fångar, avrättningar och minskade brott mot mänskliga rättigheter. Således ett mer stabilt Iran. Något som i sin tur kan resultera i avspänning i relationen till Väst och minska risken för storskaligt krig mellan Iran och Israel/USA. En ny regering som söker legitimitet skulle kunna återuppta kärntekniska förhandlingar, normalisera diplomatiska relationer och förbättra det ekonomiska läget i landet. Iran har dessutom betydande energiresurser som i dagsläget inte utnyttjas fullt ut, och en mer stabil politisk och ekonomisk situation skulle kunna öppna för ökad integration i globala energimarknader.
***
Iran spelar även en central roll i flera konflikter i Mellanöstern genom stöd till flertalet aktörer. Iran stöder bland annat Hizbollah i Libanon, en terrororganisation som fört krig mot Israel sedan 1980-talet och bidragit till destabiliseringen av Libanon. Iran stöder även terrororganisationerna Hamas och Palestinska Islamiska Jihad (PIJ) med vapen, finansiering och utbildning. Något som bidragit till oroligheterna i Gaza och Israel i årtionden. Dessutom bidrar Iran till Huthirebellerna i Jemen genom bland annat vapen, drönare, missilteknologi etc. Huthirebellerna har använt iransk teknik i attacker mot Saudiarabien, mål kopplade till Israel och fartyg i Röda havet. Huthiernas iranskstödda attacker i Röda havet har kraftigt stört den globala handeln genom att tvinga fartyg att undvika Suezrutten, vilket förlänger transporttider, höjer försäkrings- och fraktkostnader. Denna kris anses vara en av de dyraste konflikterna eftersom den slår mot en av världens viktigaste handelsleder. Detta har gjort att fraktpriser på vissa rutter stigit nästan femfaldigt och att försäkringskostnader skjutit i höjden, vilket driver upp globala priser och bidrar till högre inflation internationellt.
Alla dessa konflikter som Iran för i proxyform, påverkar oss i Väst och Sverige genom ökad polarisering i samhället med konfrontativa demonstrationer, högre migrationsflöden och ett ökat tryck på våra ekonomier. Om dessa konflikter får en lösning kan vi också förvänta oss en avlastning och stabilisering i Väst. Irans agerande påverkar således inte bara det iranska folket, utan det har indirekt och till och med direkta konsekvenser på Väst och Sverige.
Att stödja det iranska folket i deras strävan efter ett mer demokratiskt samhälle och stärka mänskliga rättigheter borde i sig vara tillräckligt. Men även ur ett säkerhets- och stabilitetsperspektiv visar Irans agerande i regionen och internationellt varför utvecklingen i Iran angår oss och varför omvärlden har starka skäl att stå bakom de pågående protesterna. Det iranska folket har modigt inlett kampen mot den islamiska regimen. Nu återstår det för oss att stå bakom dem – inte bara för deras skull, utan för hela den fria världens skull.