Samhälle Åsikt
L kastar ut eleverna med badvattnet
Muf var bland de första i borgerligheten att peka på problemen inom friskolesystemet. Men en reformering får inte, som Liberalernas förslag att förbjuda aktiebolag, äventyra systemets många fördelar. Det skriver Douglas Thor, ordförande för Muf.
Svensk skola är både bra och dålig samtidigt. Runtom i landet lider lärarna allt för ofta av en outhärdlig arbetsmiljö – skolan är bland annat den vanligaste brottsplatsen för niondeklassare. Barnen med störst behov är segregerade till vissa områden, främst på grund av boendesegregationen. Även det fria skolvalet har en liten segregerande effekt. I utanförskapsområden möts eleverna ofta av välfinansierade skolor men med både mindre utbildad och mindre erfaren personal.
Samtidigt är kunskaperna hos svenska elever bland de högsta i världen. Fler prov, läxor och mindre progressiv undervisning har gjort att svenska elever på totalen gått från usla kunskaper i TIMSS 2011 till att 2023 ligga en bra bit över OECD-snittet i både matematik och naturvetenskap. Ser man till elever med svensktalande föräldrar, och därmed exkluderar effekten som invandringen haft på svensk skola, ser man att vi har bland världens högsta kunskapsresultat. Enbart ett fåtal asiatiska länder klår oss.
Det blir därmed också tydligt att ett större fokus framåt behöver ligga på hur vi kan hjälpa de många elever som saknar svensktalande föräldrar. En del i förbättrandet av svensk skola är att få till en bättre styrning av friskolesystemet. Det behöver dock ske utan att vi förstör allt det som är bra i dagens skola.
Flera nödvändiga reformer för svensk skola är regeringen redan igång med, som att få på plats en ny mer kunskapsinriktad läroplan, reformera lärarutbildningen och ställa om extra anpassningar till extra specialundervisning för elever med behov. Men med Liberalernas nya inriktning, att förbjuda aktiebolag, riskerar en av svensk skolors styrkor att försvinna. Vi i Muf värnar inte aktiebolagsskolor i sig, men ser hur en variation av aktiebolag, stiftelser, föräldrakooperativ och kommunala skolor på olika sätt bidrar och ger föräldrar och elever bättre valmöjlighet samtidigt som det kan sporra kvalitet.
Vi i Muf har länge kritiserat bristerna i styrningen av skolan. Att låta skolor själva rapportera in elevers ansökningar till skolan lämnar utrymme för en skola att välja elever, i stället för att elever får välja skola. Frågan om elevpeng i nivå med skolans faktiska uppdrag och regler har fortfarande inte retts ut, fram till dess tyder mycket på att friskolor i många kommuner är överkompenserade. För vinstdrivna skolor ligger det så klart även nära till hands att utnyttja möjligheten att sätta glädjebetyg för att attrahera fler elever. Medan det i många kommunala skolor bedrivs ovetenskaplig undervisning kan vi se hur vissa hela skolkoncerner baserar sin undervisning på sådana progressiva undervisningsidéer.
Trots dessa fel ser vi inte att dagens konkurrens försämrar kvaliteten i skolan.
Trots dessa fel ser vi inte att dagens konkurrens på helheten försämrar kvaliteten i skolan, tvärtom visar studier på allt från marginellt till substantiellt positiva resultat för elevernas kunskaper av mer konkurrens. Den som har kritik mot dessa resultat behöver redovisa vilka fel i metoden som begås, inte hänvisa till vem som skrivit studierna. Fram till det är gjort kommer vi att betrakta dem som relevanta studier. Utifrån dessa resultat föreställer vi i Muf oss därför hur mycket bättre skolan skulle kunna vara om konkurrensen skedde utan alla nämnda fel i styrningen.
Med lika villkor och regler samt rätt ersättning kan vi skapa ett system där i princip det enda skolor kan konkurrera med är kvalitet. Vi ser framför oss fyra ramar som omsluter ett område där skolor får konkurrera fritt men där de är helt begränsade att gå utanför ramarna.
- Lika villkor för antagning. Skolval bör administreras genom en offentlig portal. Enbart så kan vi få bort utrymmet för aktörer att fixa antagningen på ett självgynnande sätt. Det bör kunna göras enkelt, det görs redan i dag för högre utbildning genom Antagning.se.
- Lika regler. Ska man driva skola ska man kunna leva upp till de krav som finns, både vad gäller bibliotek, offentlighetsprincip och lokaler. Når man inte upp till de krav vi har på vad en skola ska vara så ska man heller inte driva skola.
- Lika ersättning. Skolor ska få ersättning för det uppdrag de utför. Strukturersättning ska ges till skolor med svårare elevunderlag. Skolor som har utbudsansvar ska ersättas för det. Det kan ske genom en nationell aktör som räknar varje kommuns kostnad och sänker friskolornas ersättning motsvarande, alternativt genom att utbudsansvaret upphandlas.
- Lika betygssättning. Utrymmet för godtycklighet i dagens betygssystem måste raderas. Regeringens utredare har lagt fram ett förslag om nytt betygssystem som helt skulle utradera utrymmet för glädjebetyg på skolnivå. Det bör införas omgående
Med denna inramning av skolmarknaden kan skolor inte konkurrera med annat än bättre kvalitet för lägre kostnad – något alla som vill se en kunnig befolkning utan onödigt hög skatt borde vilja ha. Detta skulle minska vinsten för många friskolor, men skapa en likvärdig konkurrens som skulle sporra kvalitet. Som på alla marknader ger bättre konkurrens mindre vinster. Det är rätt, då det är att se helheten före de enskilda aktörerna. Pro market, inte pro business. I ett sådant läge är även aktiebolag en stärkande typ av aktör som sporrar konkurrens med kvalitet. Det är Muf:s vision för framtidens friskolesystem.