Samhälle Åsikt
M skänker bort äganderätten till S
Ett flertal rättsprocesser de senaste åren har illustrerat hur äganderätten urholkats. Grundlagskommittén skulle ha stärkt egendomsskyddet, men det ser ut att falla eftersom M beslutat sig för att ge S veto. Det skriver Anders Gustafsson.
Familjen Hyttsten-Westholms liv har varit uppochnedvänt sedan en sensommardag i fjol. Då damp ett brev från Skogsstyrelsen ner i deras brevlåda i jämtländska Konäs, en liten by vid Kallsjöns östra strand och vid foten av det mytologiska berget Suljätten.
Långt innan platsen beboddes av Kurt, Haldis, Lia och Kristin var skogarna, sjöarna och bergen hem åt jättar. Två av dem, Rut i Skut och Jätt i Spjätt, låg i ständig fejd med varandra. Rut ägnade dagarna åt att kasta sten mot sin antagonist. Förgäves, för de nådde bara halvvägs. Vid ett tillfälle lyckades dock Rut komma så pass nära Jätt att han med ett knytnävsslag kunde fälla sin motståndare till marken. Jätt föll så illa att han blev liggande död med ansiktet uppåt. Spåret av sammandrabbningen kan vi se än i dag – för berget Suljätten, säger legenden – är inget mindre än Jätts näsa.
Nu pågår en annan strid i dessa trakter. Men det är ingen strid mellan två jättar utan kamp mellan en jätte – svenska staten – å ena sidan och ett litet jämtländskt familjejordbruk å den andra.
Avverkar familjen den skog som lagfarten klart och tydligt säger är deras hotar svenska staten med ett vite om sju miljoner kronor.
I familjens Hyttsten-Westholms skog sägs det finnas en tretåig hackspett. En hackspett vars antal visserligen har minskat i Sverige men som internationellt klassas som livskraftig av internationella naturvårdsunionen IUCN. Inte desto mindre innebär uppgiften om den tretåiga hackspettens pickande och flaxande stora bekymmer för Hyttsten-Westholm.
Avverkar familjen den skog som lagfarten klart och tydligt säger är deras hotar svenska staten med ett vite om sju miljoner kronor. Och vill de ha kompensation för inskränkningen i deras äganderätt behöver de stämma staten. Det är en lång och kostsam process – med högst oklar utgång.
Det vet Kristofer Stigen som bor i Bollebygd i Västra Götaland. För några år sedan lämnade han in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. I hans skog bor inga tretåiga hackspettar men väl tjäder. Det är en fågelart vars population är livskraftig – ja, till och med ökande. När tiden för den årliga tjäderjakten infinner sig är det fritt fram för jakträttsinnehavaren att bege sig ut i skogen och jaga den. Ändå kostar tjäderspelplatsen Kristofer Stigen miljonbelopp i förlorade intäkter och förlorat fastighetsvärde.
I en utdragen rättsprocess har Kristofer Stigen tagit upp kampen mot svenska staten och Skogsstyrelsen. Den kampen har inte varit framgångsrik. Avverkningsrestriktionerna ligger fast. Någon ersättning har domstolarna inte heller velat ge honom. Nej, den senaste domen innebar till och med domstolen fann att det var Kristofer Stigen som skulle betala svenska staten 235 000 kronor – för Kammarkollegiets rättegångskostnader.
I ett öppet brev vädjar Kristofer Stigen till politikerna i allmänhet, och ledamöterna i grundlagskommittén, om att stärka egendomsskyddet i grundlagen så att inte fler skogsägare ska bli grundlurade på sin grundlagsfästa äganderätt.
Den parlamentariskt sammansatta grundlagskommitté som just nu arbetar med att se över den svenska grundlagen har också fått detta i uppdrag. Riksdagsåret 2018/2019 fattade riksdagen beslut om att rikta ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté för att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet. Stödet för detta i riksdagen var stort – såväl Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna ställde sig bakom tillkännagivandet.
Direktiven till grundlagskommittén är en lovsång till vikten av en stark äganderätt och ett starkt egendomsskydd:
Skyddet av äganderätten är av central betydelse. Äganderätten är en förutsättning för frihet och marknadsekonomi, och därmed en grund för det samhällssystem som gäller i vårt land. Men även för enskilda är respekten för privat ägande och rådighet över egendom av stor betydelse. Det är därtill självklart i en liberal demokrati som bygger på rättsstatens principer och skydd för mänskliga rättigheter att äganderätten ska vara starkt skyddad.
Så saken borde väl därmed vara klar?
Det finns ett tillkännagivande från riksdagen med stort parlamentariskt stöd.
Det finns ett tydligt direktiv till utredningen att stärka egendomsskyddet.
Fyra av de partier som 2018/2019 ställde sig bakom tillkännagivandet styr i dag landet. Dessutom är Centerpartiet tydligt för.
Men enligt källor till undertecknad kommer inte grundlagskommittén att arbeta fram något förslag som i grundlag garanterar familjen Hyttsten-Westholm eller Kristofer Stigen någon ersättning för intrången i deras äganderätt. På vägen till ett stärkt egendomsskydd har det uppstått bekymmer.
Socialdemokraterna vill inte vara med på tåget. Och trots att ändring av grundlag enbart kräver två riksdagsomröstningar med enkel majoritet med ett val emellan så finns det en frivillig överenskommelse mellan flera av partierna om att grundlagskommittén enbart ska gå fram med förslag som har två tredjedelars majoritet bakom sig. S och vänstern har med andra ord getts veto i fråga om skogsägarnas egendomsskydd.
Det finns goda argument till varför grundlagsändringar ska ha ett brett parlamentariskt stöd. Framför allt för att förhindra att grundlagen ändras för att förändra den demokratiska spelplanen till en knapp majoritets fördel.
”En moderatledd regering kommer att stötta skogsägarna”, skrev den man som numera titulerar sig Sveriges statsminister.
Det resonemanget haltar dock betänkligt här. För nu gäller det inte att omkullkasta spelreglerna i demokratin – genom ett slags demokratiskt statskupp – utan om att rätta till en uppenbar brist som har uppdagats i en av de grundlagsfästa fri- och rättigheterna, äganderättens egendomsskydd.
Det parlamentariska stödet för att stärka egendomsskyddet är inte heller knappt. De partier som 2018/19 ställde sig bakom tillkännagivandet om ett stärkt egendomsskydd når i dag upp till 200 av riksdagens 349 mandat och stödet är dessutom blocköverskridande.
Några dagar före riksdagsvalet 2022 skickade Ulf Kristersson, dåvarande oppositionsledare, ut ett brev till landets alla skogsägare. ”Jag har ett löfte till Sveriges skogsägare. En moderatledd regering kommer att stötta er”, skrev den man som numera titulerar sig Sveriges statsminister.
Hoppfulla trodde då att Ulf Kristersson skulle styra upp en skogspolitik som havererat med Miljöpartiet i regering. Nu verkar det inte bättre än att Ulf Kristersson är i full färd med att helt i onödan skänka bort skogsägarnas egendomsskydd till Socialdemokraterna.
I kampen mellan familjeskogsbruket och svenska staten ser det ut att bli familjeskogsbrukarna som faller med näsan i vädret. Vad ska vi kalla det berget?