Janerik Larsson: Matpriser som avgör val

Klyftan mellan å ena sidan väljares och politikers verklighetsbild, och å andra sidan de mer initierades bild och verkliga fakta, skapar en förenklad diskussion om inflationen. Det är ett problem som Sverige har gemensamt med USA.

Energi- och matpriserna spelade en viss roll i den senaste svenska valrörelsen, hösten 2022. Men för de amerikanska väljarna har inflationen i år spelat en mycket stor roll. Bevakningen av frågan har emellertid till stor del lyst med sin frånvaro utanför USA.

I USA har det under valrörelsen funnits en spänning mellan å ena sidan många fackekonomer och å andra sidan vanliga väljare som relaterat dagens livsmedelspriser till hur de såg ut under Donald Trumps tid i Vita huset. Medan ekonomerna har fokuserat på läget i dag – inflationen har gått ner – är väljarnas bild att ”allt blivit dyrare”. Mönstret känns igen från de senaste årens svenska matprisdebatt.

Våren 2023 rapporterade SVT om hur stigande matpriser fått finansminister Elisabeth Svantesson att ha möten med Ica, Axfood och Coop:

– Jag har inskärpt att det inte är acceptabelt att priserna ökar så mycket, sade Svantesson efter mötet.

Svantesson vill att matjättarna gör mer för att pressa priser och säger att hon kommande veckor kommer att följa prisutvecklingen.

– Jag tänker hålla ögonen på alla de här tre matjättarna och återkoppla inom några veckor och ha ett samtal igen. Vi kommer också att se vad som går att göra för att öka konkurrensen i alla led.

Den förre finansministern, socialdemokraten Mikael Damberg, hade genom ett effektivt utspel om att ”ställa hårdare krav på hela branschen” tvingat ut finansministern.

Inför sommarens EU-val spelade livsmedelspriserna också en viss, om än begränsad, roll. Magdalena Andersson gick strax före valdagen till hård attack mot Ica, vars vinst hon påstod hade ökat med över 400 procent det senaste kvartalet: ”Det handlar om marknader med rena marknadsmisslyckanden och osund konkurrens.”

Magdalena Andersson påstod att Icas vinst hade ökat med över 400 procent det senaste kvartalet.

Magdalena Anderssons påstående fick Ica att svara: ”Den innehåller en engångseffekt av en fusion av ett ägarbolag som påverkade ICA:s vinst negativt ena året och som fick resultatet att vara väldigt mycket bättre året efter. Rensat för engångseffekten var ökningen 5,2%, inte 400 %.”

Av Eurostats senaste sammanställning av livsmedelspriserna i EU (inklusive Norge och Schweiz) framgår att de svenska matpriserna är lägst i Norden. Nyligen har SCB även granskat livsmedelsbranschens lönsamhet under tiden med stigande matpriser. SCB konstaterade följande:

Trots att livsmedelspriserna steg kraftigt 2022 sjönk livsmedelsbranschens lönsamhet samma år. Nedgången fortsatte 2023 och första halvåret 2024.

Jag har inte sett någon motsvarande amerikansk diskussion, men eftersom frågan varit så politiskt het och obekväm för demokraterna är det sannolikt att de inte velat ha en sådan saklig debatt utan nöjt sig med att inflationen numera sjunkit rejält.

Men väljarna minns ”hur det var före”, det vill säga när Trump var president. Häri ligger sannolikt en förklaring till skillnaden mellan Sverige och USA. Inflationen i Sverige har helt enkelt inte kopplats till en aktuell politisk process.

Bidenadministrationens politik satte fart på den amerikanska inflationen på ett sätt som vanliga konsumenter inte hade något minne av. I valrörelsen 2020 låg inflationen som högst på 1,4 procent i oktober vilket ska jämföras med uppgången under tiden med Joe Biden i Vita huset. Toppnoteringen 9,1 procent noterades i juni 2022. I mellanårsvalet i november samma år förlorade Demokraterna majoriteten i representanthuset och hade därmed inte längre kontroll över båda kongressens kamrar.

I Sverige har inflationen inte fått någon politisk effekt. Däremot har det tveklöst satts en felaktig och oförtjänt negativ bild av hur livsmedelssektorn hanterat dessa år. Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen konstaterade nyligen i en artikel i Tidningen Näringslivet, att det är förvånande att ingen ledande politiker kommenterat det faktum att livsmedelsindustrin gått med förlust två år i rad.

Det är förvånande att ingen ledande politiker kommenterat det faktum att livsmedelsindustrin gått med förlust två år i rad.

Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel, sade i samma artikel att det inte låg någon sanning i politikernas tidigare påståenden: ”Det var obetänksamma och populistiska uttalanden.” Och hon pekar då på politiker i båda blocken.

Vad var det då som hände? Leverantörsprisernas ökning var den viktigaste faktorn men även elen, dieseln, personalkostnaderna och transporterna blev dyrare. I Sverige, precis som i USA, ändrades konsumenternas beteende. Man valde billigare alternativ och i Sverige noterades exempelvis minskad efterfrågan på ekologiska produkter.

Livsmedelshandeln är en politiskt känslig bransch och rimligen väl medveten om att så är fallet. Samtidigt förstärker medierna gärna den negativa bilden av branschen som dominerad av företagsjättar. Man bortser då från det faktum att den största aktören (Ica) består av enskilda handlare som också är ägarna till Ica Sverige.

USA-valrörelsen är dock en illustration av hur viktig – och politiskt känslig – frågan om matprisernas utveckling kan vara.