Minns Moderaterna arbetslinjen?

Sverige har ett överskuggande ekonomiskt problem vi måste hantera: Fler måste komma i arbete.

Så sade Fredrik Reinfeldt för 20 år sedan, när moderater samlades i Örebro för att klubba ett nytt partiprogram med arbetslinjen som bärande idé. Arbetslinjen blev kärnan i ett politiskt projekt som kom att definiera nära ett decennium av svensk politik. Att få fler i arbete blev det överordnade politiska målet – det var centralt för välfärden, för integrationen, och för Sveriges tillväxt.

20 år är en evighet i politiken. Mycket har hänt. I världen. I politiken. I våra liv. Men hur mår egentligen arbetslinjen i dagens Moderaterna?

Mer än halvvägs in i mandatperioden är så mår väl arbetslinjen sådär.

Svensk arbetslöshet är rekordhög och fortsätter växa i väntan på att konjunkturen ska vända. Det är inte bara fler arbetslösa, utan Sverige har fått en mer utmanande arbetslöshet. Av Almegas nya rapport Arbetsmarknad i förändring framgår att en allt större andel arbetssökande har vad Arbetsförmedlingen kallar ”svag konkurrensförmåga”. Beteckningen innefattar många olika grupper, inklusive de som har högst förgymnasial utbildning, en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, som är utomeuropeiskt födda eller som är mellan 55 och 65 år gamla. 

Antalet arbetssökande med svag konkurrensförmåga har alltså ökat med drygt 200 000 personer.

För femton år sedan uppfyllde ungefär hälften av de arbetssökande något av kriterierna ovan – i dag är siffran över 75 procent. Antalet arbetssökande med svag konkurrensförmåga har alltså ökat med drygt 200 000 personer. Detta ställer nya krav på arbetsmarknadspolitiken och hur de stödinsatser som ska underlätta för människor att komma i arbete bör utformas.

Samtidigt som arbetslösheten är rekordhög, vittnar allt fler företag om att de har svårt att hitta rätt kompetenser. Kompetensbristen är nämligen det största tillväxthindret enligt många företag. Hela 56 procent av företagen upplever att de har svårt att rekrytera personal med relevant kompetens, vilket vittnar om att det finns en stor matchningsproblematik på arbetsmarknaden.

***

Hög arbetslöshet i kombination med utbredd kompetensbrist talar sitt tydliga språk. Det är något som inte står rätt till på svensk arbetsmarknad. Trots detta står inte arbetslösheten i centrum för den politiska debatten. Det borde den göra. För då – som nu – är fler i arbete en viktig del av lösningen. Låt mig ge några exempel.

När färre ska försörja fler, blir det ännu viktigare att alla som kan och vill jobba också jobbar. Vi har en snabbt åldrande befolkning. Enligt SCB väntas antalet unga under 18 år att minska med 8,3 procent samtidigt som gruppen över 80 år väntas öka med närmare 40 procent redan fram till 2033. Färre i arbetsför ålder kommer att behöva försörja allt fler. För att ekvationen ska gå ihop kan vi inte ha över en halv miljon svenskar som inte har ett jobb att gå till.

Vi har en betydande integrationsutmaning. I dag är 40 procent av de arbetslösa utrikes födda. Jag tror att en viktig del av lösningen för att få ihop Sverige är att få fler utrikesfödda i arbete. Det är ett otroligt slöseri av mänsklig initiativkraft och en stor potential för Sverige. Ett jobb är så mycket mer än en inkomst att leva på. Det ger frihet, självkänsla, språk, framtidstro, egenmakt, vänner och samhällsgemenskap. Integrationsdebatten borde handla mer om jobb (igen).

Integrationsdebatten borde handla mer om jobb (igen).

Arbetslöshet skapar också en grogrund för gängkriminalitet. Enligt Polisen har Sverige i dag 59 så kallade utsatta områden. I dessa områden har 70–90 procent av invånarna utländsk bakgrund. Av den vuxna befolkningen saknar en av fyra gymnasieutbildning och ungefär 40 procent i åldrarna 20–64 år förvärvsarbetar inte. Ska vi knäcka gängen, så behövs tuffare tag. Men det krävs också fler positiva förebilder, framtidstro och tillit. Det behövs kort sagt fler i jobb.

***

Sverige måste tillbaka till tillväxt. Vi lever i en orolig tid, men oavsett våra politiska prioriteringar så kommer Sveriges förutsättningar att vara bättre om vi har en ekonomi som växer. En stark ekonomi gör det möjligt att satsa på försvaret och polisen. Utveckla kvaliteten i välfärden. Investera för att minska klimatpåverkan. Bygga ut och modernisera vår infrastruktur. Tyvärr har svensk produktivitetsutveckling varit låg det senaste decenniet, vi har tappat mark i välståndsligan, och från tid till annan återfinns svensk tillväxt i EU:s bottenliga. Det är en utveckling som måste vändas. Att få fler i arbete är både en tillväxtpotential och en förutsättning för att lyckas.

Den privata tjänstesektorn sysselsätter nästan hälften av alla arbetande i Sverige och det finns en växande insikt om att tjänsteföretagen i en alltmer kunskapsdriven och digitaliserad ekonomi har potential att bli den motor för förändring som landet behöver. Men för att de personalintensiva tjänsteföretagen ska förbli konkurrenskraftiga krävs modiga reformer:

• Stärkta drivkrafter till jobb genom ett reformerat bidragssystem, ett nytt jobbskatteavdrag och ytterligare sänkta marginalskatter.
• Sänkta arbetsgivaravgifter genom att minska den allmänna löneavgiften.
• Bättre matchning av kompetens mot behov genom en aktiv arbetsmarknadspolitik och utökade kompetensavdrag för företag.

Det är uppenbart att Sverige behöver en ny arbetslinje för en ny tid. Hög arbetslöshet, kompetensbrist och låg tillväxt får aldrig tillåtas bli ett normalläge. Nu är det upp till bevis för Sveriges nygamla arbetarparti.