För några år sedan etablerade sig företaget Northvolt i Skellefteå. Det har medfört en sällan skådad optimism. Nya invånare, byggnader och företag har kommit till – tusentals arbetstillfällen likaså. Etableringen skulle kunna förenklas till en lokal framgång, inte särskilt relevant för människor utanför den egna staden. Men ser man till de faktorer som faktiskt föregick etableringen blir i stället berättelsen om Northvolt och Skellefteå något som kan lära oss värdet av en marknadsliberal politik. 

***

En kväll i september fylls konferenslokalen Solen till bredden av engagerade åhörare. Året är 2017 och Northvolt har denna kväll bjudit in Skellefteås invånare till samrådsmöte i en av hotell Scandics största salar. Det relativt nystartade företaget har, där och då, ambitionen att tillverka batterier till den växande elbilsmarknaden. På samrådsmötet vill företaget berätta om vad en eventuell satsning skulle innebära för Skellefteå – detta i ett stadie där man fortfarande inte bestämt etableringsort. De 450 sittplatser som lokalen rymmer är inte nog. Allmänhetens intresse är stort, och fram och tillbaka springer personal från Northvolt för att fixa nya stolar och hänvisar människor till att stå upp istället. Kvällen i konferenslokalen blir det första mötet mellan allmänheten i Skellefteå och Northvolt. Det blir långt ifrån det sista. 

En månad senare står valet av etableringsort klart. I gallringsprocessen har ett tjugotal kommuner i Sverige och Finland kontaktats och faktorer som energiförsörjning, industriarv och logistik undersökts. De intresserade kommunerna har fått försöka möta företagets jättelika kravlista där bland annat 200 hektar mark, 300 MW grön el och kommunikationer för bil, tåg och flyg har ingått. Skellefteå kommun hade tidigt i processen försökt visa hur kravlistan skulle komma att se ut i verkligheten. Med start från Norrvallas idrottsplan bjöd kommunen företaget på en helikoptertur över det tilltänkta området och dess förbindande infrastruktur.  

Skellefteå kunde erbjuda Norrlands gröna batteri.

Möjligtvis var det helikopterturen och det stora intresset på Scandic som bar frukt. När Northvolt väl hade bestämt etableringsort, stod Skellefteå som den stora vinnaren. I staden skulle Northvolts stora fabrik, Northvolt Ett, placeras. Samtidigt skulle en annan förhandstippad toppkandidat, Västerås, få den tjänstemannatunga delen av verksamheten. När beskedet väl fanns på pränt satsade Skellefteå kommun snabbt 100 miljoner på infrastrukturen till och från Northvoltområdet. 

Precis som kravlistan ger sken av var det många faktorer som spelade in när Northvolt valde etableringsort. Det handlade om förutsättningar i infrastruktur, industriell erfarenhet och politikernas intresse. Men mycket verkar också tyda på att tillgången till leveranssäker grön el utgjorde en särskilt avgörande del av beslutet – fabriken hade nämligen ett behov av el som motsvarade två procent av Sveriges hela elförbrukning årligen. 

Enligt uppgifter till VLT kunde inte Västerås möta det behov av energi som behövdes för fabriken, något som däremot Skellefteå kunde. Å andra sidan gjorde sig den kompetensintensiva delen av företaget bättre i en stad som Västerås än i norra Sverige. 

I Skellefteå var det kommunala energibolaget Skellefteå Kraft en drivande aktör i etableringen, de blev dessutom delägare i Northvolt. De kunde erbjuda grön el genom den goda tillgången på vattenkraft och kompletterande vindkraft. En kombination som Skellefteå Krafts vd, Joachim Nordin, har benämnt som “Norrlands gröna batteri”.

***

År 2018, öster om Skellefteå, till väst om Bergsbyn, håller ett krön längs en nylagd grusväg på att bli en utkiksplats. Uppe på krönet kan man blicka ut över de 40 000 träd som har börjat tas ned sedan i juni samma år. Ett område stort som Gamla stan, eller 100 fotbollsplaner börjar växa fram. Till platsen kommer nyfikna Skellefteåbor för att se en ny jätteindustri växa fram. Andra kommer istället för att skeptiskt titta på vad de egentligen sysslar med där ute på batterifabriken. Platsen de blickar ut över ska komma att bli Northvolt Ett. Krönet blir i folkmun känd som tvivlarnas kulle. 

Kanske var det på grund av de stora investeringarna som kullen fick sitt smeknamn. Northvolt beräknade initialt att omkring 40 miljarder skulle behövas för satsningen i Västerås och Skellefteå. En beräkning som senare reviderades ned till “blygsamma” 30 miljarder. 

För att komma upp i de nödvändiga summorna, för att det över huvud taget skulle bli någon fabrik, behövde man attrahera kapital från alla håll. Här skulle det utländska kapitalet få en särskild betydelse. 

Under sommaren 2019 börjar finansieringen av Northvolt att säkras – detta genom den då största finansieringsrundan i svensk tekonologisektors historia. Den 12 juni får företaget in en miljard euro från olika finansiärer. Det var investerare som Volkswagen Group, Goldman Sachs, BMW Group, AMF, Folksam och IMAS Foundation. Utöver det beviljades man dessutom ett lån på 350 miljoner euro av Europeiska investeringsbanken. Beskedet innebar att byggandet av halva fabriken nu var säkrad. Byggnationen kunde sätta igång med full kraft.

***

I takt med att konstruktionen av fabriken drar igång börjar människor från hela världens hörn att komma till Skellefteå – mestadels arbetskraftsinvandrare. Under byggnationens gång fanns 2000 arbetare, från 50 länder, anställda på 250 företag, på en och samma byggarbetsplats. 

Mötet mellan Skellefteå och den stora världens behov skulle göra att den lilla staden kom att förändras i grunden.

Ungefär samtidigt som byggnationen på Northvolts industritomt drar igång, blir det officiellt att Internationella Engelska Skolan skulle starta upp en verksamhet i staden. Skolan sågs av de styrande socialdemokratiska lokalpolitikerna som en förutsättning för att kunna locka den internationella kompetensen (med familj) som krävdes för fabriken. Det i en kommun som tidigare haft ett närmast obefintligt inslag av privata aktörer i skolan. 

Någonstans skulle de inflyttande även behöva bo. Den gemene Skellefteåbon blev plötsligt mer ekonomiskt sinnad än en fastighetsmogul i monopol. 

Man ur huse började bostäder hyras ut till de tillfälliga arbetarna. För mindre enplansvillor relativt centralt kunde en månadshyra ligga på 30 000 kronor, för större hus än mer. En del hyrde ut huset och självfinansierade sina egna semesterresor, andra flyttade temporärt till sommarstugan. 

***

På själva bygget har utmaningarna varit likartade med de som brukar uppstå vid byggnadsprojekt av den större kalibern. 

Från hösten 2021 gjorde polisen och andra myndigheter stundtals kontroller ute på bygget. Vid en kontroll saknade 12 av 49 byggarbetare tillstånd att arbeta i Sverige. Somliga hade jobbat 90 timmar i veckan, andra 22 dagar i sträck. 

Omkring 30-40 procent av de arbetande på bygget har inte haft kollektivavtal. Av de 250 företagen var många underleverantörer till underleverantörer, och därmed svåra att kontrollera från Northvolts sida. 

Efter att arbetsmiljön på Northvolts fabriksbygge uppmärksammades under året 2021 bytte företaget strategi för att komma åt fusket. Till SVT sa Anders Thor, ansvarig för samhällsfrågor på Northvolt att ”När vi började upphandla byggtjänster utgick vi från att det räckte att skriva strikta legala avtal om att entreprenörer ska följa svenska lagar och villkor. Vi har fått lära oss den hårda vägen att så inte är fallet”. 

Därefter har man kommit överens med fackföreningen Byggnads om att endast två led av underleverantörer ska få förekomma på bygget – ett viktigt steg för att komma bort från den problematik som projektet har omgärdats av. 

***

I mellandagarna 2021 kunde Northvolt Ett i Skellefteå stoltsera med att man producerat det första elbilsbatteriet på fabriken. Det första batteriet som kunde levereras till kund skulle sedan komma under 2022 års första halva. Ungefär samtidigt börjar företaget räkna på att sysselsätta omkring 4 000 människor i fabriken. 

Samma år förflyttas berättelsen om Northvolt in i den internationella politiken. Den amerikanske presidenten Joe Bidens kanske mest omfattande satsning, Inflation Reduction Act (IRA), lanseras och gör att amerikanska företag som bidrar till klimatomställningen subventioneras, ordentligt. 

De totala stöden skulle röra sig på 369 miljarder dollar. Investeringar i amerikansk energiproduktion skulle få stöd upp till 30 procent av kostnaden. Stöd skulle även utgå per kvadratmeter solcell eller per kilogram vätgas. Sveriges handelsminister, Johan Forsell (M), menade att delar av IRA skulle kunna vara ett regelbrott inom världshandelsorganisationen WTO. Relationen mellan EU och USA blev för en tid lite knackig. 

Fler fastigheter byggs nu än under de senaste 20 åren tillsammans.

Northvolts vd, Peter Carlsson, uppmanade under slutet av 2022 EU:s ledare att agera. Han menade på att EU måste möta det massiva amerikanska klimatpaketet, annars skulle investeringar förflyttas till USA i stället. Några som nappade på den aktiva industripolitiken var den tyska staten. 

Efter ett år av förhandlingar kom man fram till att den tyska staten ska medfinansiera en Northvoltfabrik i Tyskland. Samtidigt valde Northvolt att skjuta på en annan anläggning som var på gång i Borlänge till den tyska anläggningens fördel. Vem vet hur det skulle ha sett ut i Skellefteå om IRA kommit några år tidigare?

***

I dag fortsätter Northvolts etablering att sätta spår i Skellefteå. Till stadens flygplats finns nu tre aktörer som regelbundet flyger. Mellan Umeå och Luleå är man i full fart att lägga räls. Gamla vägar rustas upp, på E4:an söderut adderas filer, och företagssatsningarna ökar. De senaste åren har det byggts fler bostäder än det gjorts under de föregående 20 åren. Befolkningssiffrorna som länge varit stillastående, ibland sjunkande, har brutits åt ett positivt håll. 

Viktigt att komma ihåg är att ingenting av detta har kommit från rymden. Det är resultatet av förutsättningar som till viss del bestäms av politiken. Vill vi se fler städer i Sverige förändras likt Skellefteå måste vi aktivt ta politiska beslut i den riktningen. 

Planerbar, leveranssäker och fossilfri energiproduktion har i Skellefteås fall visat sig vara centralt för att kunna erbjuda konkurrensfördelar för de företag som etablerar sig på orten. Den lärdomen är värd att ta med sig in i energidebatten överlag, där planerbar kraft med sällsynt dålig tajming har lagts ned, i en tid där omställningens elektrifiering behövde den som mest. 

På punkt efter punkt har mötet med den stora världen tagit sig frihetliga uttryck.

Billig och stabil el är en konkurrensfördel – oavsett om det kommer från kärnkraft eller vattenkraft. Det är ett bättre sätt att uppmuntra till företagsetableringar än att med statligt subventionerad industripolitik försöka locka företag till särskilda platser. Erbjuder man företagen riktade stöd är risken stor att de etablerar sig där det för tillfället är som mest lönsamt. På så sätt kan platser som annars inte är ekonomiskt optimala helt plötsligt bli det, på skattebetalarnas bekostnad. I längden blir det en risk även för företagen – stöd som tidigare utgjort underlag i kalkylerna kan plötsligt försvinna. 

Att stora investerare, till och med från andra sidan Atlanten, vill investera i Sverige, är inte en naturlag. Det är ett resultat av en flera årtionden lång process där Sverige med tiden fått ett normalare skattetryck. En lägre bolagsskatt har exempelvis gjort det mer lönsamt att investera i Sverige, något som därmed har varit tillväxtdrivande. Utvecklingen syns tydligt hos landets skatterådgivare. Med tiden har de börjat hjälpa kunderna i investerings- och utvecklingsfrågor, snarare än att enbart försöka planera ned sina kunders skatter. 

I Skellefteå ställde mötet med internationalismen även krav på nya skolor på engelska. Invånarna i kommunen där Socialdemokraterna bara för två mandatperioder sedan hade egen majoritet, verkar helt plötsligt prisa marknadsmässiga hyror. På punkt efter punkt har mötet med den stora världen tagit sig frihetliga uttryck. Liberal politik har av socialdemokrater genomförts när verklighetens behov väl stått för dörren. 

Hur Northvolt förändrat Skellefteå är ett exempel på vad tillväxt, framsteg och internationell öppenhet kan göra med en stad. Med etableringens lärdomar i ryggen får förhoppningsvis fler städer också den chansen.