Ny mätning: Väljarna som avgör valet vill sänka skatten

Partival går inte längre i arv. För drygt femtio år sedan uppfattade sex av tio väljare sig som övertygade partianhängare. Efter riksdagsvalet 2018 uppfattade endast två av tio väljare sig som övertygade partianhängare. Med andra ord minskar andelen väljare som i val efter val stödjer ett och samma parti. Ett flertal indikatorer visar vidare att väljarrörligheten har ökat kraftigt de senaste decennierna. Försvagade band mellan väljare och partier har lett till att väljarna faktiskt har börjat välja, vilket ökar konkurrensen mellan partierna. 

Inför riksdagsvalet 2022 står två block, som är ungefär jämnstora i opinionsmätningarna, mot varandra. Å ena sidan det nuvarande regeringsunderlaget med Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet, å andra sidan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Det block som mest framgångsrikt lyckas attrahera väljare från det andra blocket lär gå segrande ur valrörelsen. En särskilt viktig grupp är därför potentiella blockbytare, det vill säga väljare som kan tänka sig att byta från ett parti i det ena blocket till ett parti i det andra blocket. För partistrategerna borde således en central fråga vara vilka de potentiella blockbytarna är.

***

Svenskt Näringsliv har genomfört en omfattande undersökning bland 10 000 väljare för att kartlägga potentiella blockbytare. Potentiella blockbytare definieras som väljare som har sin förstapreferens för ett parti i det ena blocket och sin andrapreferens för ett parti i det andra blocket. En av fyra väljare är en potentiell blockbytare – totalt cirka 1,5 miljoner väljare. Andelen potentiella blockbytare är ungefär lika stor i båda blocken.

Den största gruppen potentiella blockbytare består av 176 000 väljare som har Socialdemokraterna som förstapreferens och Moderaterna som andrapreferens. Den näst största gruppen potentiella blockbytare består av 175 000 SD-väljare som har Socialdemokraterna som andrapreferens. Den tredje största gruppen är 146 000 M-väljare som har Socialdemokraterna som andrapreferens. Miljöpartiet spelar ingen betydande roll när det gäller potentiella blockbyten.  

Antal potentiella blockbytare – topp 10

Källa: Svenskt Näringsliv. Antal svar: 9 646. Fältperiod: 1 november 2021 – 21 april 2022

Potentiella blockbytare är i genomsnitt fem år yngre än andra väljare, placerar sig i större utsträckning än andra väljare ”varken till vänster eller till höger” på vänster–högerskalan, har relativt stort förtroende för svenska politiker och har, jämfört med andra väljare, en positivare syn på utvecklingen i Sverige.

Invandring och integration, lag och ordning, vården samt miljö och klimat har under längre tid varit de viktigaste frågorna för väljarna, och det gäller även potentiella blockbytare. Rysslands invasion av Ukraina har lett till att även försvars- och säkerhetspolitik blivit en av de mest prioriterade frågorna. 

Potentiella blockbytare anger signifikant oftare än övriga väljare att ”jobben” och ”Sveriges ekonomi” är de viktigaste politiska frågorna. Det gäller potentiella blockbytare från båda blocken. Andelen väljare som tycker att skattetrycket bör minska nådde en rekordnivå i mars 2022 då nästan sex av tio svenskar ansåg att skattetrycket borde minska och endast en av fem ansåg att det inte borde det. Potentiella blockbytare tycker även i högre grad än andra väljare att det totala skattetrycket i Sverige bör minskas. 

I vilken utsträckning instämmer du med följande påstående: Det totala skattetrycket i Sverige bör minskas

Källa: Svenskt Näringsliv. Antal svar: 108 986. Fältperiod: januari 2012 – mars 2022.

I vilken utsträckning instämmer du med följande påstående: Det totala skattetrycket i Sverige bör minskas

Källa: Svenskt Näringsliv. Antal svar: 7 411. Fältperiod: november 2021, januari 2022, mars 2022.

På följdfrågor om olika politiska förslag svarar potentiella blockbytare i större utsträckning än andra att ”sänka den statliga inkomstskatten”, att ”sänka bolagsskatten” och att ”minska kostnader att anställa genom sänkt arbetsgivaravgift” är bra förslag. 

Statistik från Eurostat visar att skattetrycket är relativt högt i Sverige. Endast i Danmark, Frankrike och Belgien är skattetrycket (skatteintäkterna som andel av BNP) högre än i Sverige. 

Det höga skattetrycket är emellertid inget som får väljare att se positivt på samhällsutvecklingen. Tvärtom. Samtliga opinionsundersökningar visar att många väljare är missnöjda med utvecklingen i Sverige, och att missnöjet ökat de senaste åren. Enligt SOM-institutets senaste mätning är andelen som upplever att Sverige utvecklas åt rätt håll endast två av tio, nästan sex av tio upplever att utvecklingen går i fel riktning. Svenskt Näringsliv har undersökt hur allmänheten upplever att olika områden utvecklas. Undersökningen visar att väljarna har en överlag negativ syn på utvecklingen av tryggheten, integrationen, sammanhållningen i samhället, äldreomsorgen, sjukvården, skatter, skolan, bostadsmarknaden, arbetsmarknaden, Sveriges ekonomi, infrastrukturen och miljön. 

***

En vanlig politisk åtgärd för att lösa brister i det offentliga åtagande är att satsa mer skattepengar och öka skattetrycket. När den ryska invasionen av Ukraina satte försvars- och säkerhetsfrågorna högt på den politiska agendan var Socialdemokraternas ryggmärgsreaktion blixtsnabb: Det skulle införas en bereddskapsskatt för att finansiera satsningar på Sveriges försvar och säkerhet. Förslaget tystades dock snabbt ner av partiernas budgivning om vem som kan sänka skatten på drivmedel mest.

Det relativt höga skattetrycket som Sverige redan har, samt rekordmånga som anser att skattetrycket bör minskas är knappast ett bra utgångsläge för höjda skatter. I stället för att spendera mer skattepengar bör man hålla hårt i den offentliga plånboken och göra prioriteringar. 

Lägre skattesatser ökar incitamenten till företagande och arbete, vilket i sin tur leder till en större skattebas. Svenskt Näringslivs opinionsundersökning visar att en majoritet av svenskarna inser att resurserna till välfärden är beroende av hur det går för svenska företag. Potentiella blockbytare svarar i högre grad än övriga väljare instämmande på detta samband. 

I vilken utsträckning är resurserna till välfärd som vården och skolan beroende av hur det går för svenska företag?

Källa: Svenskt Näringsliv. Antal svar: 6 415. Fältperiod: maj, juli, september 2021.

I en fördjupande del av undersökningen fick väljare mellan november 2021 och april 2022 beskriva i fritext vad som är avgörande för att få dem att rösta på sitt andrapreferensparti. Invandring, skatt, miljö och brottslighet (i denna ordning) framkommer som de viktigaste sakfrågorna för att potentiella blockbytare faktiskt ska byta block. Fritextanalysen visar att de flesta som nämner ”skatt” som avgörande för att byta block, syftar på skattesänkningar, generellt eller relaterad till en specifik skatt såsom skatt på drivmedel. 

Vad är avgörande för att få dig att rösta på ditt andrahandsparti i val till riksdagen 2022?

Källa: Svenskt Näringsliv. Antal svar: 2 106. Fältperiod: 1 november 2021 – 21 april 2022

Andelen väljare som bestämmer partivalet under valrörelsen har ökat från 18 procent 1964 till 60 procent 2018. Valrörelsen blir med andra ord allt viktigare för partierna. Med ett så jämnt läge mellan blocken får de väljare som kan tänka sig att byta block en avgörande roll. Analysen visar att jobben och Sveriges ekonomi är relativt viktiga frågor för potentiella blockbytare, samt att de vill att skattetrycket minskas. Detta borde vara någonting som partierna tar hänsyn till i sina politiska strategier inför valet. Att vara medveten om blockbytarnas preferenser är en konkurrensfördel på den politiska arenan. Mer fokus på att sänka skattetrycket bidrar dessutom inte bara till att attrahera väljare från andra sidan, det är även bra politik för samhället som helhet.

Om undersökningen: Urvalet har tagits fram av Cint och är representativt för Sveriges befolkning vad gäller ålder, kön och region. Svenskt Näringsliv har genomfört undersökningen. Respondenterna har svarat på en onlineenkät.

Vill du ha fler fördjupande artiklar om aktuella frågor direkt i din inkorg? Prenumerera på Smedjan nedan!