Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Smedjans sommarredaktion

Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer

Samhälle Ledare

Simon Johansson: Säkerhetszonerna visar Tidös styrka

De senaste dagarnas våldsvåg i Södertälje visar varför säkerhetszoner är nödvändiga för att återupprätta tryggheten i Sverige. Vi talar för lite om att Tidösamarbetet levererar riktigt bra sakpolitik, skriver Simon Johansson.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) och Richard Jomshof (SD) under pressträffen där regeringens förslag om säkerhetszoner presenterades. Foto: Christine Olsson/TT

Den 2 juli sköts en man till döds i Blombacka i Södertälje. I lördags, den 20 juli, skedde två mordförsök i staden och i går slängdes en handgranat in i en livsmedelsbutik i Geneta. Under perioden mellan mordet i början av månaden och våldsvågen de senaste tre dagarna var Västra Blombacka och delar av Geneta en säkerhetszon. Natten till lördag löpte tiden för säkerhetszonen ut. Larmet om lördagens första mordförsök inkom klockan 03:53.

Tonläget var högt när Tidösamarbetet i februari presenterade visitationszoner i ny skrud, kallade säkerhetszoner. Godtyckligt, kraxade en olyckskorp. Rasism, insinuerade en annan. 30-talets Tyskland, drog Advokatsamfundets tidigare generalsekreterare Anne Ramberg till med, som i ett senare tillstånd av förstånd raderade tweeten (”I dag guccikeps i morgon Davidsstjärna”).

De senaste dagarnas våldsvåg visar varför säkerhetszoner behövs.

Säkerhetszonerna blev ändå verklighet i april i år, och den första infördes två månader senare i Hageby i Norrköping. Alla boende i området som SVT då intervjuade var positiva till beslutet eftersom de önskade få sin trygghet tillbaka. Så kände även Södertäljeborna. De senaste dagarnas våldsvåg visar tydligt varför verktyget säkerhetszoner behövs. Att oskyldiga kan visiteras är en västanfläkt jämfört med att alla människors grundläggande rätt till, och behov av, trygghet inte kan uppfyllas.

Säkerhetszoner och liknande verktyg, som hemlig avlyssning utan konkret brottsmisstanke, behövs också eftersom rättsväsendets övriga kvarnar maler långsamt. Medan nationellt forensiskt centrum kan ha väntetider på två år, fler utredare av grova våldsbrott behöver utbildas och Högsta domstolen lägger krokben för utredningar, får verktyg som Polismyndigheten beslutar om direkt effekt.

I integritetsdebatter parafraseras ofta den amerikanska grundlagsfadern Benjamin Franklin: ”den som offrar frihet för trygghet förtjänar ingetdera och kommer förlora bägge”. Den som håller det citatet för absolut sanning är rimligen också emot säkerhetskontroller på flygplatser och konserter. Det är dessutom en felcitering. Det Franklin faktiskt skrev var att de som kan ge upp grundläggande frihet för att få lite tillfällig trygghet, förtjänar varken frihet eller trygghet. Säkerhetszoner handlar snarare om att ge upp lite tillfällig frihet för att få grundläggande trygghet.

Säkerhetszoner handlar om att ge upp lite tillfällig frihet för att få grundläggande trygghet.

Framtiden för Tidösamarbetet är osäker. Sverigedemokraterna kallar det för en temporär lösning och säger att de inte kommer att acceptera att stå utanför regeringen om högersidan vinner nästa val. Liberalerna å sin sida säger sig vägra sitta i samma regering som Sverigedemokraterna. Få brinner för Tidösamarbetet eller ser dess exakta sammansättning som det ideala, men medan partister till både höger och vänster kan drömma om andra styrkeförhållanden i riksdagen levererar Tidösamarbetet riktigt bra sakpolitik, på område efter område. Det talar vi alldeles för lite om.

Olyckskorparna kommer fortsätta kraxa när Tidösamarbetet genomför helt nödvändiga reformer för att återupprätta tryggheten i Sverige. Låt oss hoppas att trägen vinner valet 2026.