Samhälle Åsikt
Svenskarna måste börja värdesätta hårt arbete
Normer om strävsamhet påverkar både skolresultat, arbetslöshet och kompetensförsörjning. Därför är det anmärkningsvärt att så få svenskar värdesätter förmågan att arbeta hårt. Det skriver Nima Sanandaji.
Sociala normer är allmänt delade regler och förväntningar på människors beteende, som har stor inverkan på samhällsutvecklingen. Hur samhällssystemen utformas påverkar i sin tur normerna. Ett tydligt exempel på detta är arbetsmoralen i Sverige.
Historiskt var Sverige känt som ett land med stark arbetsmoral, som en anpassning till det kalla klimatet i norr. Det är i linje med den grekiska filosofen Aristoteles observation att de som bodde i norra Europa tenderade att jobba hårdare som en anpassning till det kalla klimatet. Över tid tycks detta dock ha ändrats.
I takt med industrialiseringen och framväxten av den moderna välfärdsstaten, har ett nytt Sverige formats. Under senare generationer har Sverige kommit att präglas av relativt svag arbetsmoral, något som också gäller för de övriga nordiska länderna. Norden har starka normer om tillit, men svaga normer om strävsamhet.
I World Values Survey får deltagarna ta ställning till olika egenskaper hos barn: är de viktiga eller inte? Strävsamhet (hårt arbete) är en av egenskaperna. Ju större andel som menar att strävsamhet är en viktig egenskap hos barn, desto starkare är normen om strävsamhet i samhället.
Jämförelsen visar att bland unga (upp till 29 år) är det bara 16 procent i Sverige som betonar vikten av att lära barn strävsamhet. Det är marginellt högre än i Danmark, men lägre än många andra jämförbara länder. I Norge är motsvarande andel däremot 26 procent och i Tyskland 30 procent. I USA anser hela 66 procent av unga att det är viktigt att lära barn strävsamhet. Det är också värt att notera att motsvarande andel i Polen är hela 74 procent.
Normen om strävsamhet tenderar att vara starkare i länder med lägre skatter.
En systematisk jämförelse visar att normen om strävsamhet tenderar att vara starkare i länder med lägre skatter, eftersom belöningen för arbete är starkare där. Över tid har dessutom normen om strävsamhet typiskt sett stärkts i länder med lägre skattekvot, skatter som andel av BNP, och försvagats i länder med högre skattekvot.
Jean Baptiste Michau har studerat kopplingen mellan offentliga utgifter och överföringar av arbetsnormer mellan generationer. En viktig observation som han gör är att föräldrar gör rationella val när de uppfostrar sina barn, baserat på förväntningarna om den politik som påverkar nästa generation. Detta medför att mera generösa offentliga ersättningar och höga skatter minskar incitamenten att stärka arbetsnormerna hos barnen, då samhällssystem med denna utformning belönar strävsamhet mindre.
Normer handlar inte bara om vårt beteende mot andra, utan också om hur vi reglerar det egna beteendet. Föräldrar betonar ofta vikten av en stark arbetsmoral och ansvarsmoral. Man vill något förenklat att barnen pluggar i skolan, hjälper till med städningen hemma och sommarjobbar. Normer kring arbete och ansvar är viktiga för den enskilde, eftersom de är avgörande för att lyckas i livet.
Elever som lyckas i skolan, och personer som lyckas i arbetslivet, utmärks av ihärdighet.
Skolforskning ger tydligt stöd för betydelsen av ihärdighet för elevers utbildningsresultat. Dessutom visar forskningen att interventioner som stärker elevers ihärdighet leder till förbättrade resultat. Elever som lyckas i skolan, och personer som lyckas i arbetslivet, utmärks av ihärdighet. Insikten är inte heller ny, under 1800-talets andra hälft fann som exempel psykologen Francis Galton att unikt framgångsrika individer utmärktes av strävsamhet och ihärdighet.
Sverige har tyvärr en tydlig brist på strävsamhet. I PISA 2008 undersöktes i en specialfråga hur många elever som känner tillfredsställelse i att arbeta så hårt de kan. I Sverige var det knappt sex av tio elever som uppgav att de gjorde det, näst lägst andel efter Finland. Starkast värderingar i detta avseende hade elever i Sydkorea, där hela 92 procent uppgav att de känner tillfredsställelse i att arbeta så hårt de kan.
En betydande utmaning i Sverige är att många som läser till exempel ingenjörsutbildningar inte avslutar sina studier. Studierna är tuffa, men att så många inte avslutar dem reflekterar att skolsystemet inte tränar eleverna i den strävsamhet som krävs för att lyckas framöver. Det är också kopplat till den nya utmaningen i svensk högre utbildning, där även en del studenter med goda betyg som kommer in på högskoleutbildning saknar förmåga att läsa böcker.
Att främja ihärdighet i skolan – så att fler klarar sig väl genom studierna – kan leda till att Sverige lyckas bättre med kompetensförsörjningen framöver. Normen om strävsamhet kan också främjas genom att skatterna sänks, så att värdet av arbetet ökar.
Strävsamhetsnormen är faktiskt lite starkare bland unga svenskar än bland äldre. Liksom i USA och Kanada har normen blivit starkare sedan 1980-talet. Andelen unga svenskar som betonar vikten av strävsamhet har fyrdubblats från fyra till sexton procent. Förklaringen är sannolikt den debatt om arbetslinjen som förts under 1990- och 2000-talen. Arbetslinjen tycks ha haft effekt.
Sverige har under senare tid haft en omfattande immigration, större än de andra nordiska grannländerna i relation till befolkningsstorleken. Denna form av demografiska skiften påverkar normerna i samhället. Ifall analysen begränsas till personer födda i Sverige är det enbart 6,8 procent bland allmänheten som lyfter fram strävsamhet som en viktig egenskap. Bland befolkningen som helhet är andelen 8,2 procent. Normen om strävsamhet är alltså starkare bland utrikesfödda, vilket inte är märkligt givet att normen är relativt svag i Sverige liksom övriga Norden.
Hårt arbete har historiskt varit en viktig norm i Sverige och de andra länderna i Norden. Som en anpassning till det hårda klimatet utformades starkare arbetsnormer i norra Europa, vilket tjänade samhällsutvecklingen väl. Den senare tidens utveckling mot samhällssystem som har relativt små incitament för hårt arbete, kan dock ha bidragit till en urholkning av strävsamheten som norm.