Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Utblick Krönika

Elisabeth Braw: Skuggflottan är en tickande miljöbomb i Östersjön

Varje dag seglar den ryska skuggflottan genom Östersjön lastad med sanktionerad olja. Skuggfartygen är gamla, dåligt underhållna och saknar olycksförsäkring. Förr eller senare kommer vi att drabbas av svåra oljespill. Miljörörelsen borde ta sig an denna hotande miljökatastrof, konstaterar Elisabeth Braw

Ett tankfartyg lastad med olja den ryska Östersjöhamnen Ust-Luga anländer till Malmö hamn våren 2022. Foto: Johan Nilsson/TT

Svenska medier lider av sjöblindhet, observerade marinchefen Ewa Skoog Haslum i våras med anledning av att medierna knappt rapporterar om Ukrainakrigets utveckling i Svarta havet. Så är det. Men sjöblindheten gäller inte bara relativt fjärran hav: den gäller till och med Nordsjön, Öresund, Östersjön, som dag ut och dag in oförtröttligt levererar många av de produkter vi behöver och hjälper oss exportera svenska varor till andra länder.

Sjöfarten står för 70 procent av Sveriges utrikeshandel. När jag skriver detta, lördagen den 12 oktober, har tio fartyg under dagens lopp anlöpt Göteborgs hamn; ytterligare tio förväntas anlöpa under söndagen. Tretton fartyg har lämnat hamnen under lördagen, och ytterligare tretton kommer att avgå under söndagen. På vardagar är det ännu fler. Sjöfarten är ett extremt sofistikerat och välfungerande system. Under de senaste åren har sjöfartsnäringen också satsat på miljövänlighet. I dag står branschen för mellan två och tre procent av världens koldioxidutsläpp, och de ska minskas genom satsningar på etanol som bränsle.

Men nu hotas detta system av en parallell sjöfart som inte följer de regler världens länder och rederier mödosamt arbetat fram under decennier. Denna nya parallella sjöfart består av åldriga fartyg som inte underhålls ordentligt och som saknar försäkring och har ägare som gör sitt bästa för att inte identifieras. I dag transporterar dessa fartyg framför allt en sorts last: sanktionerad rysk olja. 

Skuggflottan uppskattas i dag omfatta runt 15 procent av världens oljetankfartyg. 

Denna skuggflotta uppskattas i dag omfatta runt 15 procent av världens oljetankfartyg. Redan detta omfång gör skuggflottan till ett stort problem, och i Östersjön och Öresund är den ett i högsta grad ett akut problem, för Ryssland exporterar framförallt sin råolja från Östersjöhamnar. Därifrån seglar de genom Östersjön och vidare till mottagarländerna, framförallt Indien och Kina.

Varje dag seglar alltså extremt farliga fartyg genom Sveriges ekonomiska zon. I våras blev det känt att skuggfartyg till och med sysslar med bunkring – omlastning av olja från ett fartyg till ett annat – i Sveriges ekonomiska zon utanför Gotlands kust.

Efter att SVT rapporterat om bunkringen, en riskabel verksamhet eftersom oljan kan läcka ut i vattnet, seglade Greenpeace till platsen och sprayade slagord på fartygen: ”Oil is war” och ”People want peace”.

Prenumerera på Smedjan!

Varje lördag får du som prenumerant (gratis) ett nyhetsbrev med exklusiv text av Svend Dahl och lästips från veckan som gått. Dessutom unika erbjudanden på Timbro förlags utgivning.

Nu har miljöorganisationen publicerat en rapport om skuggflottan i Östersjön. Förra året seglade 1 000 oljefartyg från Ryssland genom Östersjön, rapporterar Greenpeaces forskare. Det är det största antalet någonsin och 70 procent fler avgångar än 2021. Och ja, en stor del av dessa fartyg tillhör naturligtvis skuggflottan. Skuggflottans trafik i Östersjön, konstaterar Greenpeace, är en potentiell oljekatastrof.

Det är bra att Greenpeace nu engagerar sig mot skuggflottan. Alla som bryr sig om miljön borde engagera sig mot skuggflottan. Nej, vi kan inte blockera den, men vi kan göra livet mindre attraktivt för de skuggfartyg som använder sig av Östersjön för denna riskabla transport av sanktionerad rysk olja. Vi borde engagera oss eftersom att oljespill från skuggfartygen naturligtvis kommer att drabba Sverige och andra kuststater, inte fartygens ägare. Eftersom fartygen saknar fungerande försäkring och ägarna inte går att finna kommer det att bli skattebetalarna i de drabbade Östersjöländerna som får stå för notan.

Fiskar och fåglar som dör i Östersjön för att ruckliga fartyg transporterar olja: inget ämne kan väl vara mer angeläget för Sveriges miljöintresserade.