Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Smedjans sommarredaktion

Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer

Ekonomi Ledare

Hannah Stutzinsky: Sänk skatten och höj barnbidraget

För att hushållen ska kunna stärka sig själva och dra igång sina egna ekonomiska hjul behövs både sänkta marginalskatter och höjt barnbidrag. Borgerligheten får inte låta Sverigedemokraterna stå i vägen för effektiv tillväxtpolitik. Det skriver Hannah Stutzinsky

Elisabeth Svantesson behöver gå fram med träffsäkra förslag som får hushållens ekonomiska hjul att snurra. Foto: Oscar Olsson/TT.

Under maj månad minskade hushållens konsumtion jämfört med månaden innan. Även BNP-utvecklingen var negativ och arbetslösheten är fortsatt över åtta procent. Samtidigt ägnade finansminister Elisabeth Svantesson (M) merparten av gårdagens (15/7) presskonferens åt att diskutera de amerikanska tullarna. Handelskriget över Atlanten är oundvikligen en bärande del av Sveriges ekonomiska utsikter, men regeringen bör undvika att använda det som en ursäkt för frånvaron av en egen tillväxtpolitik. Nu behövs det en borgerlig ekonomisk politik som får hushållens hjul att rulla av egen kraft. 

För att barnfamiljerna ska få en mer optimistisk syn på sin ekonomiska utveckling behöver ytterligare arbetstimmar återspeglas på semesterkontot, fler behöver se drömmen om en altan komma lite närmare och antalet vakanta sommarjobb behöver vara fler än antalet arbetslösa tonåringar. En sådan tillväxtpolitik behöver regeringen nu gå fram med om den rådande lågkonjunkturen ska vara en fas och inte ett normalläge. 

Ett centralt hinder som behöver undanröjas i ett sådant reformpaket är marginalskatten på höga arbetsinkomster.

Ett centralt hinder som behöver undanröjas i ett sådant reformpaket är marginalskatten på höga arbetsinkomster. Detta är något som även Produktivitetskommissionen föreslår i sitt delbetänkande. Skattesänkningen skulle framhäva just det ekonomiska incitament som hushållen är i behov av, nämligen att arbete faktiskt lönar sig. Enligt produktivitetskommissionen skulle en sådan skattesänkning även leda till sänkt skatt på avkastning hos fåmansföretagsägare. Det är något Sverige är i stort behov av. Utan ett främjande av ambitiöst entreprenörskap kommer tillväxten ha svårt att resa sig. 

Men en borgerlig tillväxtpolitik bör inte heller bäva för reformer som är verkningsfulla även om de kan upplevas oortodoxa. Ett sådant exempel är frågan om barnbidraget. Enligt Swedbank är barnbidraget just nu på den lägsta nivån på femtio år. Bidraget är känt för att vara kostnadseffektivt utformat och har en reell effekt på hushållens köpkraft, men om det med tiden urholkas blir det i stället bara en utgift utan syfte. 

Ett höjt barnbidrag skulle exempelvis kunna möjliggöra nya gummistövlar hos familjer som har det kärvt. Hos familjer som hade klarat sig utan ett bidrag går det allt som oftast in på ett ISK i stället. Båda fallen är gynnsamma för landets ekonomiska situation. 

En injicering i hushållskassan hos barnfamiljerna kommer med all sannolikhet återspeglas i detaljhandelns siffror.

Att barnfamiljerna är en träffsäker grupp för den här typen av instrument är tydligt. Enligt konsumentverkets kalkyl för 2025 har exempelvis ett hushåll med två barn, som är 2 och 7 år gamla, drygt 7000 kr i löpande utgifter varje månad som barnfria hushåll inte har. Skillnaderna mellan olika hushåll är såklart stora, men kalkylen visar på konsumtionsbehovet barnfamiljer har. En injicering i hushållskassan hos barnfamiljerna kommer med all sannolikhet återspeglas i detaljhandelns siffror. Det skulle i sin tur kunna få nästa kugghjul, så som arbetstillfällena, att snurra lite snabbare. 

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både Liberalerna och Kristdemokraterna för att höja barnbidraget, och enligt SVT ska finansdepartementet också ha velat lyfta frågan men stoppats av Sverigedemokraterna. Beteendet är inte långt ifrån det som Assar Lindbeck möttes av när Lindbeckkommissionen mottogs. 

När kommissionen lanserade sin rapport började politiker att plocka ut reformförslag som stämde överens med den politik de redan bedrev, i stället för att se kommissionens 113 förslag som en helhet. I sina memoarer skriver Assar Lindbeck att många använde Lindbeckkommissionens rapport “som berusade använder en lyktstolpe- som ett stöd snarare än för upplysning”. 

“som berusade använder en lyktstolpe- som ett stöd snarare än för upplysning”. 

På samma sätt verkar Sverigedemokraterna använda sig av borgerlighetens ekonomiska politik. Att sätta stopp för politiska förslag som är verkningsfulla, men obekväma, är inte långt ifrån att använda sig av lyktstolpar på ett felaktigt sätt. 

Nu behövs det en borgerlig tillväxtpolitik som ger hushållen styrka att dra igång sina ekonomiska hjul. Det är angeläget att sänka skatten på höga arbetsinkomster, men för att komma ur lågkonjunkturen behöver även barnbidraget höjas. Här får borgerligheten  inte låta sig hindras av Sverigedemokraterna.