Samhälle Krönika
Snart kan matöknar bre ut sig i Sverige
De osynliga effekterna av kriminaliteten kan vara precis lika förödande som de synliga. Om butiksrånen fortsätter kan de omtvistade ”no go-zonerna” även bli ”no food-zoner”, skriver Naomi Abramowicz.
Det var en helt vanlig svensk sommardag, solig och stillsam.
Plötsligt cyklar en man förbi iklädd svart hoodie, beväpnad med en stor kniv och en mask mer passande för Halloween än en eftermiddag i juli. Min fästman och jag tittar på varandra: vad såg vi precis? Vi ringer direkt till 114 14 och tipsar polisen. Kort därefter visar det sig att mannen har varit involverad i ett rån mot en närliggande butik och att vi precis har sett honom fly från brottsplatsen.
Anekdotisk bevisföring åsido har butiksrånen ökat markant det senaste året. Efter en nedåtgående trend till följd av minskad kontanthantering har det återigen vänt uppåt. Framförallt på grund av fler motvärnsrån, där kriminella hotar eller använder våld mot personalen när de blir påkomna med att försöka stjäla varor. Det vill säga som ”vår” rånare, han med masken och kniven.
Handeln är också den bransch som är mest utsatt för brottslighet, enligt rapporten Brott mot företagare som Företagarna publicerade tidigare i år. I den senaste trygghetsbarometern från Svensk Handel svarade nästan fyra av tio av handlare att de hade utsatts för stöld – bara den senaste veckan.
Dock anmäls långt ifrån alla brott till polisen. Mörkertalet beräknas vara stort. Den främsta anledningen till att handlare låter bli att polisanmäla är att de inte tror att brottet kommer att leda till dom eller åtal, enligt Trygghetsbarometern.
Kriminaliteten sätter spår på sätt som inte enbart går att se med blotta ögat.
Det är ett av skälen till att det inte enbart går att förlita sig på siffror och officiell statistik om man ska förstå brottslighetens påverkan på samhället i allmänhet och företagen i synnerhet – även om de kan ge en god fingervisning om dess omfattning.
Därutöver sätter kriminaliteten spår på sätt som inte enbart går att se med blotta ögat. Det handlar om uteblivna investeringar, jobb som aldrig tillkommer och resurser som måste gå till säkerhetsåtgärder istället för att nyanställa eller utveckla företaget. Det är effekter av kriminaliteten som inte syns i statistiken, men vars konsekvenser ändå är påtagliga.
Ett exempel är utvecklingen mot så kallade matöknar – en översättning av det amerikanska uttrycket ”food deserts”. En matöken kan bäst beskrivas som ett område som saknar livsmedelsbutiker. Det är en utveckling som Per Geijer, säkerhetschef för Svensk Handel, anser riskerar att uppstå i Sveriges utsatta områden.
På grund av säkerhetssituationen väljer fler stora butikskedjor antingen att låta bli att etablera sig i utsatta områden eller att lägga ned befintliga butiker. Det är inte nödvändigtvis på grund av oro för lönsamhet – utan för att det är svårt att garantera de anställdas trygghet i stadsdelar som präglas av kriminalitet.
Det innebär att arbetstillfällen försvinner – eller aldrig uppstår – i områden där jobben behövs som mest.
Den bristande säkerheten gör det dessutom svårt för butiker i utsatta områden att ens kunna teckna en försäkring, något som uppmärksammades av lokaltidningen Mitti Kista/Tensta/Rinkeby så tidigt som 2017. Antingen blir premien skyhög, eller så säger försäkringsbolagen blankt nej då risken för brott bedöms som allt för stor. För småföretagare som inte har en stor butikskedja bakom sig är det ännu svårare att försäkra sitt företag, något som visade sig när Mitti gjorde en rundringning till en rad försäkringsbolag och försökte att försäkra en kiosk i Järvaområdet (17/10 2017). Det har sannolikt inte blivit bättre sedan 2017.
Om utvecklingen fortsätter att gå åt fel håll kan alltså de omtvistade ”no go-zonerna” även bli ”no food-zoner”. Förutom att det gör livet svårare för de boende om de inte kan handla mat i närområdet innebär det att arbetstillfällen försvinner – eller aldrig uppstår – i områden där arbetslösheten är som högst och jobben behövs som mest. Dessutom är det just inom handeln som många får sitt första jobb. Hur många ungdomar har inte fått sitt första knäck genom att jobba extra i kassan på det lokala snabbköpet? Kriminalitetens effekt på samhället behöver inte vara lika synlig som en sprucken fönsterruta, tjutande polissirener – eller en maskerad rånare på väg från en brottsplats. De osynliga effekterna kan vara precis lika förödande.