På Orust har Socialdemokraterna gjort något som många trodde var omöjligt. I åtta raka budgetar har kommuninvånarna fått se sin skatt sänkas. Samtidigt har kommunen gått från stora ekonomiska underskott till stabila överskott. Bakom utvecklingen står Catharina Bråkenhielm, som en gång klev in i politiken av ren ilska över ett bidragsavslag för en hundklubb. 

Det är lätt att tänka på Orust som en sommaridyll. Skärgårdsöar som glittrar i kvällssolen, småbåtshamnar fulla av liv och grusvägar som leder förbi gårdar, skogsdungar och ängar. Men Orust är mer än semesterromantik. På vintern är det en liten kommun med 15 400 invånare, historiskt en jordbrukskommun där Centerpartiet var den dominerande politiska kraften förr. En kommun med nära pendlingsavstånd till Göteborg och andra större orter i regionen. På sommaren växer kommunen till över 50 000 när fritidsboende och turister intar ön.

Hit kom Catharina Bråkenhielm på 1980-talet, tillsammans med en väninna från Luleå. Uppväxt i Luleå och nyfiken på nya miljöer tog hon ett jobb i skolan på ön. Planen var inte att stanna särskilt länge. 

– Vi tänkte att det skulle bli en bra erfarenhet. En liten kommun, nära havet.  

Catharina hade och har ett passionerat hundintresse och startade en hundklubb. När klubben sökte bidrag för bland annat apportbockar från dåvarande fritidsnämnden fick de dock ett bryskt avslag.

”Jag upptäckte att man kunde göra skillnad bara genom att stå på sig och tänkte att ‘här vill jag vara med’.”

– Vi fick höra att ”pinnar kan ni bryta i skogen”. Det var verkligen provocerande. Vi lade ner mycket tid på verksamheten och förstod att kunskap fattades, berättar Catharina. 

Catharina begärde att få komma på nämndens nästa möte och berätta om verksamheten. Resultatet? Bidraget beviljades och Catharina fick blodad tand. 

– Jag upptäckte att man kunde göra skillnad bara genom att stå på sig och tänkte att ”här vill jag vara med”. Då gick jag in som medlem i Socialdemokraterna.

Det politiska engagemanget förde henne snabbt vidare, först till fritidsnämnden och sedan raskt upp till kommunledningen. År 2002 tog hon plats i riksdagen för Socialdemokraterna, där hon stannade i 16 år. Men när valet 2018 närmade sig var det dags att lämna politiken bakom sig. 

– Jag ville göra något helt annat. Jag hade suttit länge i riksdagen.

På hemmaplan befann sig Orust i en djup kris. Underskotten växte, personal slutade och kommunalskatten var en av landets högsta. Partikamraterna vädjade till henne att återvända som kommunstyrelsens ordförande.

– Till slut sa jag ja till en mandatperiod, jag kände att jag inte kunde låta bli när kommunen och partiet behövde hjälp. Nu är jag inne på min andra period.

”Det var riktigt illa. Ekonomin läckte åt alla håll, och man hade försökt lösa det med ständiga skattehöjningar.”

Situationen var tuffare än hon anat. 

– Det var riktigt illa. Ekonomin läckte åt alla håll, och man hade försökt lösa det med ständiga skattehöjningar. Samtidigt skar man ner på det förebyggande arbetet, vilket gjorde problemen ännu värre. Kommunen överlevde, men den utvecklades inte. 

När Bråkenhielm tillträdde fanns ett underskott på 28,6 miljoner inom det sociala området. Bara några år senare var underskottet ersatt med ett överskott på 23,5 miljoner. 

– Vi började gå igenom verksamhet för verksamhet och vände och vred på det mesta.

Att fokusera på ekonomi och att hålla budget blev centralt och en viktig pusselbit låg i äldreomsorgen. 

– Rum stod tomma alldeles för länge när någon flyttade ut eller tackade nej. Korttidsboendet var alltid överfullt eftersom så många väntade på plats i särskilt boende och hemtjänsttimmarna rusade i höjden. Kommunen fick betala dyra avgifter till sjukhusen för medicinskt färdigbehandlade, över tiotusen kronor per dygn och patient. Hemtjänstpersonal la också tid på att handla mat i butiker vilket innebar långa resor och att mycket omsorgstid försvann.

En privat aktör upphandlades och nu kan de äldre välja varor utifrån fina bilder via Ipaden. Dessutom får personalen mer tid att faktiskt möta brukarnas omsorgsbehov. Man tog fram siffror, följde flöden och krävde att alla boenden skulle redovisa hur de arbetade. 

– Vi fick fart på systemet. Rum fylldes snabbare, korttidsplatser frigjordes och hemtjänsten kunde avlastas. Det blev bättre för de äldre, enklare för personalen och billigare för kommunen och köerna försvann. När vi tillträdde fanns det nästan bara konsulter på IFO, Individ- och familjeomsorgen, då man tagit bort det mesta förebyggande. Ingen ville arbeta här. Detta var både mycket dyrt och väldigt dåligt för de som behövde hjälp av IFO då det ständigt var nya människor man mötte. Nu har vi bara fast anställd personal och det är inte svårt att rekrytera.

En stor del av arbetet gick också ut på att se över dyra upphandlingar och inköp av tjänster där kostnaden hade tillåtits att skena iväg.

En stor del av arbetet gick också ut på att se över dyra upphandlingar och inköp av tjänster där kostnaden hade tillåtits att skena iväg. Exempelvis hade man en upphandlad skolskjuts från Västtrafik för 17 miljoner per år. 

– Vi sa upp avtalet och tog tillbaka skolskjutsen i egen regi. Till en början drog det ner kostnaden från 17 till 9 miljoner. Effektiviseringarna har samtidigt gjort att vi har kunnat tillhandahålla en gratisbuss för invånarna. Den har väldigt stor betydelse för många i kommunen som kanske inte har en jättegod ekonomi och inte kan ta sig de långa avstånden på egen hand. 

Catharina fortsätter:

– Vi har byggt upp verksamhet på hemmaplan i stället för att köpa platser. psykiatriboende, skola för barn som av olika skäl inte kan vara i en vanlig skola, boende för hemlösa, fler egna familjehem, och avlastningsboende barn med särskilda behov, med mera.Vi har minskat på antalet köpta platser genom att ha verksamhet i egen regi, Vi gjorde en rad viktiga effektiviseringar och frigjorde då mycket resurser och det viktigaste har varit att inte göra några neddragningar – aldrig en skattesänkning på bekostad av en försämring.

Åtta år i rad har Orust nu sänkt skatten. Att höra en socialdemokrat tala om skattesänkningar kan låta som en paradox, men för Bråkenhielm är det en självklarhet. 

– En grundläggande princip för mig är att man ska beskattas i proportion till det man som medborgare får tillbaka. När vår nuvarande majoritet tillträdde var det verkligen inte så det såg ut, man betalade näst högst skatt i hela landet samtidigt som servicen och utemiljön blev sämre för varje år som gick. Det föranledde en vision om att vi successivt skulle börja jobba oss neråt gällande skattesatsen.

Bråkenhielm tillägger även att det finns starka ideologiska skäl för socialdemokrater att verka för en låg kommunalskatt: 

– Kommunalskatten är platt och slår lika för alla. Den kan inte differentieras som statliga skatter. Därför drabbar en hög kommunalskatt i synnerhet låginkomsttagare där varje hundralapp kan ha en avgörande betydelse. Det är inte rimligt att kommuner taxerar sina invånare skyhögt. 

”Många socialdemokrater förknippar effektiviseringar med nedskärningar, delvis på grund av hur många i borgerligheten använt begreppet.”

På frågan om varför det ofta tycks vara högern som tar kommando i att diskutera skattesänkningar och effektiviseringar svarar Bråkenhielm: 

– Många socialdemokrater förknippar effektiviseringar med nedskärningar och nedläggningar, delvis på grund av hur många i den borgerliga rörelsen använt begreppet. Man har dragit ner på saker som drabbar de som har det allra sämst ställt mest. Men det är ju inte det det handlar om. Det handlar om att göra verksamheten smartare så att man får ut mer av pengarna. Då kan man både utveckla kommunen och samtidigt ge tillbaka till invånarna. 

För att lyckas har Socialdemokraterna på Orust styrt tillsammans med Moderaterna och Liberalerna. Det är ett allt vanligare samarbete i svenska kommuner: 

– För att få till en ordentlig sanering av ekonomin behövdes politiker som förstod både ansvar och ledarskap. Där har vi kunnat enas med både Moderaterna och Liberalerna, trots att vi inte delar alla värderingar. 

Efter åtta år av skattesänkningar har Orust gått från att vara en varningsklocka till ett exempel som andra kommuner tittar på. 

Vad är då hennes råd till andra som vill göra samma resa? 

– Börja med tydligt ledarskap. Politiska ledare som vågar ta beslut och inte minst ta egna initiativ och som jobbar bra tillsammans med professionen. Då får man med sig organisationen som tycker att det är kul att jobba i en kommun där det finns en vision och där det händer saker. Det är helt avgörande, utan team-insatser får man ingenting gjort. Se till att det finns mycket förebyggande verksamhet. Utan det blir det bara brandsläckning. Vårt mål är inte att ha den lägsta skatten, utan en rimlig beskattning utifrån kommunens förutsättningar.

Prenumerera på Smedjan!

Varje lördag får du som prenumerant (gratis) ett nyhetsbrev med exklusiv text av Svend Dahl och lästips från veckan som gått. Dessutom unika erbjudanden på Timbro förlags utgivning.

Email

Framåt ligger en stor utmaning i att lösa upp knuten kring den stora befolkningsökningen under sommaren. För att effektiviseringsarbetet ska fortsätta krävs det alla som bor i kommunen merparten av året också betalar skatt där.

En socialdemokratisk kommun som sänkt skatten åtta år i rad sticker fortfarande ut. Men kanske är det en bild som håller på att förändras. Förhoppningsvis kan exemplet Orust fungera som en inspiration för socialdemokratiskt styrda kommuner och få dem att inse att ekonomisk effektivitet inte handlar om att dränera välfärden, utan om ansvar gentemot skattebetalarna. Dessutom bör Orust vara en spark i baken för borgerligt styrda kommuner. Det är ett underbetyg att den mest konsekventa ”skattesänkar-agendan” i Sverige just nu finns i socialdemokratiska Orust. Bråkenhielms driv har dessutom inte svalnat. Orustborna kan tämligen säkert se fram emot ytterligare skattesänkningar de kommande åren om samma majoritet får fortsatt förtroende.

Omslagsbilden föreställer en småbåtshamn i Orust. Foto: Shutterstock