Ekonomi Krönika
Sparande är en superkraft vänstern inte vill att du har
Det är bra att småsparare slipper skatt när ISK-sparande upp till 300 000 nu skattebefrias. Men den samlade vänstern rasar som vanligt mot att vanligt folk får chansen att skaffa sig en egen ekonomisk buffert. Det konstaterar Carolin Dahlman.
Regeringen och Sverigedemokraterna vill stärka svenskarnas egenmakt genom att göra ISK-sparandet skattefritt upp till 300 000 kronor.
Det har fått vänstern och medierna att med fasa i rösten varna för att de rika gynnas. Detta trots att det är nästan fyra miljoner svenskar som sparar via ISK-konton, och att de flesta är långt ifrån miljonärer – utan svenskar med vanliga inkomster.
Daniel Suhonen från yttervänsterns tankesmedja Katalys skrev på X: ”Rätt kocko (förutom som tung, dold subvention till rika) att en familj på fyra får 1,2 miljoner i skattebefrielse på sitt ISK-sparande.” Hans kollega Kalle Sundin skrev i Dala-Demokraten att kapitalstarka investerare använder sig av reglerna för att undgå skatt.
Från vänster har det låtit så genom åren. 2022 skrev Dagens ETC:s Andreas Gustavsson: “Jackpot för rika när regeringen slopar ISK-skatt”. Sundin skrev 2021 att de rika kapat ISK som sparform.
Vänstersidan gör sitt allra bästa för att få oss att tro att det är några Joakim von Anka-krösusar som ISK-sparar.
De rika… vänsterns hackkyckling framför alla. Målet verkar vara att vi varken ska ha pengar eller kunna samla ihop några, och därmed kunna stå på egna ben, bli oberoende och självstarka.
2021 föreslog en S-arbetsgrupp, ledd av Magdalena Andersson (S), ett ISK-tak. Sparformen skulle ”begränsas kraftigt”. En sänkning av skatten på ISK-sparande ”skulle bara ytterligare gynna de rikaste i samhället”, sa Andersson.
Vänstersidan gör sitt allra bästa för att få oss att tro att det är några Joakim von Anka-krösusar som ISK-sparar. Men tre av fyra har under 300 000 kronor på ISK-kontot. Varannan har under 74 000 kronor, och bara några procent har över tre miljoner.
Suhonen kallar det kocko att låta människor få behålla sina egna pengar. ISK-sparandet är kronor som svenskar sparat ihop. Folk har struntat i konsumtion i nuet för att få trygghet i framtiden. Den förenade vänstern vill ta belöningen ifrån dem.
Vänstergirigheten saknar gräns.
Medierna spädde på vänsterns narrativ kring regeringens förslag om ISK. Även om 16 av 23 remissinstanser var positiva valde flertalet medier att fokusera på att Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet varit kritiska i sina remissvar.
En TT-artikel rullades ut över landet, med rubriker som: ”Tung kritik mot sänkt skatt på ISK-sparande” och ”Regeringens ‘småspararsatsning’ hjälper mest aktiemiljonärer”. Ingressen löd: ”En sänkt kapitalskatt som mest går till de rika.
Och som ökar möjligheten för välbärgade familjer att ägna sig åt skatteplanering.”
Förslaget kommer att sänka skatten för dem som redan sparar snarare än att få fler att spara, kommenterade Sebastian Escobar-Jansson från KI. ESV invände emot att skattesänkningen tillfaller ”en relativt liten del av befolkningen”.
Onekligen klickvänliga resonemang. Men märkliga.
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, sa till mig på telefon att:
– Det är fel att uttrycka det som att det gynnar dem som redan har sparande. Sparpengarna är ju inte något man passivt innehar. De har man jobbat sig till, genom att avstå annan konsumtion eller arbeta.
Hon påpekade att ISK-förslaget sannolikt lockar fler grupper att spara. Kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund kan komma att uppmuntras, vilket minskar klyftorna i samhället.
Det låter rimligt. Jag som växte upp i arbetarklass vet att det där med börsen framställdes som någonting herrar i hatt ägnade sig åt. Inget för mig. Om regeringen sänder en signal om att sparande är okrångligt och ofarligt sänks trösklarna.
De som ser det som en kostnad betraktar sparandet som att det egentligen är statens pengar.
Frida Bratt såg också undrande på KI och ESV anmärkning om att reformen skulle minska skatteintäkterna med 7 miljarder från 2025 och framåt.
– De ser det som en kostnad, men då betraktar de ju sparandet som att det egentligen är statens pengar.
Enligt Aktiespararna drar ISK-sparandet totalt in 17,8 miljarder 2024 vid oförändrade regler. Om regeringens förslag som gynnar de som sparar minst, ”kostar” sju miljarder blir det ändå en redig slant kvar till statskassan. Även om skatteintäkterna minskar med det nya förslaget väller pengarna ändå in. De med ISK-sparande på över 300 000 kronor får fortsätta att betala stora summor i skatt.
Staten tar därmed från de rika och ger till medelklassen, skulle man kunna beskriva det som. Det skulle förstås också kunna ses som att de som lagt undan mycket fortsätter att straffas.
Frida Bratt menar att de totala intäkterna från ISK-skatten rentav skulle kunna öka och fler börjar spara som en effekt av de nu föreslagna förändringarna. Bratt vill därför att regeringen även rullar tillbaka ISK-skattehöjningarna som de rödgröna genomförde 2016 och 2018. Delvis eftersom skatten har höjts på sparande, men också för att vi genom räntesubventionerna har rabatt på lån, vilket ökar risken för att människor lockas till att dra på sig skulder i stället för att spara.
Men kanske är det vad vänstern vill. Ju fler som tar ansvar över sin privatekonomi och bygger en egen buffert, desto färre blir beroende av staten.