Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Utblick Ledare
Stoppa EU:s chockskatt på snus
EU har gjort Sverige rikare och bättre, men i dag har unionen fokus på fel saker. Bara i dagarna har ökad skatt på vitt snus och företag kommit som förslag från kommissionen. Ska Europa överleva måste Sverige fortsätta sätta press på EU att sänka skatterna, avreglera marknaden och värna snuset. Det skriver Theodor Tralau.
Det finns få saker som gör svenskarna så upprörda som när EU ska prata om snus. Och nu finns det verkligen fog för det. I juni kunde Aftonbladet rapportera att EU-kommissionen planerar att införa en punktskatt på vitt snus. Förslaget innebär att alla länder skulle behöva en minimiskatt på drygt 1570 kronor per kilo snus. Detta kan jämföras med Sveriges nuvarande på 207 kronor per kilo. Det vore en ökning på 650 procent.
Snus innebär vissa hälsorisker och innehåller nikotin vilket är beroendeframkallande, men statistiken är tydlig; Snus har klart färre hälsorisker än vad rökande har, och det är tydligt i statistiken för bland annat lungcancer.
Även om unionens rent skadliga förslag ibland besvaras med fantasier om en swexit vore det en felaktig lösning.
Men snuset är dock inte den enda frågan där EU är fel ute. I veckan kunde Financial Times berätta att EU ska föreslå en ny bolagsskatt. Enligt tidningen ska den nya skatten påverka företag som omsätter drygt 550 miljoner kronor om året och ingå i EU:s långtidsbudget mellan 2028-2034.
Förslaget riskerar att skada europeiska företag som i dag ligger långt efter amerikanska och kinesiska i marknadsvärde, och incitamenten för att starta företag i Europa kommer bli färre. Förslaget är också märkligt när kommissionsordförande Ursula von der Leyen har sagt att fokus ska ligga på konkurrenskraft och avreglering.
Även om unionens rent skadliga förslag ibland besvaras med fantasier om en swexit vore det en felaktig lösning, något som Sveriges ytterkantspartier också kommit att inse. England har sedan sitt utträde fått en allt sämre tillväxt, minskad handel och blivit allt fattigare. Den stora politiska frågan, migrationen, fick inte heller någon magisk lösning efter Brexit.
Det innebär att fokus måste flyttas från höjda skatter till reformer som faktiskt gynnar innovation, företagande och konkurrens.
Genom att Sverige fortsätter att ta en aktiv och ledande roll i EU kan vi bättre värna våra nationella intressen. Gång på gång har vi sett hur unionen försöker lagstifta om svenska särfrågor – som snuset eller Epa-traktorerna där EU föreslagit att höja åldern från 15 till 16 år, vilket vore förödande för landsbygdens ungdomar. Men genom samarbete har Sverige kunnat fortsätta producera och bruka snus, och Epa-lagstiftningen ser inte ut att bli verklighet.
Men här finns också mer än enbart nationella intressen. Sverige måste fortsätta slåss för att EU ska kunna bli konkurrenskraftigt och skapa incitament för att bilda företag i Europa. Bland världens 100 största företag som grundades efter år 1990 kommer endast två stycken från Europa. Det är talande för vilket dåligt företagsklimat som finns här.
Sverige måste därför fortsätta sätta press på EU att välja rätt riktning. Det innebär att fokus måste flyttas från höjda skatter till reformer som faktiskt gynnar innovation, företagande och konkurrens. En bra början vore att säga nej till den nya bolagsskatten som riskerar att göra det motsatta – och i stället arbeta med avreglering.
Det finns också goda skäl för Sverige att fortsätta kämpa för svenska särintressen som snuset och Epan. Delvis för att det gynnar oss i Sverige, men också för att minimera EU-kritiska partiers inflytande som växer sig allt starkare när EU försöker köra över nationella särintressen.
Sverige måste fortsätta kämpa för kontinentens politiska och ekonomiska överlevnad som i dag hänger på Europeiska unionen.