Samhälle Åsikt
Sverige halkar efter som kunskapsnation
Sverige är det land i Europa som har flest experter inom högteknologiska områden – men inte flest i kunskapsintensiva jobb. Om vi inte växlar upp riskerar vi att förlora vår position som ledande kunskapsnation, skriver Nima Sanandaji och Klas Tikkanen.
Kunskap är grunden för Sveriges konkurrenskraft. Faktum är att Sverige är det mest experttäta landet i hela Europa, med 13,4 procent av den vuxna befolkningen som utbildade ingenjörer och forskare. Naturligtvis borde denna nationella kunskapsbank resultera i högst andel kunskapsintensiva så kallade Brain Business Jobs. Men Sverige underpresterar givet experttätheten.
Sambandet mellan många experter och många kunskapsintensiva jobb är starkt. De flesta länder som har hög experttäthet har också fler som arbetar i kunskapsintensiva högteknologiska framtidsbranscher. Ändå kommer Sverige först på tredje plats.
Schweiz och Irland har redan gått om oss, trots att de har färre experter sett till befolkningen. Förklaringen ligger i vitt skilda politiska och ekonomiska satsningar och förutsättningar. Lägre skatter och mer företagsvänliga regelverk gör att dessa länder förmår omvandla sin samlade expertis till fler konkurrenskraftiga jobb och i förlängningen högre tillväxt.
Estland visar samma mönster. Landet har lägre experttäthet än Sverige, men nästan lika hög andel Brain Business Jobs. Skattenivåerna är lägre och PISA-resultaten bättre än i Sverige. Bland unga har Estland dessutom redan en högre andel forskare och ingenjörer än vi. Medan Sveriges försprång förlitar sig på äldre generationer, har Estland en yngre expertprofil.
På senare år har utvecklingen i många andra europeiska länder varit starkare än i Sverige. Det visar den årliga rapport som European Center for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR), med stöd av Nordic Capital, tar fram. Brain Business Jobs Index kartlägger och jämför andelen av befolkningen i arbetsför ålder i 33 europeiska länder och 243 regioner som är sysselsatta i kunskapsintensiva företag.
Sedan 2014 har andelen vuxna med kunskapsintensiva jobb i Sverige ökat med 15 procent. Men jämfört med andra länder är utvecklingen svag.
Sedan 2014 har andelen vuxna med kunskapsintensiva jobb i Sverige ökat med 15 procent. Men jämfört med andra länder är utvecklingen svag. Nederländerna har vuxit med 25 procent, Malta med 62 procent och Estland med hela 67 procent. I Cypern, Portugal och Bulgarien har andelen mer än fördubblats.
Även på regional nivå har Sverige tappat mark. Tidigare var Stockholm näst bäst i Europa efter Bratislava. I dag ligger Prag, Budapest, Bukarest och Köpenhamn före oss. Centraleuropeiska huvudstäder kombinerar nämligen en omfattande tillgång på talang med goda ekonomiska förutsättningar.
***
Sverige har nu tre viktiga uppgifter för att inte tappa positionen som en ledande kunskapsnation:
1. Stärk ingenjörs- och forskarutbildningarna
Det är alarmerande att Sverige inte längre toppar listan över andelen vuxna som utbildar sig till forskare och ingenjörer. Vi behöver både satsa mer resurser och se bättre resultat i våra ingenjörs- och forskarutbildningar. Högskolesektorn måste slimmas, bli mer effektiv och fokusera på kvalitet. I dag återfinns bara KTH på QS World University Rankings topp-100-lista för matematik och ingenjörsvetenskap. Chalmers och Lund är nära – men målet bör vara att minst tre svenska lärosäten ska ta plats bland världens hundra bästa.
2. Sänk skatterna för att locka investeringar och talanger
Sveriges höga skatter gör att vi tappar fart. Länder som Irland och Estland visar att det går att kombinera lägre beskattning med en utvecklad välfärd och imponerande skolresultat. Med träffsäkra skattereformer som stimulerar investeringar och tillväxt kan skattebasen växa och välfärden stärkas.
3. Återta fördelen av stabil och billig energi
Sveriges tidigare konkurrensfördel låg i den stora tillgången till billig och stabil energi. Så är det inte längre. För att locka kunskapsintensiva företag måste vi bygga ut energiproduktionen och förstärka överföringskapaciteten i hela landet. Energifrågan är lika central för vår kunskapsekonomi som universiteten och skattesystemet.
Sverige står starkt rustat – men utvecklingen är inte självklar. Utan reformer riskerar Sverige att bli omsprunget av länder som Estland och Irland, och Stockholm av allt fler huvudstadsregioner i Centraleuropa. Det räcker bevisligen inte att ha högst experttäthet. Vi måste också skapa de bästa förutsättningarna för att dessa experter ska komma till sin rätt i kunskapsintensiva jobb.
Kunskap, konkurrenskraft och tillväxt hänger ihop. Det är därför hög tid att Sverige nu prioriterar träffsäkra reformer för att värna sin position som ledande kunskapsnation.