Ekonomi Åsikt
Sverige måste bryta stagnationen
Höstbudgeten innehöll flera välkomna förslag. Men om Sverige ska ta sig ur sin period av stagnation finns mycket kvar att göra. En översyn av punktskatterna och av Skatteverkets roll är bra platser att börja, skriver Nima Sanandaji.
Genom höstbudgeten lanserade regeringen en ambitiös reformpolitik, med sänkta skatter på arbete, och avskaffande av platspåseskatten och flygskatten. Utmaningarna med att få fart på tillväxten är dock omfattande. EU är en alltmer integrerad ekonomi där tillväxten skiftar mot länderna som har lägre skatter och mera företagarvänlig politik. Därför behöver Sverige fler reformer av punktskatter, kombinerat med stärkt rättssäkerhet för företagen. Det är reformer som kommer få Sverige att växa och skatteunderlaget att expandera, – och göra det mer sannolikt att regeringen får en andra mandatperiod.
Redan för 700 år sedan lade den tunisiska ekonomen och samhällsvetaren Ibn Khaldun grunden för förståelsen att stater ofta i samband med expansion mot högre skattenivåer skapar undanträngning av arbete, investeringar och talanger. Arthur Laffer utvecklade sedan teorin vidare, i den kända servett-skissen under en middag. Resultatet är Laffer-Khaldun-kurvan som visar på länken mellan skattenivå och skatteintäkter.
År 2010 räknade ekonomerna Mathias Trabandt och Harald Uhlig, i en studie som utgavs av Europeiska Centralbanken, på var de europeiska länderna befann sig i denna kurva. Det visade sig att Sverige, Danmark och flertal andra högskatteländer i Europa har så pass höga skattekilar, att skatterna på marginalerna knappt eller inte alls bidrar med nettointäkter. Särskilt gäller det för kapitalskatter men också skatter på arbete.
Det är smått anmärkningsvärt att sänkning av skatter i Sverige kan ha mer än hundra procents självfinansieringsgrad.
Värnskatten, fem procent extra marginalskatt för höginkomsttagare, infördes 1995 och avskaffades 2020. Innan dess hade det funnits en debatt i Sverige där förespråkarna som menade att sänkta skatter delvis eller helt kunde vara självfinansierande anklagades för att vara oseriösa. Men evidensen var tydlig och debatten rörde på sig. Finansdepartementet räknade med att avskaffandet av värnskatten sannolikt skulle vara ungefär självfinansierande. Den utvärdering som Svenskt Näringsliv nyligen publicerade når slutsatsen att självfinansieringsgraden i praktiken blev mellan 206 och 237 procent.
Det är smått anmärkningsvärt att sänkning av skatter i Sverige kan ha mer än hundra procents självfinansieringsgrad, och det visar på behovet av fler skattesänkningar. Fortsatt reformtakt motiveras dessutom av Sveriges stagnation. Mellan 2010 och 2022 hade Sverige haft en real ökning av levnadsstandarden per invånare på enbart 5 procent, mindre än hälften av nivån för hela EU. Även under 2023 och första halvan av 2024 har Sverige legat efter sett till tillväxten. Medan länder som Sverige med hög skattebörda och regleringsbörda stagnerar, skiftar ekonomisk aktivitet mot länder med lägre skatter och mer företagarvänlig politik.
Sverige bland länderna i EU som har en stagnerande ekonomisk utveckling | |
| Land | Real utveckling av välståndet per invånare 2010–2022 (BNP/capita i fasta Euros per invånare) |
| Irland | 111% |
| Litauen | 104% |
| Bulgarien | 104% |
| Estland | 90% |
| Lettland | 87% |
| Rumänien | 85% |
| Malta | 57% |
| Polen | 45% |
| Ungern | 36% |
| Tjeckien | 34% |
| Kroatien | 27% |
| Slovakien | 23% |
| Slovenien | 19% |
| Danmark | 15% |
| Tyskland | 13% |
| Belgien | 11% |
| Luxemburg | 11% |
| Nederländerna | 10% |
| Österrike | 9% |
| Portugal | 8% |
| Finland | 8% |
| Sverige | 5% |
| Cypern | 1% |
| Frankrike | -2% |
| Spanien | -4% |
| Italien | -4% |
| Grekland | -25% |
Företagarvänliga Irland har mer än fördubblat välståndet per invånare under samma period och sprungit om Sverige i välstånd. Nederländerna är ett annat västeuropeiskt land som har sprungit om Sverige i välstånd under samma period, också där finns lägre skatter och en mer företagarvänlig politik. Sveriges stagnation är påtaglig på nationell nivå och ännu mer märkbar när analysen sker regionalt. Sedan 2010 har real levnadsstandard faktiskt minskat i Jämtlands, Hallands, Södermanlands, Västmanlands och Kalmar län, medan den inte alls har ökat i Gotlands län. Det är uppenbart att förändring behövs.
| Sverige-tillväxtligan | |
| Län | Real utveckling av välståndet per invånare 2010–2022 (BNP/capita i fasta Euros per invånare) |
| Norrbottens län | 18% |
| Kronobergs län | 12% |
| Jönköpings län | 11% |
| Östergötlands län | 9% |
| Värmlands län | 8% |
| Örebro län | 8% |
| Västerbottens län | 7% |
| Blekinge län | 7% |
| Västra Götalands län | 7% |
| Uppsala län | 6% |
| Stockholms län | 4% |
| Skåne län | 3% |
| Gävleborgs län | 1% |
| Dalarnas län | 1% |
| Västernorrlands län | 1% |
| Gotlands län | 0% |
| Kalmar län | -3% |
| Västmanlands län | -3% |
| Södermanlands län | -4% |
| Hallands län | -4% |
| Jämtlands län | -9% |
En rad olika policyförändringar behövs för att stimulera tillväxten: lägre skatter, lägre regleringsbörda, stärkt trygghet, stärkt infrastruktur och stärkt energiförsörjning. En särskild viktig fråga handlar om punktskatter och deras tillämpning. Punktskatter ökar priset på varor, skapar administrativa kostnader och osäkerheter för affärsverksamhet. Ibland behövs de, men ofta är de inte optimalt utformade styrmedel. Några aktuella exempel:
- Flygskatten avskaffades i höständringsbudgeten 2024 då den skapade snedvridningar, kostnader för hushåll och företag samtidigt som mera effektiva miljöstyrmedel redan var på plats genom EU.
- Plastpåseskatten infördes 2020 och tre år senare kom beslutet om att avskaffa den. Skatten var inte ändamålsenlig, var en överimplementering av EU:s förpackningsdirektiv, och var inte det mest ändamålsenliga styrmedlet.
- En offentlig utredning från 2017, innan pandemin, visade att det fanns oklarheter om desinfektionsmedel omfattades av punktskatten på desinfektionsmedel eller inte. Därefter följde corona-pandemin då det fanns omfattande behov av desinfektionsmedel och brister på detta bland såväl personal i vård och omsorg som enskilda hushåll. I efterhand har Skatteverket jagat många av företagen som bistod med handsprit under pandemin, för att de inte administrerade en punktskatt som var otydlig från början.
Elektronikskatten tränger undan ekonomisk aktivitet från Sverige utan att vara ett optimalt utformat styrmedel. Till exempel är det inte en vinst utan en förlust för miljön att en tv importeras från ett annat europeiskt land för att det blir billigare, snarare än köps med lägre frakt från Sverige. Tuggtobak i påse är till skillnad från snus i påse en produkt som kan produceras för konsumtion i Sverige samt även gå till export. Medan snus inte är lagligt i många andra länder så är tuggtobak i påse det. Skatteverkets punktskatteavdelning tolkar dock att produkten är snus i påse, vilket gör att den inte kan exporteras. Snus som är mera finmalen är begränsad för export till omvärlden, men tuggtobak i påse är något som kan tillverkas och gå på export. Genom att Skatteverket bedömer att en vara är något annat, trängs näringsverksamhet och exportmöjligheter undan. Detta hämmar en potentiellt framgångsrik framtida svensk exportindustri från att växa fram. Den myndighet som tar ut skatter har inte som sin roll att bedöma vilka produkter som ska finnas på marknaden eller inte. Denna form av centralplanering uppstår dock om gränsdragningar kring vad en produkt faktiskt är blir felaktiga.
Det finns goda skäl att se över punktskatterna, om de kan avskaffas och ersättas med mer ändamålsenliga styrmedel, och i de fall då de behövs hur de kan administreras bättre. Särskilt relevant är att reglerna är onödigt strikta i dag för de produkter som inte är registrerade för en punktskatt, men ändå vid något enstaka tillfälle blir punktbeskattade. Sverige som en integrerad del av en gemensam europeisk marknad behöver ha smidiga processer, annars trängs ekonomisk aktivitet ut.
Företagare som hamnar i juridiska processer upplever stor otydlighet och rättsosäkra metoder från Skatteverkets sida.
Ett återkommande tema i Sverige är att företagare i allmänhet är nöjda med Skatteverket service, men de som hamnar i juridiska processer upplever stor otydlighet och rättsosäkra metoder från Skatteverkets sida. Stiftelsen Rättvis Skatteprocess har analyserat 1 600 avgöranden i förvaltningsdomstolarna mellan åren 2018 och 2022 och funnit att i att färre än vart femte fall medges full ersättning för rättegångskostnader, även när den enskilde har vunnit bifall. I 26 procent av fallen får den enskilde helt eller delvis bifall i sakfrågan men medges inte någon ersättning alls. Resultatet är att många företag inte ens vågar driva frågor rättsligt mot Skatteverket.
Till sist behöver Skatteverkets myndighetsroll skärpas. Den nya arbetsformen “Fördjupad dialog” är menad att göra myndigheten mera företagarvänlig, men leder till att det uppstår gråzoner och frågetecken om Skatteverkets funktion som reglerande myndighet. Trots goda reformer och räntesänkningar stagnerar Sveriges ekonomi, det har varit rekord i konkurser och nedgång i nyföretagande runtom i landet. Konstruktiva reformer krävs, inte minst vad gäller en mera lyhörd skattemyndighet.
Det är inte bara samhällsekonomin som tjänar på skattereformer, utan också regeringen. De regeringar som återväljs tenderar att vara just de som ökar nivån av ekonomisk frihet, visar en jämförelse av de regeringar som har funnits i utvecklade ekonomier sedan mitten av 1990-talet. Intressant nog är effekten precis lika stor för regeringar till vänster som till höger. Såväl i Sverige som internationellt har det ofta varit samma regeringar som genomförde skattesänkningar och andra reformer för att öka ekonomisk frihet som också senare blev återvalda. Såväl regeringen som oppositionen bör ha sikte på avskaffande av snedvridande skatter. Det är klok näringspolitik som Sverige behöver mer av.