Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Smedjans sommarredaktion

Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer

Samhälle Ledare

Marcus Björk: Ukrainas sak är fortfarande vår 

De senaste två månaderna har Ryssland lidit sina svåraste förluster sedan inledningen av deras anfallskrig mot Ukraina. Ryssland har dock fortsatt stor militär förmåga och västvärldens stöd till Ukraina förblir helt nödvändigt för en ukrainsk seger, skriver Marcus Björk.

Trots ryska rekordförluster under de senaste två månaderna är det en lång väg kvar till seger för Ukraina. Västvärldens stöd förblir helt nödvändigt. Foto: Natacha Pisarenko/AP Photo

I måndags kväll, amerikansk tid, presenterade presidentkandidaten Donald Trump sin parhäst vid republikanernas konvent. Det blir den 39-åriga Ohio-senatorn JD Vance som får stå på listan som republikanernas vicepresidentkandidat. Vance har förutom sitt orubbliga stöd till Trump, framför allt utmärkt sig för sitt motstånd mot fortsatt amerikanskt stöd till Ukraina. Han var även tongivande i den grupp senatorer som förhalade det senaste militära stödpaketet till Ukraina. 

Det har snart gått två och ett halvt år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Trots att rapporterna i media blivit färre med tiden pågår kriget likväl med oförminskad kraft. Ett krig som fortsätter kosta otaliga liv och där situationen är allt annat än statisk. 

Över 70 000 ryska soldater uppskattas ha dödats eller skadats bara i maj och juni. 

Enligt Storbritanniens försvarsminister har de ryska förlusterna under de senaste två månaderna varit de högsta sedan Rysslands fullskaliga invasion. Över 70 000 ryska soldater uppskattas ha dödats eller skadats bara i maj och juni. 

The Economist har i en rapport uppskattat att det går ungefär tre till fyra svårt skadade soldater på varje dödsfall, män som inte kan återvända till fronten. Deras uppskattning, baserad på läckta dokument, sätter de ryska förlusterna sedan invasionens start i storleksordningen 462 000 till 728 000 man. Detta ligger i linje med franska och brittiska myndigheters uppskattningar om ryska förluster på runt 500 000 man. 

Trots de två senaste månadernas ryska förluster uppskattar amerikanska tjänstemän att Ryssland förmår rekrytera 25 000 till 30 000 män per månad – tillräckligt för att återfylla leden. Detta görs främst genom att locka frivilliga med ekonomiska incitament och genom att rekrytera dömda brottslingar från ryska fängelser. I den ryska delrepubliken Tatarstan har myndigheter till och med infört en belöning på runt 12 000 kronor för den som övertygar familj eller vänner att ta värvning. Det motsvarar nästan två genomsnittliga månadslöner brutto i Tatarstan. Långsiktigt utarmas dock den ryska krigsförmågan när nya rekryter, ofta med undermålig träning och utan stridserfarenhet, snabbt sätts in i strid för att ersätta stupade. Samtidigt bedöms Ryssland ha en ekonomisk förmåga att bibehålla nuvarande krigsinsats under flera år. 

Samtidigt bedöms Ryssland ha en ekonomisk förmåga att bibehålla nuvarande krigsinsats under flera år. 

Ukrainas militära förmåga är däremot i större utsträckning beroende av dess allierade.  Försöken att stoppa USA:s senaste stödpaket till Ukraina, eller utsikten att Trump blir vald till amerikansk president, är några av de tydligaste riskerna för Ukrainas långsiktiga försvarsförmåga. Allierade kan dock på motsvarande sätt också stärka försvarsförmågan. Ett exempel är att den ukrainska försvarsmakten nyligen fått tillåtelse att använda amerikanska vapen för att slå till mot mål på ryskt territorium. Detta möjliggjorde bland annat en attack på ett stort ryskt ammunitionslager i Voronezh i början av månaden, något som fått positiv effekt på försvarsinsatsen enligt ukrainska myndigheter. 

Nato höll toppmöte i Washington förra veckan, där försvarsalliansen återigen uttryckte sitt stöd för Ukraina. Nytt för i år var även en skärpt ton mot Kina, som understödjer Rysslands aggressionskrig. Men även om Nato under toppmötet beslutade om ett nytt stödpaket till Ukraina till ett värde av 450 miljarder kronor, sa Natos avgående generalsekreterare Stoltenberg i veckan nej till en polsk förfrågan om att få skjuta ner ryska raketer över ukrainskt territorium. 

Det är en illustration av hur försiktighet i Nato-led och bland Ukrainas allierade alltjämt begränsar och försvårar den ukrainska krigsinsatsen. Om väst menar allvar med sina ord om att kriget är existentiellt och att en ukrainsk förlust inte är ett alternativ, måste dessa ord också följas av handling.