Samhälle Åsikt
Upp till bevis för de som värnar skolvalet
En utredning föreslår skärpta tillståndskrav för friskolor. Genomförs de riskerar nya friskolor att få automatiska avslag, och kommunala skolor skyddas oavsett vilken kvalitet de håller. Det är inte att värna om elevernas perspektiv, skriver Ulla Hamilton.
Definitionen av kvalitet lyser helt med sin frånvaro i dagens skoldebatt. Detta trots att alla talar om att det är viktigt med kvalitet i skolan.
För att få driva en friskola krävs ett tillstånd från skolinspektionen, ett tillstånd som förutsätter att ”utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas”. Det gäller för såväl för en etablering som för en ansökan om att utöka elevantalet.
Hela tillståndsprocessen utgår ifrån kommunens perspektiv och handlar om kvantitet i stället för kvalitet. Kommunen som friskolan är belägen i kan yttra sig till Skolinspektionen om etableringen riskerar att medföra sådana ”påtagliga och bestående negativa följder på lång sikt att ansökan ska avslås”. Med lång sikt avses cirka fem–sex år. Kommunens yttrande ska då innehålla en beskrivning över vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid en etablering av den nya skolan. Med andra ord hur etableringen påverkar kommunen.
För sin helhetsbedömning vill Skolinspektionen att kommunen även överlämnar en befolkningsprognos över den aktuella åldersgruppen (6–9 år) av elever i kommunen. Prognosen ska sträcka sig från fem år till tio år. Därtill krävs en sammanställning över samtliga kommunala och fristående förskoleklasser, grundskolor och fritidshem i kommunen. I den sammanställningen ska det också framgå vilka skolor som är fristående respektive kommunala samt vilka årskurser som erbjuds på respektive skola och elevantalet per skolenhet. En karta som visar placeringen av de kommunala och fristående grundskolorna i kommunen ska också bifogas.
Regelverket är effektivt, om målsättningen är att begränsa nya friskolor.
Noterbart är att det inte finns några krav som är kopplade till kvalitet eller mjuka värden, som hur elever och medarbetare trivs på respektive skola. Detta trots att elevperspektivet också ska beaktas. Regelverket är effektivt, om målsättningen är att begränsa nya friskolor. I sitt beslut 2025 godkände Skolinspektionen endast 3 av de 50 inkomna ansökningarna för nyetablering av friskolor och 14 av 49 av de som ansökte om utökat elevantal.
Det slutbetänkande som utredningen ”Skärpta villkor för friskolesektorn – ytterligare förslag” överlämnade i januari 2026 innebär ett ökat krav på att etableringskommunen yttrar sig över etableringen. Utredningen menar att ett grundläggande syfte är att säkerställa att det för eleverna alltid finns ett kommunalt skolalternativ inom rimligt avstånd. Därför måste kommunernas möjlighet och skyldighet att erbjuda en god utbildning säkerställas. Utredningen påpekar att rätten att välja skola inte får inskränka sig till en möjlighet att endast välja en fristående skola utan det måste finnas en reell rätt att även välja en kommunal skola.
Om ett godkännande av en fristående skola riskerar att leda till nedläggningar av kommunala skolor i en sådan omfattning att det inte finns en möjlighet för elever att välja en kommunal skola inom rimligt avstånd, är detta enligt Skolinspektionen en så allvarlig negativ konsekvens att den enskilda skolan inte ska godkännas. Därför har Skolinspektionen framfört önskemål om att villkoren ska skärpas på detta sätt. Vilken kvalitet som de kommunala skolorna har beaktas inte i sammanhanget, inte heller elevernas efterfrågan.
Minskande eller otillräckligt elevunderlag är det vanligaste skälet till att Skolinspektionen bedömer att en etablering skulle medföra påtagliga negativa följder. Myndigheten anser att ett svagt eller vikande elevunderlag riskerar att urholka befintliga utbildningar och gör det svårt att upprätthålla bredd och kvalitet i det offentliga skolutbudet. Det faktum att en friskola kan attrahera elever från andra kommuner verkar inte vara något som beaktas.
Jag inser att det finns partiföreträdare som gärna ställer sig bakom denna tolkning av hur tillståndsansökningarna ska behandlas, inte minst med tanke på att samma politiker också är huvudmän för kommunala skolorna. Men de som stod bakom införandet av det fria skolvalet och friskolereformen borde ha en annan inställning till hur nyetableringar och utökning av antalet platser i friskolor ska hanteras. Kvalitet, resultat och efterfrågan måste vara viktiga aspekter när ansökningarna prövas. Med ett vikande elevunderlag riskerar det annars att det blir avslag per automatik. Med andra ord ett skydd för alla kommunala skolor, oavsett kvalitet. Det är knappast att värna om elevernas perspektiv, som utredningen påstår sig göra.
Det är knappast att värna om elevernas perspektiv, som utredningen påstår sig göra.
Ett uttalat syfte med friskolereformen var att ge största möjliga frihet för barn och föräldrar att välja skola. Nyckelorden var mångfald, valfrihet och egenmakt. Det är alltjämt viktigt att se till att Sverige lever upp till detta. I dag är det runt 420 000 elever som utnyttjar sin makt att välja en friskola. Andra genom att aktivt välja en kommunal skola. Därför är det beklagligt att Tidöpartierna inte har lyckats med ett av uppdragen i Tidöavtalet – införandet av ett obligatoriskt skolval. Det finns gott om underlag som visar att friskolor bidrar till att höja kunskapsnivåerna i landet som helhet och även runt om i landets kommuner där friskolor etablerat sig.
Märkligt nog lyfts inte detta av företrädare från Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna. Inte heller det faktum att många friskolor har en högre andel elever med utländsk bakgrund än kommunala skolor, eller att friskolor har bidragit till att höja Sveriges kunskapsresultat i internationella prov som PISA och TIMSS. När det gäller debatten om friskolor som är aktiebolag är det också värt att notera att specialbearbetningar av Skolverkets statistik om elevers bakgrund visar att aktiebolagsskolor har ett klart tuffare elevunderlag än icke-vinstdrivande skolor. Detta gäller både utifrån socioekonomi och utrikes bakgrund. Vi vet också att elever med sämre förutsättningar, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå, i högre utsträckning valt aktiebolagsskolor framför friskolor som är icke-vinstdrivande.
Politiker måste sluta undvika att definiera vad kvalitet innebär i skolan. Dagens system, och de förslag som nu behandlas politiskt, tyder på att politikerna väljer att slå undan benen för väl fungerande friskolor och deras möjligheter att växa och utveckla verksamheten. Däremot kan dåligt fungerande kommunala skolor fortsätta att bedriva verksamhet. Sverige har inte råd att göra sig av med de väl fungerande friskolor som vuxit fram sedan friskolereformen för över 30 år sedan. Nu är det upp till bevis för de partier, och dess företrädare, som säger sig vilja slå vakt om mångfald, valfrihet och individperspektivet. Säg nej till de förslag som utredningen ”Skärpta villkor för friskolesektorn – ytterligare förslag” presenterat när det gäller skärpta krav vid tillståndsprövning. Ta initiativ till att Sverige äntligen får en definition av vad som menas med kvalitet i utbildningen. Det skulle inte bara underlätta skolvalet för landets elever och föräldrar utan också lägga en grund för en faktadebatt om hur svensk skolas kvalitet kan förbättras.