Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Samhälle Ledare
Utan friskolor blir skolan sämre
Det är genom konkurrensen från friskolorna som hela det svenska skolsystemet fått bättre kvalitet. Liberalerna och Simona Mohamsson riskerar att beröva elever både kunskap och valfrihet. Det skriver Hannah Stutzinsky.
I går (4/8) lämnade de sista remissinstanserna in sina yttranden om friskoleutredingen som presenterades i april i år. Listan på remissvar är lång och innefattar såväl skolföretag som kommuner och yrkeskårer. Många har känt sig träffade av det initiativ som Sveriges skolparti framför andra, Liberalerna, kallade för en “helrenovering” när de gav den av S-regeringen redan sjösatta utredningen ett omfattande tilläggsdirektiv i juli 2023. Men prospektet på en helrenovering har nu blivit till en rivningsoffert, utan förslag på en ny konstruktion. Med den här utredningen kommer regeringen att stänga igen både förskolor och grundskolor som fungerar utmärkt. Är det verkligen vad den nya L-ledaren Simona Mohamsson menar med Folkpartiet classic?
I utredningen föreslås bland annat att ett förbud mot värdeöverföring, det vill säga vinstutdelning, under en friskolas första fem verksamhetsår samt fem år efter byte av ägare. Det är inte bara ett ingrepp i etableringsfriheten då just dessa företag förlorar dispositionsrätten över sina egna pengar, utan kan även vara oförenligt med EU-rätten.
Är det verkligen vad den nya L-ledaren Simona Mohamsson menar med ”Folkpartiet classic?”
Advokatsamfundet skriver i sitt remissvar att förslagen om begränsning av värdeöverföring bör ses över i ljuset av proportionalitetsprincipen. Det vill säga, det finns ingen grund för att påstå att begränsningen av vinstutdelning i fem år stärker skolornas kvalitet till den grad att det rättfärdigar det djupa ingreppet i flera marknadsekonomiska hörnstenar, som den fria rörligheten för kapital.
Ifall nyetablerade friskolor inte tillåts dela ut vinst de första fem åren, medan redan etablerade skolor tillåts, kommer de redan etablerade skolorna ha en attraktivitet för investerare som inte grundar sig i verksamhetens kvalitet. Det uppstår alltså en snedvriden konkurrens, och det är något som även en mer friskoleskeptisk partiledare bör se upp för.
Nationalekonomen Gabriel Heller-Sahlgren har visat att friskolereformen medförde att svenska elever ökade sina kunskaper väsentligt. Heller-Sahlgren visar att en ökning med tio procentenheter i andelen elever som går i friskolor leder till 20-25 poäng högre resultat i internationella undersökningen TIMSS, resultatet står sig även om friskoleeleverna undantas från undersökningens resultat. Det är med andra ord konkurrensen som uppstår när friskolorna träder in som driver kvalitetshöjning i de kommunala skolorna.
Samma konkurrenskraft som enligt forskningen varit viktig för framgångarna i svensk skola.
Det är illavarslande att vinst och konkurrens ständigt beskylls för att ligga bakom problem som uppstår i skolans värld. Oavsett om problemen gäller lärarbrist, stök, skärmar eller ekonomisk brottslighet och trots att vinsten hos friskolor inte är mer än tre procent, får friskolor som drivs i aktiebolagsform bära skulden. Denna falska korrelation framstår som nästintill dogmatisk när man exempelvis tar del av remissvaret från Sveriges lärare, som välkomnar att skolföretagens konkurrenskraft kommer att minska genom utredningens förslag. Det vill säga exakt samma konkurrenskraft som enligt forskningen varit viktig för framgångarna i svensk skola.
Regeringen riskerar nu, med Liberalerna längst fram, att riva ned mekanismer som gör att det svenska skolsystemet håller en kvalitet många andra länder bara kan drömma om. I fall begränsningen av värdeöverföringen går igenom på det sätt som utredningen presenterat kommer friskolor att behöva stänga, och väldigt få kommer att kunna öppna. Valfriheten blir då något som är förunnat elever och föräldrar i en handfull större städer. I resten av landet kommer valfriheten endast att vara en abstrakt idé.