Utblick Krönika
Vi ser en putinisering av amerikansk utrikespolitik
Det finns ingen anledning att begråta Nicolás Maduro. Men attacken mot Venezuela handlade inte om att befria landet utan om intressesfärer och naturresurser. Det understryker allvaret i Trumps hot om att ta kontroll över Grönland. Det skriver Gunnar Hökmark.
Den märkliga föreställningen, som Donald Trump själv lanserat, att han skulle vara en värdig mottagare av Nobels fredspris, kan nu avfärdas även av de mest förblindade. Vi lever i den absurda situationen att USA, som Nato-allierad, hotar ett nordiskt land med att ockupera och annektera dess territorium. För hela Norden är detta en varning om en fundamentalt ny säkerhetspolitisk verklighet.
I hotet mot Grönland ligger ett militärt hot mot en av USA:s mest lojala och solidariska allierade. Tidigare var det bara inom Warszawapakten som allierade invaderade varandra. Nu hotas Danmark på fullt allvar av USA.
Detta stannar inte vid Norden. Hoten riktas också mot Colombia, Kuba och Panama, samtidigt som Trump hävdar att Kanada borde tillhöra USA. För amerikaner som i över hundra år sett Europa som vän och allierad måste denna retorik och praktik vara svår att känna igen.
Det är svårt att ta in, men det vi nu ser är en putinisering av amerikansk utrikespolitik. För oss som sett USA som den fria världens ledare är detta svårt att begripa men likväl verklighet. Riskerna är omfattande – ytterst hotas den transatlantiska säkerhetsordning som varit avgörande för europeisk säkerhet och global stabilitet. Den amerikanska kongressen står bakom alliansen, men Trumps tolkning av åtagandena skiftar från dag till dag. Europa måste därför både utgå från fortsatt amerikanskt ansvarstagande och samtidigt planera för passivitet.
Den militära attacken mot Venezuela handlade inte om att befria landet, utan om att ta kontroll över det och dess olja.
Allvaret understryks av att Washington nu omsätter sin nya säkerhetsstrategi i handling. Det finns ingen anledning att begråta Venezuelas president Nicolás Maduro som var en kriminell och brutal diktator. Men den militära attacken mot Venezuela handlade inte om att befria landet, utan om att ta kontroll över det och dess olja – med hjälp av diktaturens maktapparat. Venezuelas demokratiska krafter har avfärdats som för svaga. Det är i linje med den amerikanska säkerhetsstrategins uttalade respekt för diktaturer och dess syn på demokratier som svaga.
Det vi nu ser är därför inte en krigföring för demokrati utan för kontroll över naturtillgångar. Mönstret är tydligt även i behandlingen av Ukraina: förolämpningar mot dess demokratiskt valde president, underdånighet inför Putin och ett fokus på ukrainska råvaror i förhandlingar om kapitulation.
Samma logik gäller Grönland. Säkerhetspolitiskt finns inget behov. Det som driver intresset är tillgångarna.
Samma logik gäller Grönland. Säkerhetspolitiskt finns inget behov – Grönland är en del av Nato och kan försvaras gemensamt. Det som driver intresset är tillgångarna.
Detta är inte det USA vi känner, och förhoppningsvis inte det USA vi möter efter Trump. Men det är ett uttryck för den nya amerikanska säkerhetsstrategins ord. Vi måste därför agera utifrån hur USA nu talar och handlar. Samtidigt måste vi klargöra att Europa och USA:s säkerhetspolitiska intressen hör samman.
Det är viktigt att vi gör detta eftersom Trump-administrationens hemisfärtänkande är fel och farligt för Europa liksom för USA. Spänningarna kring Arktis strålar ner över både Europa och den amerikanska kontinenten. Säkerheten och stabiliteten kring Östersjön, Skandinavien och hela det nordiska området är i sin tur avgörande för säkerheten på Arktis.
Nato behöver ett starkt europeiskt ben och en stark hand över Arktis och det är i amerikanskt intresse lika mycket som europeiskt. På samma sätt är till exempel Taiwans frihet och oberoende av global betydelse och viktigt för både Europa och USA och kräver mer än amerikanska insatser.
Så ser världen ut i fråga efter fråga. En digitaliserad värld och global ekonomi skiljs inte åt av hav eller avstånd utan förenas av handel, integrerade ekonomier, teknologins landvinningar och ny kunskap.
Europa måste tala med kraft. Först måste vi kräva en demokratisk regim i Venezuela. Sverige bör ta initiativ till att EU tydligt slår fast att Danmarks sak är Europas. Norden bör erbjuda fredsbevarande närvaro på Grönland och stärka lokal försvarsförmåga. Nordiska rådet bör sammankallas för att markera nordisk samling. Om USA sviker Ukraina ytterligare måste Europas stöd förstärkas. Inom Nato måste sammanhållningen fördjupas. Europa och Norden har förmåga att stå emot ryska hot. Ryska hot måste mötas med styrka.
Europa måste visa handlingskraft för att återvinna det USA som nu står i Trumps skugga. Tillsammans med världens demokratier måste vi hävda internationell rätt och fri handel. Europa måste nu göra sig till den internationella handelns drivande kraft och centrum. EU måste utvecklas till att på allvar kunna fylla rollen som en ledare för den fria världen. Det är ingen liten uppgift. Men EU fick Nobels fredspris 2012 av goda skäl. Det förpliktigar – särskilt nu.