Utblick Krönika
Så kan Harris slå Trump och så kan Trump slå Harris
Harris har gett demokraterna hopp och energi, medan republikanerna för första gången är stressade. Därmed är det match igen i presidentvalet. Men båda kandidater har samtidigt svagheter som kan kosta dem valet, skriver Johan Ingerö.
2024 sticker, med månader kvar till valdagen i november, redan ut som ett av de märkligaste i amerikansk politisk historia. Primärvalen var visserligen ett sömnpiller, med varsin helt ohotad kandidat. Men därefter har det varit desto mer dramatiskt.
Donald Trump utsattes för ett mordförsök som var millimeter från att lyckas och som dessutom kostade en oskyldig åskådare livet. Kort senare tvingades president Joe Biden att avsluta sin valkampanj, efter ovillkorliga krav från det egna partiet, och släppa fram vicepresident Kamala Harris som ny fanbärare.
Kamala Harris upphöjelse tycks, för ögonblicket, ha gett både energi och hopp till Demokraterna som efter Joe Bidens debattinsats i juni led akut brist på både och. Den har även lett till att flera nyhetsbolag nu har gjort om sina beräkningsmodeller, från ett ganska lågt valdeltagande till ett ganska högt. Även det är goda nyheter för Demokraterna eftersom det framför allt är deras väljare som blivit mer röstbenägna.
Det är med andra ord fajt igen. Men hur ska de båda kandidaterna hantera varandra? Låt oss titta närmare på det.
Kamala Harris har som vicepresident haft genomgående låga förtroendesiffror och få framgångar på de områden Biden gett henne ansvar för. Gamla tabbar och uttalanden kan få nytt liv. Översatt till kampsport behöver hon nu ägna sig åt Aikido, som i huvudsak går ut på att använda motståndarens egen rörelseenergi emot honom. Trump, som höll sig ovanligt lugn i debatten mot Biden, är nu tydligt stressad av opinionsutvecklingen. Han är dessutom själv fortsatt impopulär. Ju mer irriterad och frustrerad han blir över Harris framgångar, desto mer högljudd blir han. Och ju mer han gormar, desto mer påminns väljarna om varför en majoritet av dem aldrig har stött honom.
Översatt till kampsport behöver Harris ägna sig åt Aikido, det vill säga att använda Trumps egen rörelseenergi emot honom.
Att ligga lågt och provocera fram nya utfall från Trump gynnar även Demokraterna på andra sätt. De höga priserna har bitit sig fast och är en pina för många amerikaner. Ekonomin är fortfarande trög. I början av augusti kom ny arbetsmarknadsstatistik som visar att de nya jobb som växer fram är betydligt färre än förväntat, samtidigt som arbetslösheten stiger något. Att Harris hellre ser att nyheterna handlar om Trump än om ekonomin är därför högst begripligt.
Hur kan då Trump besegra Harris? Aikido ligger knappast nära till hands. Han behöver i stället tvinga ut Harris på banan. Han måste jaga henne med alla frågor hon tvärvänt i under de gångna åren. Anklaga henne för att vara feg och undvika journalister. Utmåla henne som grund och okunnig när det gäller ekonomi.
Det finns dessutom visst fog för sådana påståenden. Harris har genomgått flera politiska metamorfoser under sin karriär. I skrivande stund har hon varit presidentkandidat i en månad, utan att ge en enda intervju. Hennes tidigare uttalanden om bland annat inflation kan med lite god vilja beskrivas som gymnasiala. Hennes försök att bli Demokraternas presidentkandidat inför valet 2020 föll bland annat på att hon inte ens kunde svara på om hon ville ha ett försäkringsbaserat sjukvårdssystem eller gå över till ren skattefinansiering – alltså en av de absolut hetaste frågorna under det årets primärval.Den lite deprimerande slutsatsen är därför att presidentvalet lär vinnas av den kandidat som syns och hörs minst. Trump och Harris har kopplat starka grepp om sina egna partier, men båda har också tydliga svagheter som går att utnyttja under de månader som återstår.
En redan märklig valkampanj kan mycket väl bli ännu märkligare.