Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Samhälle Åsikt

Reglera inte sönder AI-undret

Sveriges IT-under grundlades genom avreglering. När det gäller AI håller vi använder vi oss av det motsatta receptet. Vi måste släppa fram den artificiella intelligensen, skriver Mathias Sundin, ledamot i AI-kommissionen.

AI-kommissionens ordförande Carl-Henric Svanberg, statsminister Ulf Kristersson och civilminister Erik Slottner. Foto: Stefan Jerrevång/TT

Nu när vi kliver in i AI-eran, kan det vara värt att fundera på vad som gjorde oss så framgångsrika i början på IT- och interneteran. Är det en slump att två av världens första och mest framgångsrika streaming-startups, Spotify och Skype, kommer från Sverige? Tack vare att Daniel Ek och Nicklas Zennström bodde i Sverige kunde de tidigare än alla andra se möjligheterna med snabbt internet. Sverige hade nämligen ett tag, runt millennieskiftet, bäst och mest bredband i världen. Vi var först med bredband på 10, 100 och 1000 megabit per sekund. När resten av planeten surfade runt på långsamt modem-internet kunde Ek förstå att strömmad musik skulle bli möjligt och Zennström att telefonsamtal kunde “streamas” online. Skype var viktigt inte bara som nydanande teknik, utan visade att det gick att bygga enhörningar – miljarddollarföretag –  från Sverige, även efter att finansbubblan kring internet sprack. 20 år senare har alumner från Skype startat 950 bolag, i 50 länder, som har 65 000 anställda och ett ekosystemsvärde på över 30 000 miljarder kronor. Sverige har ett 40-tal enhörningsbolag, vilket rankar oss nia i världen.

Bredbandsutbyggnaden var en av nycklarna, liksom telekomavregleringen. En annan var visionärerna. Anledningen att vi byggde ut bredband så snabbt var Jonas Birgersson. Han byggde och predikade bredband så mycket att han började kallas Bredbandsjesus. Det fanns fler än Birgersson, vi hade ett överflöd av internetevangelister. Dessutom hade vi flest hemdatorer per person i världen, mycket tack vare hem-pc-reformen som gjorde det billigt att skaffa persondator hemma. Svenskarna kunde från evangelisterna förstå vad internet skulle innebära för samhället, och själva se det i praktiken på sina datorer. Det lade grunden för en snabb omställning.

Det viktigaste är därför att öka användandet av AI brett i samhället, precis som vi gjorde med internet.

AI kommer få större positiv påverkan på samhället än internet, tror jag. Hur gör vi den omställningen minst lika snabbt som vi gjorde med internet? Den positiva nyheten är att vi kan använda samma recept. Eftersom generativ AI, som ChatGPT, bygger på vårt naturliga språk är AI för alla. Ingenjören och undersköterskan, professorn och läraren, konstnären och journalisten. Det viktigaste är därför att öka användandet av AI brett i samhället, precis som vi gjorde med internet. Då kommer nya Daniel Eks och Nicklas Zennströms skapa nästa generations enhörningar.

Hur ser förutsättningarna för det ut? Goda på lång sikt, men Sverige har missat starten och låg förra året först på plats 17 i det största globala AI-indexet. Men än värre är att vi tappat till plats 25 i årets index. Enligt Internetstiftelsens mätning ökade inte användandet av AI hos svenskarna mellan 2023 och 2024. Dessutom, i stället för evangelister har vi producerat två av världens ledande AI-pessimister, Max Tegmark och Nick Boström.

AI-kommissionens ordförande, Carl-Henric Svanberg, skriver i inledningen: “AI blir ett hot om vi står vid sidan om och passivt åser en teknik- och samhällsförändring utan att agera…” Loppet är ju emellertid inte kört. Sverige har snubblat ur startblocken, men loppet avgörs inte i den första kurvan. 

AI-kommissionen har 75 förslag i den färdplan som nu har överlämnats till statsrådet Erik Slottner. Många av dem går att sjösätta snabbt och kommissionen föreslår att regeringen gör det i vårbudgeten nästa år. Även att regeringen så snabbt som möjligt antar färdplanen som Sveriges AI-strategi. Då får inte minst myndigheter och det offentliga Sverige ett uppdrag att sätta fart.

Sam Altman, vd för OpenAI och en pionjär inom AI. Foto: Eric Risberg/AP

Det viktigaste förslaget för att brett öka användandet i samhället är AI för alla-reformen. En hem-pc-reform för 2020-talet, där alla svenskar får gratis tillgång till flera AI-verktyg, som ChatGPT, Gemini, Claude och Perplexity. Många AI-verktyg har gratisversioner men betalversionerna har fler funktioner och tillåter mer användande innan man slår i taket. Det är just det regelbundna och breda användandet vi vill åt. Det blir också en stark signal till hela Sverige att AI är för alla och något verkligen värt att investera tid i. Om Sverige får högst andel AI-användare i världen, likt vi fick för bredband och pc, kommer vi skörda frukterna av det under en lång tid.

AI-kommissionen tror det finns en god chans att flera AI-företag kommer kunna tillhandahålla detta gratis till svenskarna, under en begränsad period, eller i alla fall ge en kraftig rabatt. Men för att kontrollera kostnaden får man sätta tak på antalet användare per år, enligt samma logik som elbilsbonusar.

Inom AI-området har det blivit tydligt vilken skada regleringarna orsakar.

Ett hinder på vägen är EU:s regleringar. Det är svårt att hitta någon quick fix på det, men kommissionen ägnar rätt mycket plats i färdplanen åt att kritisera den våta filt som EU lägger över AI-området i Europa. I vanliga fall är den typen av regleringar och hinder svåra att se konkreta resultat av. En utebliven investering på grund av överdriven reglering syns sällan. Men inom AI-området har det blivit tydligt vilken skada regleringarna orsakar. Ett flertal AI-verktyg eller funktioner i dem har har släppts till stora delar av världen, men inte alls eller senare inom EU, med direkt hänvisning till regleringar. Detta är inga riskabla funktioner, utan vi fick exempelvis vänta på språkmodellen Claude, som är klart bäst på det svenska språket. När resten av världen kunde prata med ChatGPT fick vi i EU sitta med ett VPN och låtsas att vi kopplade upp oss från ett land i den fria världen, för att kunna göra samma sak. Apple väntar med införandet av Apple Intelligence inom EU.

När resten av världen får använda de allra senaste och bästa versionerna av AI, får vi sitta här med gårdagens programvara eller inget alls. En tydlig konkurrensnackdel. Det är det omvända receptet från Sveriges IT-mirakel. När resten av världen surfar på snabbt bredband sitter vi i EU på sega modem.

Den enda fördelen är att konsekvensen av överdrivna regleringar blir tydlig. Varje gång ett AI-företag fördröjer eller helt skippar EU har vi en chans att visa på hur vi halkar efter, och bidra till en förändring.

Prenumerera på Smedjan!

Varje lördag får du som prenumerant (gratis) ett nyhetsbrev med exklusiv text av Svend Dahl och lästips från veckan som gått. Dessutom unika erbjudanden på Timbro förlags utgivning.

AI-kommissionens färdplan för Sverige innehåller en palett av förslag, från superdatorer, till AI inom forskning och utbildning, folkbildning, säkerhet, försvar och risker och mycket mer. Viktigast av allt är något som inte kommenderas fram: Att alla sätter igång. Flera studier har visat att många arbetsuppgifter kan utföras 20–30 procent snabbare med 30–40 procent högre kvalitet. Det vore väl inte helt fel vare sig för offentlig sektor eller näringslivet? AI är en lågt hängande frukt som hjälper oss både att klara det offentligas uppdrag, samtidigt som vi ökar tillväxten. Det finns inget att vänta på.